Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De blev offer för djuren de vigt sina liv åt

"Grizzlymannen" Timothy Treadwell. Foto: Discovery
För några veckor sedan dödade en vit tiger sin djurskötare i en djurpark på Nya Zeeland.
"Grizzlymannen" Timothy Treadwell trodde att han kunde prata med björnar - tills han blev uppäten av dem.
Mycket ovanliga händelser, som tur är. Men de väcker ändå frågor om vår relation till djurriket.
Är det djuren som är galna? Eller får vi skylla oss själva när naturen slår tillbaka?
För några veckor sedan skulle den erfarne djurskötaren Dalu Mncube som vanligt städa i tigrarnas bur.
I djurparken Zion på Nya Zealand där han arbetade, finns över 40 lejon och tigrar. Fyra av dem bär den ovanliga vita pälsen, som beror på en mutation. Det finns bara ett hundratal exemplar i hela världen, de flesta i fångenskap - och de anses vara något mindre vilda och farliga.
Men några månader tidigare hade den vita tigern Abu hoppat på en av parkens anställda. Då räddade Dalu livet på sin kollega med hjälp av en brandsläckare.
Nu var han själv inne i Abus inhägnad, när tigern anföll.
Sen gick allting väldigt fort.
- Det var fruktansvärt otäckt, sa en chockad turist, som blev vittne.
- Vi kunde inte göra någonting för att tigern skulle släppa honom.

Historierna om
hur våra fyrbenta älsklingar attackerar utan förvarning, väcker en skräckblandad fascination inför det vilda.
Kanske var det därför dokumentärfilmen "Grizzly Man" blev en sådan succé.
Den handlade om den amerikanske björnentusiasten Timothy Treadwell som levde med grizzlybjörnarna i Alaska under flera år - tills den där dagen när någonting gick väldigt snett.
I filmen är scenen där en av hans älskade nallar plötsligt dödar honom och flickvännen, bortklippt.
Magikerduon Siegfried & Roy kom något lindrigare undan.
De hade uppträtt tusentals gånger med sin världsberömda tigershow i Las Vegas. Men under en föreställning 2003 överfölls Roy Horn och skadades svårt av tigern Montecore.
Huruvida katten var sinnessjuk eller, som magikerna själva hävdade, "försökte säga dem något", är oklart.
Roy överlevde - men showen fick läggas ned.

Enligt etologen
Lena Lidfors på Sveriges lantbruksuniversitetet finns många anledningar till att djur plötsligt ger sig på människor.
- Djuret kanske vill klättra på rangskalan eller försvara sina ungar. Om man har behandlat dem illa så kan de vilja ge igen. Eller så triggas ett jaktbeteende i gång - människan blir ett byte, säger hon.
Eftersom det kan "klicka till" kan man aldrig lita på djur till hundra procent. Även om de är lydiga och tama och man levt tillsammans med dem hela livet.
Vissa hundraser kan ha nedärvda aggressionsproblem på grund av inavel. Tumörer i hjärnan kan också ge upphov till psykiska störningar, menar Lena Lidfors.
Hon har själv blivit hotad av kossor och tjurar.
- Om tjuren står med spänd kroppshållning, stela ben och stirrande blick, ska man inte vända ryggen till, tipsar hon.
Djurrättsexperten och debattören Lisa Gålmark menar att djur som lever i fångenskap egentligen reagerar helt naturligt när de attackerar människor.
- Djurskötarna är att jämföra med fångvakter. Det är inte förvånande om det finns djur som bryter sig loss för att komma fria. Att det inte händer oftare beror sannolikt på att djuren efter lång fångenskap blir inlärt maktlösa, drabbas av apati och psykiska störningar, säger hon.
- Om människor lämnar andra djur i fred och ser till att de att får behålla sina hem, det vill säga har tillräckliga ytor natur att leva på, är det mycket sällan människor råkar illa ut.

Nej, människan
är förvisso inte alltid djurens bästa vän.
Men ofta är det just de mest passionerade djurälskarna, personer som snarare vigt sitt liv åt att förstå djuren, som blir offer för deras lynnighet.
För några år sedan blev till exempel djurskötaren Lena Engström nästan dödad av orangutangen Bako på Borås djurpark.
Den 100 kilo tunga apan lyckades ta sig igenom en lucka, kastade sig över skötaren och bet sönder hennes fötter.
- Jag har hela tiden tänkt att jag inte är tjurig på honom, och att han inte ville skada mig med avsikt. Både han och jag hamnade i en situation som vi inte varit med om och blev frustrerade, sa Lena till Borås Tidning efteråt.
Då led hon fortfarande att de svåra skadorna som djuret orsakat.
Enligt Mats Höggren, djurchef på Kolmården är sådana olyckor väldigt sällsynta. På Kolmården var det decennier sedan någon skadades allvarligt.
Mindre incidenter med sparkar eller bett inträffar oftast när djuren blir skrämda - till exempel när man tar med dem till tv-studion:
- Man brukar spekulera i djurs instabila psyken. Men det är i grunden vi människor som får dem att bete sig så, säger han.

För författarparet
Sven och Ingegerd Zetterlund ledde passionen till en fruktansvärd tragedi.
Hon var läkarsekreterare från början, han hade jobbat med PR. Men kärleken till djuren förenade dem och tog dem ut på resor jorden runt.
2002 var de i Kenya för att avsluta arbetet med sin sjätte fotobok om Afrikas vilda djur, och begav sig ut på en vandring i ett naturreservat i regnskogen.
- Vi hör plötsligt en hög trumpetstöt. Sen kommer en elefant utrusande ur skogen och springer bakom oss på den upptrampade stigen, berättar Sven.
De kastar sig skräckslaget in i den täta vegetationen och tappar bort varandra. Sven ser aldrig när den ilskne elefanten trampar ner Ingegerd.
Hennes liv gick inte att rädda, där ute i vildmarken.
I dag har det gått sju år sedan dödsolyckan.
- Jag går fortfarande igenom händelseförloppet ofta i huvudet, säger Sven.
Relationen till de älskade elefanterna fick sig en törn - men Sven bestämde sig för att förlåta. Han sökte upp cirkuselefanter i terapisyfte.
- Jag tvingade mig själv att se dem i ögonen, och försöka förstå dem, berättar han.

Enligt experterna var det som hände Ingegerd mycket ovanligt. Troligtvis handlade det om en hormonstinn hanne i brunst som tappat fattningen, eller en elefant som tidigare blivit beskjuten.
- Jag kände ganska snart att jag inte kunde döma en hel djurart. Det handlade om en enda individ som det gått snett för, troligtvis på grund av människorna, säger Sven.
I dag känner han inget agg längre.
- Det går inte att inte tjusas av elefanter, det är fantastiska djur. Men man måste visa respekt för dem.
Filosofen Torbjörn Tännsjö, en av Sveriges främsta debattörer inom djuretik, tycker att det är meningslöst att försöka förstå djurens beteende.
Han jämför djur med människor som inte är kapabla att ta egna beslut - till exempel förståndshandikappade.
- Det är svårt att föreställa sig att djuren kan göra sig sina egna moraliska bedömningar, och därför är det meningslöst att moralisera över om de gör rätt eller fel.
- Elefanten kan inte bedömas i termer av ondska - den är bara stor och klumpig, säger han.