Många som kommer till Sverige för att arbeta tvingas att tigga. Obs: Personen på bilden nämns inte i artikeln. Foto: Per Wissing
Många som kommer till Sverige för att arbeta tvingas att tigga. Obs: Personen på bilden nämns inte i artikeln. Foto: Per Wissing

Barn och gästarbetare - Sveriges nya slavar

Publicerad
Uppdaterad
Maria, 14, från Rumänien reste till Sverige för att tigga pengar.
Nu sitter hennes mamma och pappa häktade. Föräldrarna kan bli de första i Sverige som döms för människohandel med sitt eget barn. Rättegången startar på tisdag.
Flickan och hennes familj tillhör den växande gruppen gästarbetare som kommer till Sverige för att jobba och tjäna bättre än i sitt hemland.
Men många utnyttjas och luras in i slavkontrakt, visar en ny studie.
Polisen Henrik Ruonala ryckte ut till en misstänkt lägenhetsbrand i Skärholmen söder om Stockholm i februari 2010. Kraftig rök steg från lägenheten.
Men när en brandman bröt sig in upptäckte han att det inte var rök, utan vattenånga.
I lägenheten bodde 38 personer, varav flera barn. De flesta sov. Det var så varmt och fuktigt att kondens rann om fönstren, minns polisen Henrik Ruonala.
- Lägenheten var full av madrasser, men just inga andra möbler. Det var smutsigt och kryllade av kackerlackor. När jag upptäckte barnen - som såg undernärda ut - ringde jag socialjouren.
Samtliga i lägenheten var gästarbetare från Rumänien, och fördes med buss ut ur Sverige den 19 februari.
Ett av barnen, Maria, 14 år, har berättat i ett polisförhör att hon och hennes föräldrar var i Sverige för att tigga, och att hennes pappa spelade dragspel.
Maria började tigga när hon var åtta år. Hon har gått i skola i totalt tre dagar, men har lärt sig läsa och skriva av sina äldre bröder.

Sju månader senare, i september, fick socialsekreteraren Per Broman syn på Maria.
- Hon satt och tiggde i Sergelgången i city. Det regnade och var tio grader och hon satt där i fyra- fem timmar. Så vi larmade socialjouren.
Per Broman och hans kollegor var ute för att söka barn som tigger, spelar musik, säljer rosor och annat i centrala Stockholm - barn som kan vara utsatta för människohandel.
Karin Norlin Bogren, sektionschef på ungdomsjouren vid Maria ungdomsenhet:
- Vi har sett barn de senaste åren som vi misstänker är utnyttjade av kriminella vuxna. Därför startade vi det här arbetet. Vi la ner 55 arbetspass från i början av maj till sista november.

Socialsekreterarna kammade Stockholms innerstad, gata för gata. Och fick tips om ett tiotal barn. Tre av dem - däribland Maria - togs om hand, och deras fall anmäldes till socialjouren. Man tog även hjälp av gränspolisen.
Polis och socialtjänst såg - när de spanade på Maria - att hon lämnade pengar ur sin mugg till föräldrarna. Två övervakningsfilmer visar att hon stal matvaror som hon sedan gav till sin mamma. Hon tiggde mat till sig själv och cigaretter åt sin pappa. Ibland åt hon matrester på McDonald's.
I dag sitter Marias föräldrar häktade i väntan på rättegången i hovrätten som startar den 11 januari.

Föräldrarna kan bli de första i Sverige som döms för människohandel för arbetskraftsexploatering med sitt eget barn.
Det är inte ett brott att tigga. Men det är ett brott att tvinga någon att göra det, förklarar kammaråklagare Christina Voigt.
Hon yrkar på att Marias föräldrar ska få fängelse och utvisas ur Sverige under en viss tid.
- Flickan har tvingats att tigga och stjäla, vilket är lika med människohandelsbrott. Hon har befunnit sig i ett nödläge - utan pengar, utan mat för dagen, utan att kunna språket, helt beroende av sina föräldrar.
- Fallet är det första av sitt slag i Sverige, och viktigt. Får vi en fällande dom får vi också redskap att arbeta med liknande fall - och hjälpa fler barn.
Brottet människohandel brukar förknippas med prostitution.

Människohandel med arbetskraft som exploateras är ett mer okänt - men växande - problem. Det berättar polisen Walter Kegö, som tillsammans med forskaren Erik Leijonmarck har kartlagt hur estnisk och lettisk arbetskraft utnyttjas i Sverige.
Deras rapport, "Slavarbete i vår tid", publicerades nyligen av Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP).
Ett exempel ur studien:
Ett svenskt bemanningsföretag annonserar i lettisk dagspress. Företaget lockar med jobb i Sverige inom bygg- och hotellbranschen och jordbruket.
Arbetarna går i land i Frihamnen i Stockholm, där de träffar en av företagets ägare, och skriver kontrakt.

Företaget förmedlar arbetarna till sina kunder - som står för mat och husrum och betalar timlön direkt till bemanningsföretaget.
Under 2010 skrev företaget kontrakt med ett hundratal personer från Lettland som jobbade i Stockholm, Eskilstuna och Norrköping.
Men bemanningsföretaget behåller större delen av lönen. En svensk hotellägare betalade 76 kronor i timmen för utfört arbete till bemanningsföretaget - vilket resulterade i en lön på cirka 20 kronor för de lettiska arbetarna.
Vill man bryta kontraktet riskerar man att bli helt utan lön.
Polisen Walter Kegö:
- Det här är ett cyniskt sätt att utnyttja desperata människor som kommer hit och vill göra rätt för sig. Fenomenet är ganska nytt. Det var tullen som misstänkte att det kommer fler och fler som utnyttjas för annat än prostitution. Så vi fick i uppdrag att utreda det.
Walter Kegö menar att problemet är vanligare än prostitution - och svårt att komma åt.
- Det finns ingen beredskap i Sverige för hur vi ska hantera den här typen av tvångsarbete.

Enligt den estniska frivilligorganisationen
Living for tomorrow är Sverige ett av de länder där ester oftast utsätts för arbetskraftsexploatering.
Svenska Dagbladet har i en serie artiklar uppmärksammat gästarbetares situation, bland andra:
Marcin från Polen som fick jobb på en byggfirma i Skåne. Han fick sämre betalt än sina svenska kollegor. Han förbjöds dessutom att gå med i facket och fick sparken när han blev sjuk.

Andrej från Litauen som fick jobb på ett bygge i Stenungsund, men omkom där. Enligt fackförbunden råkar utländska gästarbetare oftare ut för olyckor och jobbar under sämre säkerhetsförhållanden än svenskar på sina arbetsplatser.
Karen från Bolivia som arbetade som papperslös städerska i tre år: "Städfirmorna betalade jättedåligt, ibland inte alls. Och jag kunde ju inte klaga för jag var rädd att bli utvisad", berättar hon för Svenska Dagbladet.
Per Englund, kriminalinspektör på Rikskrim, säger att man har märkt en viss ökning av anmälningar vad gäller tvångsarbete, tiggeri och människor som har tvingats stjäla.
Men än så länge finns inga fällande domar.
Madeleine Hulting - tidigare utredare på Brå - har gjort en studie om människohandel för arbetskraftsexploatering, "Arbete i det dolda".
Hon har intervjuat ett tiotal drabbade, samt personer som kommer i nära kontakt med gästarbetare som utnyttjas.
- Problemet är vanligast i branscher med mycket svartarbete - som bygg, städ, restaurang.

Madeleine berättar om en polsk byggarbetare
, vars arbetsgivare till slut var skyldig honom 160 000 kronor. Pengar som han aldrig fick.
En man från Latinamerika hade inte fått lön på tre månader. Arbetsgivaren lovade att han skulle få betalt i slutet på månaden. Men två dagar före den utlovade utbetalningen ringde arbetsgivaren polisen - och mannen blev utvisad, utan ett öre.
- Många skäms, de fasar för att resa hem utan de pengar familjen hoppats på. Och vissa tar sig inte hem - de har inte råd med resan, säger Madeleine Hulting.
Maria från Rumänien - vars föräldrar riskerar fängelsestraff - gifte sig när hon var 13. Familjen, som är romsk, fick ett "brudpris" motsvarande cirka 70000 kronor. Men efter Sverigevistelsen i februari skilde sig Maria från sin man.
Enligt Marias mamma måste familjen betala tillbaka brudpriset. För att få pengar planerar de att gifta bort Maria på nytt.
Den 11 september kom Maria och hennes föräldrar med buss tillbaka till Sverige - och Maria upptäcktes av socialtjänsten.

Maria och hennes mamma har samstämmigt berättat
att det är Maria som städar, tvättar och lagar mat hemma. Hon brukade tigga ihop mellan 100 och 150 kronor om dagen. Föräldrarna kunde tjäna strax under 200 kronor på att spela dragspel, panta burkar och tigga.
Enligt tingsrättens dom har Maria inte blivit utnyttjad eller exploaterad. Tingsrätten betonar att tiggeriet är den självklara försörjningen för familjen. Maria beskrivs som "aktiv, självständig, driftig, kavat", och hon har varken utsatts för hot eller tvång, slår tingsrätten fast.
Kammaråklagaren Christina Voigt:
- Flickans inställning saknar helt betydelse för straffansvaret. Att flickan tiggt för att försörja familjen i sitt hemland innebär inte att det är acceptabelt att utnyttja barn på det här sättet. Sverige lyder under FN:s barnkonvention.
Hovrätten, som inte höll med tingsrätten, lät omhäkta föräldrarna.
Maria har skickats hem till sin mormor och sina sex syskon som bor i en by i Rumänien.

FOTNOT: Maria heter egentligen något annat

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag