Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Den mest jordlika planeten vi hittat"

Den nyfunna planeten Proxima b är vår granne i rymden och liknar jorden. Foto: Ap / AP TT NYHETSBYRÅN
Stjärnfysikern Stephen Hawking står bakom projektet där planen är att sända ut små rymdfarkoster. Foto: Geoff Pugh/Rex / GEOFF PUGH/REX REX FEATURES

Astronomerna jublar och talar om en fantastisk, historisk upptäckt.

Den nyfunna planeten Proxima b är vår granne i rymden, liknar jorden och har goda förutsättningar för flytande vatten - och därmed liv.

Den eviga frågan om huruvida det finns utomjordiskt liv i universum kan ha kommit ett litet snäpp närmare ett svar. Åtminstone får nu astronomerna en sportslig chans att försöka lösa gåtan som har alltid har fascinerat mänskligheten.

Ett internationellt forskarlag har upptäckt en jordliknande exoplanet, alltså en planet utanför vårt solsystem, som befinner sig så nära oss att den inom överskådlig tid ska kunna studeras med hjälp av starka teleskop. Den har fått namnet Proxima b och snurrar runt Proxima Centauri, den stjärna som befinner sig närmast vår sol.

Vanligen reserverade forskare är entusiastiska och använder ord som "fantastisk", "sensationell" och "historisk" om den nya upptäckten.

– Många exoplaneter har presenterats som jordliknande under senare år. Men det här är den verkliga saken. Det här är det bästa resultatet hittills i det absolut närmaste stjärnsystemet, säger Malcolm Fridlund, professor i astrofysik på universitetet i Leiden i Nederländerna och på Chalmers i Göteborg.

– Det är den mest jordlika planeten vi hittat. Den har i stort sett samma storlek som jorden. Det kan finnas flytande vatten där, det är den första planet man kan hoppas att finna liv på.

– Den här ligger i särklass närmast, åtminstone 50 gånger närmare än andra man hittat. Vi kommer att kunna studera den och lära oss mycket. Med hjälp av de extremt stora teleskop som byggs just nu i Chile och på Hawaii, säger han.

 

Vår jordlika granne

Namnet Proxima betyder "närmast" på latin. Och tack vare närheten kommer planeten att kunna studeras i detalj med av den avancerade teknologin och styrkan i de nya jätteteleskop som väntas bli klara inom de närmaste tio åren.

Upptäckten presenterades i onsdags av Europeiska sydobservatoriet (ESO) som driver tre observatorier i Atacamaöknen i Chile. ESO är ett europeiskt samarbetsorgan som stöds av 16 länder, bland dem Sverige.

Med hjälp av bland annat ESO:s teleskop har astronomer funnit klara bevis för att solens närmaste stjärna, Proxima Centauri, har en planet - som man länge letat efter. Planeten Proxima b gör ett varv runt sin stjärna på elva dagar, alltså betydligt snabbare än jordens 365 dagar.

Den ligger drygt fyra ljusår, alltså 40 000 miljarder kilometer, från vårt solsystem. Alltså i vårt grannskap med rymdmått mätt. Och den befinner sig i den så kallade beboeliga zonen, alltså har rätt temperatur för att flytande vatten ska kunna förekomma - och att det därmed kan finnas förutsättningar för liv. Dess massa är 1,3 gånger så stor som jordens.

– Det är fantastiskt. Så väldigt nära, så lik jorden. Det är den närmaste stjärnan vi har och så har den en jordliknande planet, säger Carina Persson, astronom på Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola.

– Den ligger i beboeliga zonen, så det kan finnas flytande vatten. Det är väldigt spännande. Men vi kan bara gissa om det finns liv, det är spekulativt.

– Exoplaneter är ett av de nya stora forskningsområdena. Det kan ge oss svaret på frågan om det finns liv i universum. Är det bara vi eller kryllar det av liv där ute? säger hon.

 

Klimatet olikt jordens

Astronomen Guillem Anglada-Escudé vid Queen Mary-universitetet i London ledde forskarlaget som hittade planeten. I ett pressmeddelande från ESO berättar han om planetjakten. Han säger att de första svaga tecknen på en möjlig planet upptäcktes 2013. Sedan intensifierade de letandet under en "kampanj" inom ramen för Pale Red Dot-projektet, ett projekt för att hitta jordliknande planeter. De senaste månaderna blev spännande för forskarna.

– Varje dag under Pale Red Dot-kampanjens 60 nätter kollade jag att signalen stämde. De första 10 var lovande, de första 20 stämde väl överens med vad vi väntat oss. Vid 30 dagar var resultatet så gott som definitivt, så vi började skriva ett utkast på artikeln, säger Guillem Anglada-Escudé.

Forskarna har publicerat flera vetenskapliga artiklar om sina rön. De har också rapporterat via sociala medier. De förklarar att flytande vatten bara kan finnas i planetens soligaste områden. Klimatet på Proxima b är helt olikt jordens. Dels på grund av den ligger så nära sin stjärna att UV- och röntgenstrålningen är mycket stark; dels för att planeten snurrar så snabbt kring sin stjärna att det inte är troligt att den har årstider.

Optimister tror att den nya planeten inte bara ska kunna studeras via nästa generations superteleskop utan också med hjälp av utskickade rymdsonder. Stjärnsystemet Alfa Centauri, i vilket den befinner sig, är mål för det ambitiösa projektet Breakthrough Starshot, mänsklighetens första planerade försök att resa till ett annat stjärnsystem. Planen är att sända ut extremt små rymdfarkoster med en vikt på några gram, men som ändå kan bära kamera och kommunikations- och navigeringsutrustning. Bakom projektet står den brittiske stjärnfysikern Stephen Hawking och den ryske miljardären Jurij Milner.

Starshot-projektets ledare Pete Worden var med på ESO:s presskonferens där den nya planeten presenterades. Han hyllade upptäckten som "mycket inspirerande" och lovade att samarbeta med ESO, rapporterar Populär Astronomi.

– Vi är på väg, sade Pete Worden.

Enligt de mest optimistiska kalkylerna kommer rymdfärden till Alfa Centauri att ta minst 20 år och dessutom tar det fyra år för data och bilder att nå jorden. Andra tror att restiden är mycket längre - och påpekar att teknologin är långt ifrån klar.

– Det tar 50 år att åka dit även när de utvecklat teknologin, som ännu inte finns ens på papperet. Men ska vi åka någonstans börjar vi med den närmaste destinationen. Det är science fiction i dag, men science fiction har en tendens att bli sanning, säger professor Malcolm Fridlund.