Vill slippa slipsen. Fortfarande är slipsar, kalsonger och skjortor vanliga presenter på fars dag. Men papporna önskar sig annat. Foto: Christer Wahlgren
Vill slippa slipsen. Fortfarande är slipsar, kalsonger och skjortor vanliga presenter på fars dag. Men papporna önskar sig annat. Foto: Christer Wahlgren

Därför firas endast hälften på fars dag

Publicerad
Uppdaterad
På söndag finns det 2,6 miljoner skäl att fira.
Men bara hälften av landets pappor kan förvänta sig att bli uppvaktade.
Att 1,3 miljoner ändå hyllas på fars dag beror på att ­fäderna blivit allt viktigare i barnens liv - och barnen allt viktigare för männens identitet, menar forskare.
Dressman annonserar om boxershorts för 99 kronor styck, O´Learys lockar med pepparbiff för 199 kronor och Hjärnfonden puffar för att man ska ge ett bidrag till hjärnforskningen på fars dag.
Fortfarande är det väldigt vanligt att papporna får kalsonger, slipsar eller skjortor. Det visar färsk undersökning från Svensk handel.
- Vad papporna vill ha och vad vi ger är två ganska skilda saker. Kanske behöver vi bli påhittigare med hur vi firar far, säger Meta Troell, omvärldsbevakare på Svensk handel.
Att vi överhuvudtaget firar fars dag beror på Sonora Smart Dodd i den amerikanska staden Spokane. Sonora deltog år 1909 i den nyligen instiftade mors dags-gudstjänsten och kände att faderskapet också förtjänade att hyllas.
Sonora och hennes fem syskon växte upp med en ensamstående pappa, för mamman dog i barnsäng. De styrande i Spokane i delstaten Washington nappade på Sonoras idé och den tredje söndagen i juni - 19 juni - 1910 firades fars dag för första gången.
Traditionen spred sig över hela USA och sex år senare kom självaste presidenten Woodrow Wilson till Spokane för att hålla tal på fars dag. Sonoras pappa William Smart hann vara med om fars dag nio gånger innan han gick bort.
Till Sverige kom seden 1931, tolv år efter det att mors dag gjort entré. USA sågs som ett innovationsland och många av de svenskar som utvandrat dit skrev brev hem och berättade om firandet.
Det ökade utbytet av varor och information ­spelade förstås roll, men också de allmänna nationalromantiska strömningarna som började i slutet av 1800-talet.
- Högtidernas betydelse förstärktes ytterligare under efterkrigstiden. Globaliseringen och det moderna välfärdssamhället skapade ett behov av rötter. Människorna sökte sig bakåt i tiden, till ursprunget. Då slog dagar som alla helgons dag och mors och fars dagar an, berättar Jonas Engman, intendent på Nordiska muséet och filosofie doktor i etnologi.
Handlarna var inte sena att propagera för firandet. 1949 bildades en nordisk kommitté av köpmän som skulle se till att fars dag-seden spreds och handelssamfundet fick också igenom önskemålet senarelägga firandet från juni till andra söndagen i november. Man ville nämligen inte att fars dag skulle ligga för tätt inpå mors dag, som infaller den sista söndagen i maj.
Många äldre var till en början negativa till fars dag, som uppfattades som "onödigt fjäsk", kommersiellt och osvenskt. Dessutom tyckte man synd om de barn som inte hade någon pappa att uppvakta.
Men firandet blev alltmer populärt, inte minst genom att svenska skolbarn fick extra teckningstimmar för att tillverka gratulationskort med flaggor och blommor för att hylla papporna.
Ändå dröjde det nästan 60 år innan ­köpepresenterna gjorde sitt intåg. I ­slutet av 1980-talet och början av 1990-talet började de framväxande kedjebutikernas marknadsavdelningar ta fram särskilt fars dag-material och svenskarna kom då att fira papporna med annat än hemgjorda saker som kort och middagar.
Foto: Ronny JohannessonTidningarnas skriverier spelade förstås också roll.
- Massmedierna påverkar våra traditioner mycket. Vi ser annonser om julbord och tycker att julbord är en självklar del av julen. Och vi läser enkäter om hur folk ska uppvakta varandra på fars dag. I dag bloggas det och statusuppdateras det också en hel del om fars dag i sociala medier, säger Jonas Engman.
Han är inte förvånad över att fars dag-firandet ökar. Många av dagens pappor och far- och morfäder har vuxit upp med traditionen att uppvakta sina pappor.
Och enligt Svensk handel köps det i dag presenter till betydligt fler än de biolog­iska papporna. Bonus-, far- och morfäder uppvaktas också och bland de nya svenskarna är det vanligt att man firar alla män i omgivningen som är pappor.
- Vi ser att pappabegreppet är lite vidare i dag. Papporna är viktiga personer, säger omvärldsbevakaren Meta Troell.
Thomas Johansson, professor i pedagogik och författare till boken "Familjeliv", menar att det pågår en emotionalisering av hela samhället. Hemmet och det vi gör där blir allt viktigare för vår identitet.
Fram till 1970-talet var pappornas roll att försörja familjen. 1974 kom en könsneutral föräldrapenning, 1990 infördes tio pappadagar i samband med förlossningen och under 2000-talet har det kommit en uppsjö med böcker om manligt föräldraskap, däribland antologin "Uppdrag: Pappa" (2004).
- Vi är fortfarande inte jämställda, men efter 90-talskrisen och talet om utbrändhet känner fler män ett ökat behov av emotionell laddning av tillvaron. Mäns uttag av föräldraledigheten ökar, även om det ser olika ut i stad och land och i olika klasser. Papporna har pushats in i familjerna och det anses fräckt och manligt att fokusera på familjen, säger Thomas Johansson.
Försörjarpapporna som kom hem trötta efter långa dagar på jobbet har - åtminstone delvis - ersatts av pappor som inte bara leker med sina barn utan tar ansvar för blöjbyten, vaknätter, matning och ­ daglig omsorg.
Men det har också skett en kommersialisering av föräldraskapet, påpekar socialpsykologiprofessorn. I samband med att familjen blev ett ställe där man bygger sin identitet blev det även hippt med heminredning och fräcka barnvagnar.
- Dagens pappor har sällan sina egna pappor som modeller för hur de ska vara, utan kan i stället ta intryck från bloggare, Johan Nilssons bok "Koka makaroner" och Lars Gustafssons böcker om faderskap, säger Thomas Johansson.
Fars dags-presenter som slipsar och verktyg kan kanske förstärka könsrollerna, men det faktum att männens föräldraskap uppmärksammas och familjebegreppet vidgas när många viktiga män i barnens närhet firas kan också förändra vår syn på vilka vi är.
- När pappa får rakvatten är det en blinkning till 1900-talet och en lek med de traditionella könsrollerna. Papporna har blivit hemmapappor, men vi jobbar ändå hårt för att upprätthålla könsskillnader med slipsar och särskilda dofter för män, säger etnologen Jonas Engman.
Lika populär som mors dag är verkar dock inte fars dag bli. Om Svensk handels prognos stämmer kommer varannan svensk att uppvakta pappa på söndag. Det kan jämföras med att tre av fyra uppger att de firar sina mammor på mors dag. Men att mors dag redan från början firades mer kan också komma sig av att mödrarna förr inte hade någon egen ekonomi, medan fäderna kunde köpa vad de ville utan att fråga om lov.
Att fars dag inte fått det genomslag som branschen trott och hoppats på kan också bero på att dagen ligger relativt nära jul.
Svensk handel menar - halvt på skoj och halvt på allvar - att det är en ­jämställdhetsfråga att även ­männen ska få presenter.
Och vill du göra far glad ska du inte köpa en slips eller slipsnål. Det önskar sig bara tre respektive en procent. Pappa föredrar verktyg framför mjuka presenter. Men allra helst vill han bli bjuden på middag, enligt Svensk handels undersökning.
VAD?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag