Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför får sommarljuset människor att ta sina liv

Foto: Hanna Nilsson
Nu i juni mår svensken som bäst.
Vi lever i extremperioder med nedstämdhet och eufori på ett helt annat sätt än ekvatormänniskorna med sitt mer stabila årshumör.
Det magiska ljuset som dröjer sig kvar på natten gör oss lättsamma och sociala.
Hur kan det komma sig att samma sommarnatt som ler och samma sommarljus som ger är det som tär och tar?
Ett nytt svar fann psykiatrikern Karin Sparring Björkstén genom att studera våldsamma självmord som skett sommartid.
Natten efter sommarsolståndet, 22 juni 1997, mötte sångaren och artisten Ted Gärdestad tåget och döden. Han kunde inte få bort den banala melodin som nötte i hans huvud. Den blockerade hans egen musik, ljudbild och skapande.
Han hade sedan tonåren givit ut musik, är älskad för sånger om sol, vind och vatten, att vilja ha sin egen måne och att himlen är oskyldigt blå.
Ted led av en psykisk sjukdom de sista åren. Hans tillstånd var, enligt hans storebror Kenneth Gärdestad, bundet till cykler; bra en månad, sämre nästa.
- Jag hävdar att ljuset har stor betydelse för oss men det är inte entydigt. Vi människor reagerar på olika sätt, säger Kenneth Gärdestad. Han skrev låttexter till Teds musik, men han är även arkitekt och har i egenskap av det studerat ljuset, på MIT i Boston, under två år.
- Jag tittade på självmordsstatistik för att se om ljuset hade någon betydelse för det. Jag kunde inte komma till den slutsatsen, säger Kenneth Gärdestad.
Ted var inte, som hans bror uppfattar det, mer deprimerad under sommaren än annars.

Det är ofta så här vi har sett det: Tar man livet av sig är man deprimerad, vilket förstås ofta kan stämma. Men hur kan det då komma sig att fler män än kvinnor tar livet av sig, trots att det är kvinnor som anses mer deprimerade och hur kan det komma sig att flest självmord sker under den ljusa perioden på året, när vi generellt sett mår bättre då än under mörkret?
Det var frågor som överläkaren Karin Sparring Björkstén, specialiserad inom psykiatri, brottades med. De blev påtagliga när hon var på Grönland för 14 år sedan; alla talade om självmord, som att det var något vardagligt. 12 procent av männen på Grönland sägs dö i självmord.
- Det är förfärligt. Det folk sa var: 'När ljuset kommer, då skjuter de sig', berättar Karin Sparring Björkstén.
Det är också på Grönland hon funnit ett svar, efter att ha analyserat 1 351 självmord som skedde 1968-2002, vilket hon presenterade i en studie för en månad sedan.
- Hypotesen att de skulle vara jätte-deprimerade på sommaren, den får man släppa.
Den mest solintensiva perioden i Sverige är maj, juni, juli.
- Under juni är det ljust i hela landet i stort sett dag som natt, säger meteorologen Johan Lundgren.

Det finns en teori att glädjen och samvaron som människor och naturen visar den ljusa delen av året, för vissa i stället blir kravfyllt, att vemod och ensamhet känns extra starkt.
Men Karin Sparring Björkstén talar inte om det som den viktigaste delen.
Hon har studerat 33 självmord som hade skett på norra Grönland, där det var som ljusast. 15 personer, eller 45 procent, hade en psykiatrisk diagnos, och i tio av fallen var det alkohol med i bilden. Någon hade schizofreni, fyra hade psykos, men ingen led av depression.
Varför valde de att ta livet av sig just på sommaren?
Tittar vi på statistiken visar det sig att även i Sverige tar fler livet av sig under den ljusa perioden. Det är inga dramatiska skillnader, men de finns. I snitt tar drygt tre personer livet av sig varje dag. Statistik från socialstyrelsen visar att under fem år, 2002-2006, tog flest livet av sig mellan april och augusti med toppar i april och juli. Lägst var antalet den mörka "depperioden", oktober till januari.
- Det är mer korrelerat till ljuset, men ingen har lyckats få ihop varför - utom möjligtvis jag, säger Karin Sparring Björkstén.

En sak som hon som arbetande psykiatriker är "bombsäker på" är att dålig sömn kan vara tecken på psykisk ohälsa. Att hålla någon vaken sägs vara en effektiv tortyrmetod.
- Till slut blir du galen, säger hon. Och vad händer på sommaren om det är jätteljust? Jo, man sover mindre.
Livet är annorlunda på sommaren, långt norrut kanske man tappar dygnsrytmen.
- I arktiskt klimat är det påtagligt; ungarna är ute och leker mitt i natten. Jag tycker själv att det är underbart med sommarnätter. Man blir mer lättsam, säger Karin Sparring Björkstén.
Även Kenneth Gärdestad prisar försommaren.
- Jag blir väldigt euforisk av ljuset. Jag trivs i det, säger han.
Och ska vi generalisera på gruppnivå, vilket är precis vad forskarna gör, så är det så det ser ut för svensken.

Miljöpsykologer på Lunds universitet har tillsammans med kollegor jämfört människor i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien under ett års tid. De har helt enkelt frågat hur de känner sig vid olika tidpunkter.
Människor runt ekvatorn, Argentina, 27 breddgraden sydlig bredd, och Saudiarabien, 27 breddgraden nordlig bredd, kände sig ungefär likadana året runt.
- De har inte de här stora förändringarna, hävdar Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi i Lund.
Svensken däremot, och även engelsmannen, mår bäst i juni.
En starkt bidragande orsak är just ljuset, och ljuset i kombination med värmen som gör att vi kan umgås utomhus och i naturen.
- Ljuset har en effekt på vår vakenhet. Vi känner oss mer aktiva, får energi och börjar göra saker - det blir en positiv upplevelse. Du kan komma ut från den instängdhet du lever i, säger Thorbjörn Laike.
Årstidsväxlingarna i humöret syns hos såväl psykiskt friska som sjuka.
Laikes forskarkollegor var - förutom av den svenska sommarnattens ljus i sig - mest tagna av våra utdragna skymningar med vackra solnedgångar.
I Sverige följer ljus och mörker årstiden, mer än dygnet. Vid ekvatorn följer ljus och mörker dygnet. Det ser ungefär likadant ut året om; vid sextiden på kvällen släcks ljuset.
Enligt forskarna finns det även rent biologiska orsaker till att vi känner oss tröttare och piggare. Dagsljuset styr nämligen hormon som i sin tur styr vår sömn (melatonin) och vakenhet (kortisol).
En stor skillnad är när vårsolen med morgonljuset kommer tillbaka. Det positiva är att dagsljuset blockerar melatoninproduktionen; vi känner oss aktiva.
Effekten av dagsljus går inte att ersätta med lysrör och konstljus, det har en helt annan intensitet och kvalitet.

- Vi behöver dagsljus. Och då är vi väldigt lyckligt lottade under sommarmånaderna när vi har tillgång till väldigt mycket. Baksidan är sömnen, säger Thorbjörn Laike.
För att kunna producera sömnhormonet melatonin, måste vi få det mörkt.
Att vi även vill vila från ljuset, det syns bland annat på Ikea. Under våren och sommaren stiger alltid försäljningen av rullgardiner, jalusier och persienner.
Överläkaren Karin Sparring Björkstén är inte mycket för att pådyvla folk hur de ska leva, men en sak vill hon uppmana: vårda din sömn.
Ställa mobilen på en godnattsignal i stället för väckning, föreslår hon.
Sömnlösheten kan leda till mani. Och det är just mani snarare än depression som hon identifierat under den ljusa delen av året.
I Sverige pågår ett preventivt arbete mot självmord.
- Kanske kan man rädda några liv om människor kan sova bättre. En del av de här självmorden hade kunnat undvikas - de är impulsivt aggressiva och inte depressiva, säger Karin Sparring Björkstén.

Utan att slå fast hur det förhöll sig för Ted Gärdestad, för det vet vi inte, kan vi se att han var en av dem som avslutade sitt liv under den mest ljusintensiva tiden på året. Sömnbrist var något som plågade honom i perioder.
Han klagade särskilt på ljuden, rösterna och den banala melodin, som han kallade den, som ständigt fanns där i hans huvud. Det var hans värsta upplevelse, berättar brodern Kenneth Gärde-stad:
- Han sa till mig: 'Kenneth, kan du förstå hur det känns att inte kunna sova? Att höra röster 24 timmar om dygnet?' Det var det som höll honom vaken.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!