Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bushmannen som har våra urfäders arvsmassa

Foto: Torbjörn Selander
I skuggan av ett gult blommande mangettiträd i den ödsliga Kalahariöknen sitter en gammal man och spanar ut över sanddynerna. Precis som hans förfäder gjort i tusentals år, och ingenting har egentligen ändrats sedan dess.
!Gubi drar ett bloss i sin pipa, rättar till läderhatten.
Arvsmassan i hans blod är den äldsta kända i världen. I de seniga armvecken har forskarna tappat blod och kört det genom de senaste tekniska uppfinningarna.
Resultatet presenteras i dag i tidskriften Nature.
Foto: Foto: Torbjörn Selander
KALAHARIÖKNEN. Mannen är vår "urfader". Den revolutionerande studien läggs även fram i Namibias huvudstad Windhoek i dag, med bland andra Nobelpristagaren Desmond Tutu närvarande. Tutu har också lämnat blod till forskarna, för att vara referensperson och representant för den svarta bantustammen. Tillsammans med !Gubi och tre andra bushmän, och två vita personers arvsmassor kan vi ta oss tillbaka till Edens lustgård och vägen från den.
- Jag minns hur min farfar Gote lärde mig jaga jordsvin, man följde färska spår in i dess håla som man fick krypa in på rygg i och med spjutet i ena handen och samtidigt känna efter en dödande punkt på jordsvinets hals med den andra handen. Den gamla generationen var mycket bättre jägare, säger bushmannen med sitt typiska klickspråk och tittar på sin äldste son /Aaban.
- Jag minns att farfar Gote alltid berättade att vi var det första folket. Om hur vår gud Quatam skapade bushmannen som då hade ögonen fulla av sand, men så fort han fått bort sanden började bushmannen att gå, och då lärde Gud honom hur han skulle göra eld, berättar !Gubi för Expressen.

Så egentligen är det inget nytt under Kalaharis brännande sol, !Gubi vet redan att han tillhör de utvalda, de första människorna. Homo sapiens. Men hade inget att invända när forskarteamet kom med en doktor som fick ta hans blod.
Det hade dock tagit lång tid innan myndigheterna i Namibia gett sitt tillstånd, och det hela följdes sen av strikta etiska regler för att skydda bushmännen rättigheter.
I forskarrapporten blev sedan !Gubi försökspersonen "KB1".
Kalaharis bushmän hade aldrig fått sitt blod testat på detta sätt tidigare, där hela arvsmassan kartlagts. Och av de fyra bushmännen var det !Gubis arvsmassa som stack ut. I många sektorer så visade sig just hans arvsmassa kunna spåras tillbaka som den äldst kända man någonsin träffat på. !Gubis förfäder och dess efterföljare har hållit sig för sig själva i den isolerade öknen, och när svarta bantustammar eller vita missionärer eller kolonisatörer trängt genom Afrika har de i sin tur undvikit Kalahariöknens faror.
Bushmännen har under årtusenden levt så isolerade att även de olika stamgrupperingarna i Kalahariöknen sällan träffades. Man kallar sig helst efter det språk man talar. !Gubi tillhör Tuu ('N/ohan), medan andra grupper kan vara Juu (Ju/hoansi) längre norrut.
Men en sak har de gemensamt, de kallar sig alla hellre bushmän framför det mer västerländskt politiskt korrekta benämningen san. Som på det lokala hererospråket betyder hundskit.
Foto: Foto: Torbjörn Selander
Det är kanske ingen tillfällighet, bushmännen har sen de träffade på andra folk varit hårt ansatta av både västerländsk civilisation och svart dominans från grupper som hereros och tswana.
Professor Stephan Schuster, en tysk forskare knuten till Pennsylvania state university, som lett undersökningarna berättar om hur dessa erfarenheter var tydliga när det var dags för blodprover. En kvinna i bushmännens by tittade på honom och utbrast:
- Ni samlar alltså bevis på att vi är apor. Bushmän och kvinnor är vana att kallas babianer av sina afrikanska landsmän.

Men forskarlaget från Tyskland, USA, Australien, Namibia och Sydafrika har alltså visat upp en helt annan sida - som kanske kan höja statusen hos bushmännen. Man kan bevisa att bushmännen utan tvekan är homo sapiens. Skillnaden är att bushmännen bär våra förfäders gener, från mänsklighetens vagga.
De senaste 200 000 åren av homo sapiens härstammar alla från Afrika, i dag står Afrika för 2 000 etniska grupper och för en tredjedel av alla kända språk. Men för 100 000 år sedan lämnade små grupper kontinenten, för att bilda det vi i dag kan se som vita och asiater.
- Man skulle kunna jämföra med att ha en jättelik gryta med tusen och åter tusentals olikfärgade kulor och bara ta upp en handfull, säger Wolfgang Enard vid Max Planckinstitutet för genetisk evolutionslära i Leipzig.
Om man tittar i den imaginära handen så hittar man alla oss i västvärlden och alla asiater och vår arvsmassa, men om man tittar i den stora grytan så ser man bara bushmän och endast de som har grytans gener intakta.
- Det är alltså större variationer mellan två bushmäns arvsmassa än mellan en vit och en asiat, förklarar Enard.
När det gäller KB1, !Gubi, som sitter där under det blommande mangettiträdet i Kalahariöknen så fann forskarna en miljon små skillnader i hans arvsmassa som man aldrig sett förut i något mänskligt liv.

Huvudpersonen själv är inte direkt påverkad, han planerar i stället en jakt med de yngre bushmännen. !Gubi har precis stigit ur hyddan av sammanflätade grenar, tagit på sig en grön och en blå socka och de slitna skorna. Pipan är stoppad och hatten nedtryckt i pannan. I handen håller han ett långt spjut. Kalahariöknen är till synes oändlig och identiska sanddyner på rad försvinner bort i horisonten. Men han känner öknen utan och innan.
- Jag har jagat här sen jag var en liten pojke, jag använder sanddynerna för att orientera mig och har aldrig kommit vilse.
Under vår jakt där en springbokantilop fälls drar världens åskväder in över öknen, med blixtar och ösregn.

Hemma i byns sex otäta hyddor sitter storfamiljens kvinnor och barn redan. !Gubi och /Aaban väljer var sin hydda medan de två yngsta jägarna får slakta antilopen. När blixtar och regn till slut drar vidare dansar man, byn firar både regn och jaktbyte och elden som överlevt all nederbörd. Även här leder !Gubi, han går med en piska runt elden och himlar med ögonen, snart är han i trans, och når kontakt med sina förfäder. På marken runt elden sitter hans fru, döttrar och unga kvinnor, och bakom honom männen, pojkarna, generation efter generation. Så har det alltid varit, i tusentals år.
Men så förblir det inte. !Gubi är den sista i en tidigare obruten kedja, den sista som växt upp till sitt arv. Isoleringen är bruten. De unga blandar sig nu med civilisationen och nya arvsmassor.

Framför en väggbonad ett par tusen kilometer söder om !Gubis eld sitter ärkebiskop Desmond Tutu hemma i Kapstaden och tittar på bilderna från Kalahariöknen. Han var förkämpen mot apartheid, de små och utsattas evige beskyddare. På väggbonaden bakom honom står det: "We are the Rainbow people and we make a difference".
För Tutus del var det ingen tvekan om att bli försöksperson "ABT" och lämna blod till forskningsprojektet, även om hans rådgivare och läkare tvekade i början.
Tutu visar sig genast ha en stor kunskap om projektet och tillika nyfikenhet i området, och vet att det finns kvinnligt bushmanblod på hans mors sida. Han känner förstås till den situation som bushmännen befinner sig i, inte olikt det han slogs mot i Sydafrika. Han tar emot Expressen trots att läkarna sagt till att han ska ligga lågt på grund av sina ryggproblem.
- De är våra förfäder, så vi måste vara tacksamma. Vi är en enda stor familj, regnbågsfolket, och nu är det vetenskapligt bevisat vad vi med teologins hjälp alltid har sagt. Hur intelligent måste Gud vara?
I dag är Desmond Tutu i Windhoek i Namibia för vara med om presentationen av resultaten i forskningsrapporten.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!