Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Det barnförbjudna kriget om Astrid Lindgrens värld

På Astrid Lindgrens värld kan barnen dricka sockerdricka ur Pippis träd, hälsa på Emil och gå in i Nils Karlssons pysslings hus. Mottot på hemsidan är - "Här blir sagor verklighet".
Barnfamiljer från hela världen vallfärdar till temaparken och den är för Vimmerbys kommun en stor och viktig inkomstkälla.
Astrid Lindgren själv krävde aldrig några pengar för att parken använde sig av hennes namn och sagofigurer.
Det gör däremot Saltkråkan AB som äger rättigheterna till sagofigurerna.
Med den makten i sin hand köpte de Astrid Lindgrens värld till ett vrakpris. Det låga priset har väckt ont blod och de ursprungliga grundarna har velat köpa i stället.
Redan när "Sagoparken" grundades 1981 - på en oansenlig yta av det som senare skulle bli Astrid Lindgrens värld - var upplägget kristallklart på en väsentlig punkt.
Astrid Lindgren skulle inte ha några pengar från verksamheten. Det var en plats som var till för barnen.
- Hon sa att hon klarade sig ändå, att hon inte ville ha med pengarna att göra, berättar Rein Soovik, som var med och byggde upp parken.

Den lilla lekparken blev snart en stor turistattraktion. I slutet på 1980-talet, en tid av grandiosa projekt, gav sig affärsmannen Curt Wrigfors in i verksamheten. Under hans ledning förvandlades lekparken till en värld - Astrid Lindgrens värld AB.
Inte heller denna gång krävde författaren någon ersättning för att man använde hennes namn. Hon hade bara en invändning - hon gillade inte bokstäverna AB.
Men Wrigfors övertygade henne om att en bolagisering var nödvändig. Det ansågs också nödvändigt att formalisera de muntliga avtalen som fanns sedan förut. 1990 tecknades därför ett avtal där en nyckelpassage lyder:
"Astrid Lindgren medger att namn, illustrationer och miljöer från hennes böcker och filmer får användas inom anläggningen och för dess marknadsföring."

Under finanskrisen hamnade Curt Wrigfors, som flera gånger senare, i knipa. Han gick i konkurs och Astrid Lindgrens värld AB drogs med i fallet.
Efter konkursen följde en turbulent tid. Med flera hundra-tusen besök om året hade parken blivit en viktigt inkomstkälla för kommunen och 1999 tog Vimmerby kommun över Astrid Lindgrens värld.
Efter författarens död är det hennes släktingar inom bolaget Saltkråkan AB som förvaltar hennes rättigheter. Saltkråkan fortsatte, till Vimmerbys lättnad, enligt de avtal som hittills hade gällt.
Men 2004 skrev Vimmerby kommun ett nytt och ödesdigert avtal med Saltkråkan AB.

I efterhand har kommunpolitikerna sagt att de då inte kände till avtalet från 1990, som gav Astrid Lindgrens värld rätt att använda författarens sagor utan att betala royalty. I det stod att:
"Astrid Lindgrens rättigheter enligt detta avtal är knutna till henne personligen och får icke övertas av hennes eventuella rättsinnehavare utom hennes dotter Karin Nyman."
Men det var alltså precis just det som skedde. "Rättsinnehavarna" gav visserligen i det nya avtalet kommunen fortsatt rätt att slippa royalty. Men det nya avtalet kunde sägas upp när som helst efter två år.
Därmed hölls kommunen på halster.

Det faktum att Saltkråkan AB efter 2006 när som helst kunde förvägra Vimmerby allt som hade med Astrid Lindgren att göra gav bolaget stor makt. En makt som missbrukades, enligt vissa.
- En person från Vimmerby hörde av sig och tyckte att den lokala pressen inte vågade röra i det här, säger Anneli Östlund, journalist på E24 som publicerat en avslöjande artikel om Saltkråkan AB.
Östlund publicerade ett mejl från Saltkråkans vd Nils Nyman som säger en del om samtalstonen mellan bolaget och kommunen. Nyman skrev mejlet till kommunen i april 2008 och så här refereras mejlet i E24:
"Jag säger härmed upp alla avtal vi har tillsammans med Vimmerby kommun och bolag i dess ägo. Detta inbegriper de avtal som vi har både med ALV och Vimmerby kommun avseende ALV:s verksamhet såväl som kommunens rätt till nyttjandet av Astrid Lindgrens namn och bild på Pippi Långstrump. Dessutom inbegriper det alla övriga eventuella avtal som kan finnas mellan parterna. /.../ Jag har inte analyserat vilka uppsägningstider som gäller för respektive avtal men det bör ni lätt kunna kontrollera."

Varför var Nils Nyman så förbannad? Vad var det som gjorde att han utan vidare var beredd att lägga Vimmerbys näringsliv i ruiner? Det är oklart.
Klart är däremot att kommunen bara några månader efter mejlet med den hotfulla tonen bestämt sig för att Saltkråkan AB - och ingen annan - var de rätta köparna av parken.
I oktober 2008 meddelades att Saltkråkan AB skulle få köpa Astrid Lindgrens Värld för 22,5 miljoner. Det låga priset fick Vimmerby att koka. Bara under de senaste åren hade kommunen investerat mer pengar i parken. Turerna blev många och bland annat de ursprungliga ägarna har velat köpa i stället.
Men kommunen stod på sig. Det var Saltkråkan AB som var den rätta köparen och att sagolandet inte var värt något utan rättigheterna som Saltkråkan AB ju sitter på. Men eftersom stämningen var så uppretad var kommunpolitikerna tvungna att göra halt. Man lät företaget Ernst & Young göra en värdering av Astrid Lindgrens värld AB - de kom fram till att bolaget var värt 118 miljoner kronor.
Ytterligare en beräkning gjordes som byggde på att Astrid Lindgrens värld betalade 12 procent av omsättningen i royalty. Vilket bolaget, från att det var en liten lekpark för nästan 30 år sedan, aldrig hade gjort. Astrid Lindgren ville ju inte ha någon royalty från parken.
Men genom att räkna in royalty kunde Saltkråkan AB få bolaget till vrakpris.


Efter nästan ett år av hårda konflikter meddelades i förra veckan att köpesumman landade på 24,3 miljoner kronor. Saltkråkan AB får 70 procent av aktierna. Priset baseras på att Astrid Lindgrens värld, vilket alltså aldrig skett, betalar tio procent av omsättningen i royalty.
En del av de intäkter som Saltkråkan AB gör anspråk på har överhuvudtaget inte med Astrid Lindgren att göra, utan kommer från bland annat stug-uthyrning och campingverksamhet.
Ordföranden i Vimmerbys kommunstyrelse, Carl-Axel Centerstig (C), säger sig dock vara positiv till affären.
"Med 30 procent av aktiekapitalet behåller kommunen ett betydande inflytande i den framtida utvecklingen av Astrid Lindgrens värld " skriver han i ett pressmeddelande.
Men eftersom det rör sig om B-aktier innebär det i praktiken bara tio procent av rösterna i styrelsen. Vimmerby kommun kommer alltså inte att ha något väsentligt inflytande.

Saltkråkan AB är oförstående inför kritiken att man i strid med Astrid Lindgrens vilja har krävt royalty.
- Vi behövde bestämma en royalty för att värderingen också skulle ta hänsyn till att Saltkråkan äger de immateriella rättigheterna. Jag vill också betona att när kommunen kom till oss och frågade om vi ville köpa parken byggde det på ett långsiktigt engagemang som i sin tur utgår från Astrid Lindgrens anda, säger Malin Billing på Saltkråkan AB till E24.
Affären väntas gå igenom i Vimmerbys kommunfullmäktige 25 januari.
Många skakar på huvudet. Astrid Lindgren själv har ju ingen möjlighet att ge sin åsikt. Men Rein Soovik, som grundade parken med författarens förtroende säger:
- Astrid Lindgren skulle tyckt att det är besynnerligt.
Källor: E24, Vimmerby Tidning

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!