Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Antiken frodas på bio - men inte i skolan

Foto: Corrado Giambalvo

Filmer om antiken är tillbaka i stor stil - medan "Clash of the titans" fortfarande ligger på biotoppen är det i dag världspremiär för "Prince of Persia" med Jake Gyllenhaal i huvudrollen. 

 Tack vare datoranimeringen kan de grekiska gudamyterna och berättelserna om romarrikets uppgång och fall göras mer storslagna än någonsin. 

 Biopubliken älskar det historiska, episka berättandet - men i skolundervisningen i historia måste antiken slåss för sin överlevnad.

När skådespelaren Russell Crowe satte på sig sandalerna och greppade svärdet för inspelningen av Ridley Scotts "Gladiator", som hade biopremiär i maj 2000, fick han inte bara en Oscar. Han drog också i gång en kaskad av filmer och tv-serier med utgångspunkt i antiken.

 Ida Östenberg, antikvetare vid Göteborgs universitet, håller i år för andra året en kurs som kallas "Gladiator - antiken i populärkulturen". Om den nya vågen av filmer om denna historiska epok säger hon:

- Jag tror att det är Gladiatoreffekten vi pratar om här. Det var en oväntad film, som lockade upp antiken igen - och funkade ekonomiskt. Romarriket är en bra resonansbotten för att exploatera saker som har med våld och sex och krig att göra.

 - Romarfilmen är den största i genren, kanske för att vi kan identifiera oss med den romerska befolkningen. Den romerska kulturen är lik vår, men ändå annorlunda. Den hade enorma masskulturer, det var stor etnisk blandning, det handlade mycket om integration, de hade storstadsproblem.


En annan förklaring är teknikens snabba utveckling. Datoranimeringen gör att de mytologiska monstren inte behöver skulpteras i modellera och animeras för hand. Krigsscener med tusentals krigare kräver inte längre ett massuppbåd av statister i rätt kläder.

 Den brittiske kulturjournalisten Sam Leith analyserar "swords'n'sandals"-filmerna" i en artikel i Financial Times 14 maj. Han skriver:

 - Faktum är att en stark inspiration till denna nya våg av filmer, inte bara i ämnesvalet utan i estetiken, är datorspelen.

Stämningen i USA efter terrordåden 11 september 2001 kan också ha en betydelse, menar antikvetaren Ida Östenberg.

 - Hela den amerikanska kulturen tvingas diskutera sin egen identitet och hur man hanterar andra kulturer. Antiken är en bra plattform, den är tillräckligt distanserad. Det är inte så farligt då, det går att säga bra saker om vår tid genom den.


Tv-bolagen var snabbast att följa upp "Gladiator", med "Attila - krigarfolkets härskare", tv-film från 2001 med Gerhard Butler, "Augustus", tv-film från 2003 med Peter O'Toole och samma år "Helen of Troy", tv-serie med Sienna Guillory.

 Regissören Wolfgang Petersen gjorde 2004 biofilmen "Troja", löst baserad på Homeros berättelser om trojanska kriget i "Iliaden" och med Brad Pitt och Orlando Bloom i stora roller. Den kostade 150 miljoner att producera, och spelade in 500 miljoner dollar.

Som journalisten Sam Leith påpekar i sin analys: "Hollywood har och har alltid haft uppdraget att tillverka myter - och den klassiska världen erbjuder material ovanligt lämpat för denna verksamhet".

 Oliver Stone gjorde samma år "Alexander" , en historielektion om Alexander den store och hans härjningar på 300-talet före Kristus, med Colin Farrell och Anthony Hopkins i huvudroller. 2004 hade också tv-filmen "Spartacus" premiär, och året efter kom tv-serien "Empire". "Rome", tv-serie i 22 avsnittt med Kevin McKidd och Ray Stevenson som två romerska soldater, kom 2005. Den belönades med Emmys och nominerades för Golden Globe.


Zack Snyder regisserade filmen "300" (biopremiär 2007). Här skildras slaget vid Thermopyle 480 f Kr, då 300 spartaner lyckades stoppa den persiska armén. Gerhard Butler spelade spartanernas kung och Lena Headey spelade drottningen.

 Samma år kom tv-serien "Pompeji" och biofilmen "The last legion" av Doug Lefler med Colin Firth och Ben Kingsley i huvudroller, och förra året hade Alejandro Amenábars "Agora" med Rachel Weisz premiär.

Antiken lever och frodas på bioduken, men inte i svenska skolan: tidsperioden nämndes inte ens när skolverkets förslag på grundskolans nya kursplan i historia skickades ut på remiss i vintras.

 Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, ledde attacken mot det nya förslaget. I en debattartikel i Expressen 15 februari skrev han:

 - Att framhålla tidsbrist som argument för att antiken och medeltiden bör försvinna från schemat visar snarare på en verklighetsfrämmande grundinställning till undervisning och en fördomsfull attityd till äldre historia än på ett realistiskt förhållningssätt till vardagen på skolorna.

 En legion av upprörda akademiska härförare - som professorerna Anders Andrén, Anders Cullhed och Eva Rystedt - gick sedan till storms mot förslaget, som de i en artikel på Svenska Dagbladets debattsida 19 februari kallade "ängsligt och trångsynt":

 - Mycket i europeisk konst, arkitektur, litteratur, teater, film, filosofi och politisk idédebatt blir obegripligt utan kunskap om antiken. Tänk bara på så olika företeelser som demokratibegreppet och filmer som "Gladiator" eller "Troja".


Utbildningsminister Jan Björklund (FP) ryckte ut i Svenska Dagbladet och underströk att för honom "är det otänkbart att dessa delar skulle utgå ur skolundervisningen".

 Men alla var inte negativa till att ämnet skulle inriktas mot nutidshistoria.

 - Frågan är vad som bättre befordrar denna nutidsförståelse, studier av den atenska demokratin eller studier av demokratiseringsprocessen i Sverige, frågade David Rosenlund, gymnasielärare i historia, i Sydsvenskan.

Ett nytt förslag kom i slutet av mars - och där fanns antiken med. Eva Rystedt, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet, var en av dem som tog strid för antiken. Hon noterar att protesterna tycks ha tagit skruv. Skolverkets ursprungliga kursplan har ändrats något.

 - Tyvärr kvarstår problemet att ämnet historia disponerar så liten tid för undervisning under hela grundskolan, ca en halv timme i veckan. Det blir ju ingen glad av. Märkligt när nu historia är ett av kärnämnena i skolan.

 Två veckor efter att antiken hade räddats kvar i skolundervisningen var det svensk biopremiär på "Clash of the Titans", filmen som rör sig ganska fritt bland antikens gudinnor och gudar. Den slog sig upp som etta på biotoppen och låg kvar där ett par veckor.


Härnäst kommer "Prince of Persia" och "Centurion", och som om det inte räcker har den nya amerikanska tv-serien "Spartacus: Blood and Sand" sedan den började visas i USA i januari skapat debatt om de vilda sexscenerna och det grymma våldet.

 Varje avsnitt inleds med en varning för det extremt brutala och sexuella innehållet: "Serien är ett historiskt porträtt av det antika romerska samhället och innehållets intensitet är menat som en autentisk framställning av den perioden".

 Antikvetaren Ida Östenberg poängterar att många av filmerna de facto innehåller historiska fel.

 - Det kan vara fel utrustning, de kan vara på fel ställe, och det kan vara fel person som dör.

 - Ibland struntar de i historiska sanningar. De håller sig till delar av historien, eller till och med tar reda på hur det är - och gör sedan tvärtom.

 Men det är ingen tvekan: antiken är hetare bland filmskaparna än hos Skolverket. Förra gången epoken hade en storhetstid på vita duken var under 1950- och 60-talen, med filmer som "Quo Vadis" (svensk biopremiär 1953), "Den purpurröda manteln", (1953), "Ben Hur" (1962), "Spartacus" (1962) och "Cleopatra" (1963).

Kulturjournalisten Sam Leith menar att "den vågen av filmer kollapsade, precis som romerska riket, under tyngden av sin egen pompa och ståt".

 Elizabeth Taylor gjorde huvudrollen i "Cleopatra", en av de dyraste filmer som gjorts, ett kommersiellt praktfiasko som nära nog satte filmbolaget MGM i konkurs.


Hur länge den antika trenden håller i sig denna gång vet ingen. Men de närmaste två åren kan ni räkna med att det kommer att svingas svärd av sandalförsedda män i filmer med titlarna "The eagle of the ninth", "Nicholas of Myra", "Mortis Rex" och "Memoirs of Hadrian".