Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Cykelrundan som har blivit en livsstil

Vissa cyklar för att ta sig fram, andra för att motionera.

En tredje grupp cyklar för att folk i Brooklyn gör det ytterligare några få för att testa sina gränser.

Det trendiga fortskaffningsmedlet fortsätter att locka allt fler till vad som påstås vara "nya golfen".

Som bevis för det: på lördag anordnas den 47:e Vätternrundan och aldrig tidigare har loppet varit så populärt.

- Det är den optimala motionsformen, och vi är ett sätt att locka fram motivationen, säger dess vd Eva-Lena Frick.

Det var för några år sedan. Klockan var inte mer än åtta på kvällen och de första cyklisterna hade precis kastat sig iväg söderut från Motala. Då ringde det från Jönköping, platsen för Vätternrundans måltidsstopp.

- Någon har skrivit fel i beställningen, en nolla för lite, sa en restaurangrepresentant.

Eva-Lena Frick tittade sig om efter kollegorna.

16 000 pappbrickor för att servera maten på hade blivit till kraftigt reducerade 1600.

Bara två timmar återstod innan de första cyklisterna skulle börja rulla in för det efterlängtade målet mat.

- Då hjälper det att ha goda vänner och ett brett kontaktnät, minns Eva-Lena Frick.

Lokala välvilligt inställda hjälpte till - Ikea stod bland annat för ett gäng liknande pappbrickor. När det väl var dags för servering var det ingen deltagare som förstod att något hade varit fel.

- Det säger något om att vi är bra på att göra det här. Vi är en aktör i upplevelsebranschen. Det bästa vi kan göra för att marknadsföra oss är att arrangera bra event - att överträffa deltagarnas krav, säger Frick vidare.

Det har uppenbarligen fungerat. Sedan hon började för nio år sedan har tävlingen gått från omkring 17 500 till den dagsfärska siffran 23 378.

En ökning i deltagande som Vasaloppet, Lidingöloppet och Vansbrosimningen känner igen - alla delar av den så kallade svenska klassikern.

- Det har blivit en livsstil, säger PR-mannen Niclas Lövkvist från byrån Agency.

- Du ser det överallt. Det är trendigt att cykla och du kan till och med designa din egen cykel nu. Jag tror bara det kommer bli större och det hänger ihop med att det blir krångligare och dyrare att ta bilen. Dessutom, om man åker till storstäder som New York och ser coola människor som cyklar så kommer hipsters i Stockholm att ta åt sig av det, så brukar det fungera, säger han vidare.

En av de just nu starkast växande grupperna som ansluter sig till cykelklubbar och trängs om platserna till Vätternrundan är 40-plussarna.

De som har kommit en bit i sin karriär, de som lyfter en hygglig lön och de vars kroppar kanske inte längre orkar med maratonträning.

- Vår klubb lockar många i den ålders-kategorin, vi har profilerat oss så, säger Charlotta Calås, ordförande i Stockholmsklubben Fredrikshof.

Hon understryker att det finns en ungdoms-satsning också, och andra andra klubbar lockar andra målgrupper.

Men Fredrikshof är fortfarande Sveriges största förening.

- Det är klart att det är lite av en material-sport och vår medlemmar har lite högre inkomstnivåer. Vissa köper cyklar för 40 000-50 000 kronor. Sen finns det ett par riktiga dyrgripar där ute också. De upp-emot 90 000 och kanske ännu mer, säger hon.

Egentligen ligger en bra träningscykel på omkring 10 000 kronor, plus lite tillbehör och i regel blir medlemmarna ganska snabbt djupt engagerade på detaljnivå.

- Det kan bli jättenördigt och vissa tycker att det är lite av tjusningen. Vissa tar med cykeln in och hänger upp den på väggen hemma, säger Calås med ett skratt.

- Det är en livsstil på sätt och vis. Ska man cykla Vätternrundan så behövs träningspass på fyra-fem timmar i sträck. Det tar mycket av ens tid och man måste verkligen ligga i.

Fredrikshof har 400 aktiva som ska starta i Vätternrundan på lördag. De flesta i klungor med flera åkare under en ledare - en så kallad mastergrupp. Det sociala i att cykla är nämligen en stor drivkraft bakom sportens tillväxt.

Kvinnor gör det, men i ännu högre utsträckning män.

Den tidigare proffscyklisten Camilla Larsson har själv sett det. Hur enstaka kvinnor försökt gå med i cykelklubbar, hamnat i grupper med bara män som varit snabbare och då fått problem.

- I klubbarna är 80-90 procent män. Men på gymmen under spinning- klasserna är det 80-90 procent kvinnor, konstaterar hon apropå efterfrågan av en kvinnogrupp.

Nu leder hon Vättern-cyklisterna i omskrivna SubXX Team Naturelle.

I den samlas kvinnor - demografiskt också med längre gångna karriärer och med något äldre barn - som gett sig den på att göra Vätternrundan på en bra tid.

- Många har bra jobb, men det krävs också viss målmedvetenhet för att klara det här. Det hänger nog ihop, säger Camilla Larsson.

Initiativtagaren heter Siv Andersson, professor i molekylär evolution vid Uppsala universitet, och när vi frågar om hon cyklar till jobbet - från Avesta till Uppsala - säger hon att det inte skulle vara några problem, men att hon inte gör det.

- Jag har gjort klassikern sex gånger men bara cyklat med män. Det var svårt att hitta kvinnor högt i resultatistorna. Men vi pratade om att vi borde försöka samla ihop ett gäng, 30 tjejer vore kul, tänkte vi.

Det slutade med 50 stycken som alla anslutit sig under året som gått. På fredag möts de - vissa för första gången - i Motala och på lördag kör de sin första Vätternrunda ihop.

Och Motala kommer att välkomna dem. Varmt - precis som alla andra cyklister.

När Expressen når Motala kommuns fritidschef Åsa Grellsgård kan hon inte nog belysa hur mycket den årliga cykelfesten betyder för staden.

- Det är allt, utbrister hon.

- Det är det största vi har här och det hjälper kommunen, näringslivet och privata aktörer. För att inte tala om alla föreningar som hjälper till och får ett bidrag för det. Jag är själv idrottsmamma och vet hur viktigt det är. Vi står och är parkeringsvakter eller serverar mat eller åker i följebilar.

Enligt henne är det möjligen Göta kanal, för vilken Motala över huvudstad, som kan mäta sig varumärkesmässigt med Vätternrundan.

Hon kan egentligen bara se en sak som kan bli bättre - vilken Eva-Lena Frick skriver under på - nämligen en framgång för kampanjen 30 bilfria mil.

- Vi överklagar och driver vidare. Vi kommer inte att ge oss i den frågan, säger Frick.

Trafiken under loppet är den ständigt pågående debatten och än så länge har de bilburna trafikanterna lyckats hålla cyklisterna stången.

Men om cykelboomen fortsätter som den gjort de senaste fem åren finns stor risk att maktbalansen på vägarna förändras.