Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det stormar kring våra banker – igen

De omtalade Panamadokumenten kopplas till Nordea. I Swedbank nekades både vd och styrelseordförande ansvarsfrihet vid senaste bolagsstämman. Det råder förtroendekris för två av Sveriges storbanker just nu.
- Vi tar anklagelserna väldigt allvarligt, säger Nordeas vd Casper von Koskull.Foto: Dan Coleman
Foto: Samuel Unéus

Det stormar kring de svenska bankerna - igen.

All negativ publicitet kring Nordea och Swedbank skakar det redan låga förtroendet för hela banksektorn.

– Det finns inslag av moralisk kris, jag är inte säker på att bankerna kan hantera moralfrågan, säger Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor på Folksam.

Tidigarefinans-kriseri Sverige

Två större kriser

Efter Kreugerkraschen 1932 hade Sverige inga finanskriser på nästan 60 år. Men under de senaste decennierna har två stora kriser skakat den svenska ekonomin.

Förluster på 179 miljarder

En bank-, finans- och fastighetskris bröt ut 1990 när finansbolaget Nyckeln ställde in betalningarna. Andra banker och finansbolag drogs med i fallet. Bankernas kreditförluster uppgick 179 miljarder kronor 1990-1993. Av de kostnaderna stod skattebetalarna för 63 miljarder. Många banker fick statliga kapitalinjektioner. Särskilt hårt drabbade var Nordbanken och Gota Bank.

Marginalräntan blir 500 procent

Krisen ledde till att huspriserna rasade, främst kommersiella fastigheter vars värde sjönk med två tredjedelar. Också villa- och bostadsrättpriser gick ned kraftigt.

1992 havererade den fasta växelkursen på grund av valutaspekulation. Marginalräntan chockhöjdes tillfälligt till 500 procent för att försvara kronans kurs.

Lehmans fall leder till global finanskris

När den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kraschade på grund av en sprucken bostadsbubbla ledde det till en global finanskris, också i Sverige. Krisen slog dock inte lika i hårt i Sverige som i många andra länder. Staten ingrep med stödpaket och pumpade in runt 17 miljarder kronor i flera storbanker. Staten tog också över den hårt drabbade investmentbanken Carnegie, som senare såldes vidare till privata ägare. Samtidigt gjorde svenska banker stora kreditförluster i de baltiska länderna som skakades allvarligt av finanskrisen. Bara under 2009 beräknades de svenska kreditförlusterna i Baltikum uppgå till 27 miljarder kronor.

Det är svåra tider för bankerna. Enligt de läckta Panamadokumenten har Nordea öppnat brevlådeföretag i skatteparadis för kunders räkning. Och ledningskrisen i Swedbank understryks av att både vd och styrelseordförande nekades ansvarsfrihet vid bolagsstämman i tisdags.

Därmed är två av de fyra svenska storbankerna i rejält blåsväder. Ekonomiska kommentatorer riktar skoningslös kritik och sociala medier rasar mot dem. Facket oroas av att deras medlemmar blir måltavla för upprörda bankkunder, konsumentrådgivare säger att de får många samtal från människor som vill byta bank. Och bankaktier går ned.

– Samhället har ändrat sig och bankerna hänger inte med. I dag är det större krav på ansvar och moral. Jag är inte säker på att de kan hantera moralfrågan, säger Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor på Folksam och en tung röst i debatten om hållbarhet och moral i näringslivet.

Carina Lundberg Markow, chef för ägarfrågor på Folksam.Foto: Magnus Jönsson

Hon utsågs förra året till "Sveriges miljömäktigaste" och har tidigare korats till "Årets yrkeskvinna" - och till "Näringslivets bråkigaste kvinna".

– Bankerna har inte satsat tillräckligt på att bygga upp en värdegrund. Visst ska man tjäna pengar och hjälpa kunder, men inte till vilket pris som helst. Det ser ut som att skattetricksande har förekommit, värderar de inte sitt varumärke högre? säger Carina Lundberg Markow.

– Det är ett renomméproblem med etiska dimensioner. Hög tid för bankerna att börja fundera över hur de ska se ut i framtiden. Tänker man bonus, maktkamp, gubbklick och skatteplanering låter det inte som en lönsam image, säger hon.

Kunder missnöjda

Hon förklarar att även om bankernas finansiella situation är god kvarstår kundernas missnöje med nedlagda bankkontor och bristande personlig relation till banken - och hon säger att finanssektorns höga löner sticker i ögonen.

Redan före den senaste krisen hade bankerna allvarliga förtroendeproblem. Enligt en undersökning gjord av Svenskt kvalitetsindex (SKI) förra året har bara 28 procent av privatkunderna högt förtroende för bankerna. Nära 16 procent säger att de har lågt förtroende, medan övriga 56 procent är neutrala. Samtidigt fortsätter den långsiktiga trenden att privatkundernas "kundnöjdhet" minskar, enligt SKI.

Andreas Cervenka, ekonomisk kommentator på SvD.Foto: Evelina Carborn Exp / EVELINA CARBORN EXPRESSEN

Förbundet Aktiespararna kräver att Nordeas styrelse inte ska beviljas ansvarsfrihet på grund av det som framkommer av Panamadokumenten. Och i en mycket spridd krönika i Svenska Dagbladet frågar sig tidningens ekonomiske kommentator Andreas Cervenka "Vad rör sig egentligen i huvudet på vissa bankdirektörer?" och slår fast att "massiv kundflykt" är den enda kritik som biter på bankerna.

– Det är bra att det finns grävande journalistik som gör att saker kommer upp i ljuset. Det är för tidigt att säga om det är enstaka felaktigheter eller fel i systemet, säger Ulrika Boëhius, ordförande i Finansförbundet som organiserar 28 000 anställda i bank- och finansföretag.

– Det är jobbigt för våra medlemmar att ta emot frågor och vara måltavla för upprörda kunder. Folk går in på bankkontor och hoppar på den närmaste i stället för att vända sig till bankens vd. I tidigare kriser har kunder skällt ut personal, jag vet inte om det har hänt den här gången, säger hon.

Ökad uppmärksamhet

Också konsumentrådgivare i bankfrågor märker av den ökade uppmärksamheten kring bankerna. De får fler frågor och reaktioner.

– Fler hör av sig och frågar hur man byter bank, men vi är inte nerringda. Till dem som är upprörda över bankens agerande ger vi rådet att ta det lugnt. Man ska inte byta bank i affekt, din vardagsekonomi måste fungera i morgon också, säger Kicki Westerståhl, chef för Konsumenternas bank- och finansbyrå.

– Ta ett steg tillbaka och tänk över dina avtal med banken. Din ekonomiska situation kan ha förändrats. Det är inte säkert att du får bolån eller låneskydd i en annan bank, säger hon och tillägger att man kan "kanalisera sin ilska" genom att tala om för banken vad man tycker.

Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, slår fast att det rör sig om en förtroendekris, även om omfattningen av Nordeas agerande ännu inte är utredd. Hon påpekar att förtroendet redan tidigare var "naggat i kanten", bland annat på grund av de höga fondavgifterna.

– Det är klart att det rubbar förtroendet när det stormar kring hälften av storbankerna, två av fyra. Det drabbar hela banksektorn, säger Maria Landeborn.

Ulrika Boëhius, ordförande i Finansförbundet.

– Som kund är du besviken när du känner att banker agerar på ett sätt som inte upprätthåller förtroendet. Som skattebetalare är du besviken när banken möjligen hjälper människor att undanhålla skatt. Och som aktiesparare är du besviken när Nordeakursen tar stryk, säger hon.

Hon förklarar att Nordeas aktiekurs går ned dels på grund av förtroendefrågan, dels för att banken riskerar att få betala stora straffavgifter. Finansinspektionen (FI) ska tillsätta en utredning om Nordeas agerande. Redan tidigare har FI påpekat allvarliga brister i Nordeas övervakning av penningtvätt och varnat banken - och förra året fick Nordea betala den maximala straffavgiften på cirka 50 miljoner kronor.

Maria Landeborn, sparekonom på Skandia.Foto: / SBAB

Också finansminister Magdalena Andersson kritiserar Nordea och säger att banken behöver fundera igenom sin företagskultur. Det är "helt oacceptabelt" att hjälpa människor att skattefuska, säger hon.

– Vi tar anklagelserna väldigt allvarligt. Vi kan inte operera i gråzonen. Om vi förknippas med något företag som befinner sig där är det något som vi inte kan acceptera, sade Nordeas vd Casper von Koskull vid en presskonferens och tillade att banken inleder en granskning av sin förmögenhetsförvaltning.

Ska inte beviljas ansvarsfrihet

Förbundet Aktiespararna säger att man skulle ha krävt att Nordeas ledning inte beviljades ansvarsfrihet om Panamadokumenten hade varit kända före årets bolagsstämma. Nu är kravet aktuellt inför nästa års stämma. Aktiespararna säger att Nordea riskerar miljardböter på tio procent av omsättningen, vilket skulle innebära 5,9 miljarder kronor och vara ett svårt ekonomiskt slag mot banken.

– Banksektorn ligger dåligt till vad gäller kundnöjdhet. Det är nästan så att bankerna tävlar om att vara sämst i klassen. Och nu kommer nya skandaler som handlar om moral och ledarskap, säger Albin Rännar, chef för marknadsbevakning hos Aktiespararna.

– Finanssektorn bygger på förtroende. Det är förödande för branschen om det förtroendet rubbas. Både Nordea och Swedbank riskerar sitt varumärke.

– Händelserna i Nordea gör aktiesparare oroliga. De gör etiska och moraliska överväganden. Dessutom kan det komma fler dåliga nyheter, banken kan drabbas av miljardböter, säger han.

De båda bankerna i skottgluggen avvisar bestämt alla påståenden om bristande moral och förtroendekris.

– Vi har en väldigt hög etik och moral i vårt arbete. Vi har tydliga riktlinjer för hur vi ska agera och arbetar aktivt med efterlevnaden av dessa. Vår vd har nu också varit väldigt tydlig med att vi behöver se om vi agerat fel på något sätt och så fall agera tydligt på det, säger Magnus Nelin, presschef på Nordea.

Kunderna vill ha mer insyn

På frågan om Nordea upplever någon förtroendekris från kunders och affärspartners sida efter publiceringen av Panamadokumenten, svarar han:

– Vi får många frågor från kunder som gärna vill ha mer information om det som de kunnat ta del av i media.

Cecilia Hernqvist, kommunikationsdirektör på Swedbank, svarar på samma fråga:

– Vi får frågor och synpunkter från våra kunder när medierna rapporterar om diverse "affärer", men vi har inte märkt att kunder lämnar oss på grund av brist på förtroende.

– Vi verkar i en förtroendebransch. Etik är något som ständigt måste diskuteras och vi har träning och regelverk kring etik. Vi ska förtjäna förtroendet varje dag och jobbar med dessa frågor konstant. Ibland går vi fel och lär oss av det, säger hon.

Magnus Nelin, presschef för Nordea.Foto: / DAN_COLEMAN

Sophie Nachemson-Ekwall, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, lägger inom kort fram studien "En hållbar ägararkitektur" på uppdrag av tankesmedjan Global utmaning. Det granskar hur företag i samspel med kapitalmarknaden och samhället ska kunna utarbeta nya spelregler för att skapa långsiktiga hållbara värden.

– Företag måste ha en moralisk och etisk kompass när de driver verksamheten. Det handlar om socialt ansvar och hållbarhet. Bankerna måste vara först och jobba med det här på grund av sin centrala roll, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

– Vi börjar förstå att bolagen måste ta större ansvar för sin verksamhet när det gäller hållbarhet. Det är en omställning som tar tid. Vi måste ha respekt för det.

– Det är viktigt att systemet klarar de problem som uppstår, inte att det är vattentätt från början. Bankerna verkar vara olika duktiga på det, säger hon.

Sophie Nachemson Ekwall, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, lägger inom kort fram studien "En hållbar ägararkitektur".Foto: Samuel Unéus