Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Det började med en lapp och slutade med 183 miljoner

När Henrik Nordström såg Icas anslagstavla med lappar där folk försökte sälja saker. Det gav en idé som sju år senare gjorde honom 119 miljoner rikare.
Foto: Lasse Ottoson

Blocket.se är en av Nordens största köp- och säljsajter. Bolaget värderas till drygt 3 miljarder kronor. 

När Henrik Nordström från den lilla orten Fjälkinge utanför Kristianstad sålde sin del av bolaget kvitterade han ut 100 miljoner kronor från banken och flyttade till Thailand. 

Men allting började med en lapp i mataffären.

Nätsajten Blocket.

Året var 1996. Henrik Nordström lade märke till en upptejpad papperslapp på anslagstavlan i Icabutiken hemma i Fjälkinge. Här satte folk från hela bygden upp lappar om saker de ville sälja. De skrev ned sitt manus på ett block, rev loss lappen och nålade upp den på tavlan.

 Han fick en snilleblixt.


När han sålde sitt företag sju år senare blev han 119 miljoner kronor rikare.

 Det finns förstås fler som tjänat miljoner på att sälja sina internetföretag, men den gemensamma nämnaren är i många fall att bolagen startades innan it-bubblan kollapsade helt, och antingen såldes av precis före kollapsen, eller överlevde och då som först och störst i sin nisch.


Föreningen Humanisternas ordförande, Christer Sturmark, sålde sitt Cell Network för 120 miljoner. Jonas Birgersson och Johan Wall, som startade Framfab (från början Framtidsfabriken) fick enligt Dagens Industri ihop 70 miljoner kronor var vid försäljningen precis innan bubblan sprack.

 Männen bakom Icon Medialab: Johan Staël von Holstein, Erik Wikström och Jesper Jos Olsson, kunde dela på 668 miljoner kronor.


Johannes Bergtorp startade företaget Wineasy redan 1994. Affärsidén var att sälja internetuppkopplingar till en bråkdel av priserna som de gamla monopoljättarna tog ut för åtkomsten till det nya mediet. 1999 såldes företaget till tele- och internetoperatören Tele1 Europe. Prislappen: 150 miljoner kronor. Åtminstone 100 miljoner gick till Bergtorp själv.


Steget mellan den fysiska och den elektroniska världen på internet var längre då. Det var två år innan Googles sökmotor utvecklades. Ebay, världens största köp- och säljsajt hade dragit i gång i USA i liten skala året innan. De som använde internet kopplade upp sig via modem, termen bredband var inte ens uppfunnen. Html, språket som används för att konstruera webbsidor, hade bara tre år på nacken.

 Det var helt enkelt början på entreprenörernas årtionde. Många avfärdade internet som en fluga, dit hörde dåvarande it-ministern Ines Uusman. De allra flesta utanför media- och teknikvärlden hade ännu inte ens hört talas om internet. Men några trodde att den nya tekniken skulle förändra livet.


 Henrik Nordström gick hem och funderade, och bara några veckor senare lanserade han den första versionen av Blocket.se. Tjänsten riktade sig uteslutande till boende i Skåne. Sidorna var randiga, precis som ett anteckningsblock. Att annonsera var gratis. Någon vinstdrivande verksamhet var det alltså inte tal om.

 I slutet av 1997 gjordes prylsajten öppen för hela Sverige. Under sommaren 2001 började man ta betalt för radannonserna. År 2000 fick affärsmannen Pierre Siri upp ögonen för Blocket. Han hade precis sålt sitt analysföretag Intelligens till Jupiter och hade pengar att satsa. Han köpte 35 procent av aktierna i Blocket.

 Under 2003 började Henrik och Pierre fundera över möjligheten att sälja Blocket. De kontaktade Schibstedts dåvarande vd Kjell Aamot. Han blev erbjuden att köpa bolaget för 100 miljoner kronor.


Enligt en intervju i tidningen Affärsvärlden långt senare berättar Aamot att han tyckte att 100 miljoner var alldeles för mycket pengar. Dessutom ägde Schibstedt redan sajten Finn.no, en köp- och säljmarknad med ungefär samma upplägg, fast i Norge. Nu försökte man lansera den i Sverige.

 Det tog två månader innan man insåg att det inte gick. Blocket var redan för stort, de hade uppnått den kritiska massa som behövs (de flesta vill förstås sälja sina prylar på en sajt där så många som möjligt kan se annonsen, näst störst räknas inte), och att konkurrera ut Blocket skulle kosta enorma summor pengar - om det alls var möjligt.

 I stället tog Kjell Aamot kontakt med Blocket på nytt. Man ville köpa. Till slut enades man om en summa som växt med nästan det dubbla på de där två månaderna: 183 miljoner kronor.


Henrik Nordström som var huvudägare kunde kvittera ut 119 miljoner kronor. Pierre Siri kunde med sina 35 procent av aktierna plocka ut 64 miljoner kronor. Affären slutfördes i december 2003.

 - Jag klagar inte. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska säga, sade Henrik Nordström då i en kommentar till Dagens Industri.

 Pierre Siri fortsatte som vd i bolaget till 2006, då hoppade han av och blev vd för Hitta.se innan han för ett par år sedan flyttade till Spanien. I dag bor han på Mallorca och driver en vädertjänst. Han är också initiativtagare till den svenska vädersajten Klart.se, med John Pohlman som frontfigur.


Henrik Nordström gav inga fler intervjuer, utan tillbringade ett år hemma i Fjälkinge innan han emigrerade till Thailand. Han bor numera i Bangkok, i området Bangrak i stadens absoluta centrum.

 Än i dag är bolagets grundare och styrelsemedlemmar tystlåtna. Henrik själv ger inga intervjuer. Karl-Erik Åberg är den ende i den gamla styrelsen, förutom Henrik själv, som är i livet i dag. De var barndomskamrater.

 - Han var mycket duktig, och hade många idéer. Min roll i styrelsen var att vara ett bollplank. Det är Henrik ensam som stått bakom allting. Vi pratade aldrig om ekonomin. Han hade rådgivare för den biten, och de hade alla kontakter.

 Sedan Henrik flyttade till Thailand tappade de den dagliga kontakten.

 - Han hör av sig några gånger om året, det är allt.


Sedan försäljningen 2003 har Blocket växt kraftigt. 2009 gjorde analysföretaget Synovate en undersökning om privat handel på nätet. Enligt undersökningen har 70 procent av alla svenskar köpt eller sålt något på Blocket. Bland barnfamiljer är siffran 90 procent. Sajten har 3 miljoner unika besökare i veckan. Få svenska sajter är större.

 Enligt Blocket köptes och såldes det varor på sajten för 192 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 6 procent av Sveriges BNP. En vanlig dag kan man bläddra igenom omkring 500 000 olika annonser.

 Enligt tidningen Affärsvärlden är Blocket värt minst 3,5 miljarder kronor. Antagligen mer, med tanke på konkurrenssituationen. Flera stora aktörer, bland andra Bonnier, skulle antagligen bjuda mycket mer för att få kontroll över privatmarknaden, resonerar tidningen.

 Sedan 2003 har Blocket hunnit växa ur Sverige och lanserats i lokala versioner runt om i världen. I dag finns dotterbolag i 17 länder förutom Sverige: Frankrike, Italien, Spanien, Portugal, Indonesien, Schweiz, Österrike, Peru, Estland, Malaysia, Filippinerna, Grekland, Finland, Ungern, Belgien, Chile och nu senast sajten Sahipasand.com i Indien.


Ola Ahlvarsson är före detta riskkapitalist. Han var med och byggde upp Boxman, då ett av Europas största e-handelsföretag. Det, och flera andra av hans skapelser, gick under it-bubblan brast. I dag är han konsult i egna bolaget Result och hjälper till med internationella lanseringar av olika internetbolag. Han har också hjälpt till att lansera Blocket i flera olika länder.

 - Vi håller koll på alla snabbväxande bolag i världen, och Blocket har hela tiden varit en stjärna som lyst, säger han.


Henrik Nordström och Pierre Siri gjorde rätt i att sälja 2003, menar han.

 - Det hade inte gått lika bra utan Schibsted som ägare. Man måste komma upp i miljardomsättning för att man ska vara intressant som aktör, och det hade inte alls gått lika bra utan en stark ägare. På samma sätt var det helt rätt för Schibsted att köpa.

 - Vissa företeelser kräver rätt förutsättningar. 

 - På samma sätt som många bolag är beroende av sökmotorindustrin för att klara sig var Blocket beroende av en stark mediepartner.