Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Anonymitet - orsaken till skitsnacket på internet?

Foto: Olle Sporrong
Internet ger oss alla möjlighet att säga vad vi vill om vad som helst när som helst.
Men känslan av anonymitet på nätet spelar oss ofta spratt - och gång på gång tar vi för stora risker.
För flera svenskar har frispråkigheten kostat dem jobbet.
Varför lär vi oss aldrig?
"Definitionen av ollning är att som man utrustad med en penis, trycka sitt ollon mot någon eller något. Det här förekommer. Själv hade jag och en annan manlig kollega den goda smaken att olla en polisbil som under passet skulle användas av en tjejpatrull. Två kvinnliga poliser. Vi ollade handtagen i dörrarna, fönsterhissknapparna, växelspaken, ratten och stereo- samt polisradioknapparna. Och luren som man pratar i till ledningscentralen. Helt ner-ollad polisbil. Omoget? Sexistiskt? Ja, för fan."
Nätet har gett oss en möjlighet att säga sådant som det aldrig gått att prata om tidigare, annat än möjligen vänner emellan. Om ens det.
För det faktum att vem som helst kan skriva vad som helst i ett forum på nätet gör att många skriver just vad som helst om sig själva eller om andra utan att tänka på konsekvenserna av det.
Skillnaden mot att skriva vad som helst på en papperslapp i hallen är att på nätet hör alla som vill höra.

Citatet ovan kommer från bloggen "Radiobilspolisen". Under några veckor i januari och februari bloggade en alldeles riktig polis i Skåne om sina upplevelser i tjänsten. Det handlade om allt möjligt, från möjligen olagliga skämt mot kvinnliga kollegor till självmordsfall.
I början av mars tog det stopp. Medierna fick nys om bloggen, polismannen ställdes mot väggen och åklagare inledde en förundersökning om sexuellt ofredande. Nu riskerar han avsked efter sitt bloggande med motiveringen att oavsett om berättelserna varit sanna eller inte har allmänhetens förtroende skadats.
- Han levde ut ett slags fantasi. Man kan alltid skylla på att man har en nätidentitet. Det är ett slags kommunikation som inte är densamma som i verkligheten, mellan fyra ögon. Visst är det på riktigt, men det är inte så man tänker när man skriver sådant, säger Emanuel Karlsten, redaktör för sociala medier på Expressen.

Det finns många sådana exempel. I Örebro bloggade en kvinnlig anställd om sin arbetsgivare, McDonalds. Hon blev avskedad så fort den driftsansvarige på restaurangen upptäckte vad hon hade skrivit - varpå han själv uppdaterade sin Facebook-profil med orden "Inte helt smart att hitta på massor bara för att polarna skall få sig ett skratt... men nu småskrattar jag i vilket fall". Han fick en varning av restaurangens ägare, men fick behålla jobbet.
I januari lade en timanställd barnskötare upp en bild på Facebook. På bilden hade han en mössa, och på mössan stod det "pornstar". Bilden var tagen i ett privat sammanhang och hade inget med hans arbete att göra. Trots det blev han uppsagd från sin tjänst.
Lennart Eriksson var anställd som chef på migrationsverket sedan mitten av åttiotalet. År 2003 startade han en privat blogg om konflikten mellan Israel och Palestina. Enligt en intervju i Dagens Nyheter tog han bara ställning mot terrorism. Han omplacerades till en helt annan tjänst, en omplacering som tingsrätten i Mölndal var att jämställa med en uppsägning.
I december 2009 fick Villalivs chefredaktör Ingrid Carlqvist sparken för att hon bloggat om rättssäkerhet. En arg bloggläsare som inte gillade hennes inlägg började skicka provocerande mejl till tidningens annonsörer. När hennes chef ställdes inför hot om indragna annonser valde han att säga upp Ingrid.
Det blir inte lättare av att informationen på nätet inte går att kontrollera. Även forum som man tror är skyddade, Facebook till exempel, läcker uppgifter ut. Nyligen fick just Facebook häftig kritik, bland annat från datainspektionen, för att information som uppgavs vara privat ändå gick att nå utifrån. Nu är just det sekretesshålet tilltäppt, men eftersom sajter som Facebook får en stor del av sina intäkter från att sälja den här typen av information kan det dyka upp nya "läckor". Och det finns ju som bekant fler sajter än Facebook.
- Man har alltid pratat bakom ryggen på folk. Man har suttit och snackat om kompisar och kollegor i alla tider. Skillnaden i dag är att vi kan prata bakom ryggen på folk mitt framför ansiktet på dem. Nätet är ett mellanting. Man kan skydda sig genom att använda en annan, kanske anonym identitet på en plattform som är långt borta, säger Emanuel Karlsten.

Per Naroskin är psykolog och psykoterapeut. Lyssnar du på P1 på fredagseftermiddagar har du kanske hört honom som en av panelmedlemmarna i programmet "Spanarna". Han tror också att det finns en psykologisk förklaring till övertrampen.
- Rent psykologiskt tror jag att det för många på något sätt inte är på riktigt, att det blir som ett extraliv där man kan vara någon annan.
- Man förstår det förnuftsmässigt förstås, om någon skulle fråga. Men det blir som ett lekutrymme där man inte räknar med konsekvenser.
Det är ett beteende som går igen i många sammanhang, som handlar om avståndet mellan avsändare och mottagare. Han jämför med journalistens uppdrag.
- Du skriver om den där bloggande polisen. Skulle du vara lika kritisk mot honom om han satt mitt emot dig? Du kan vara kritisk för att det är ett avstånd mellan dig och honom. Och det är ett väldigt ansvar att förvalta det om man är amatör.
På nätet råder i praktiken helt andra regler för hur man beter sig, säger folkvettsexperten Magdalena Ribbing.
- Ja, uppenbarligen finns det det. Den går ut på att det är okej att som anonym kommentator säga precis vad som helst.
Hon ogillar trenden.
- För mig är det inte ens tillåtet att svara med en snörpighet. Det handlar om svaga, ynkliga personer som beter sig svinaktigt på nätet. De skulle aldrig säga så till människor rakt i ansiktet. Vi vet ju inte ens om de finns, om det är en eller tio personer som gömmer sig bakom varje alias. Jag vet inte vad det beror på. Men anonymiteten är den drivande grejen i det här, säger Magdalena Ribbing.
För PR-branschen, som arbetar hårt med att få sina kunder att kommunicera på rätt sätt på nätet och i sociala medier, är den låga nivån ett problem.
- Vi försöker lära våra kunder att ta alla åsiktsyttringar på nätet på allvar. Men det är tydligt ett generationsskifte nu. De som mest är ute och bloggar och kommenterar på nätet nu bryr sig inte om att vara välartikulerade, säger Robert Almqvist, kommunikationsexpert på PR-byrån Hill & Knowlton.
De felstavade eller aggressiva inläggen blir svårare att ta på allvar.
- Kanske gör vi fel. Kanske skulle vi råda kunderna att strunta i allt sådant i stället, säger Robert Almqvist.

Många dagstidningar och nyhetssajter slåss i dag med ett känsligt problem. Å ena sidan vill man uppmuntra en fri debatt och har kommentarsfält och blogglänkar till artiklar. Å andra sidan riskerar man då rasistiska utbrott, hatkampanjer och att kommentarsförfattare och bloggare lämnar ut uppgifter som bryter mot de pressetiska reglerna. Tidningens ansvarige utgivare är ansvarig även för det som skrivs i kommentarsfältet.
Olika medier löser problemet på olika sätt. Tekniksajten idg.se tillåter bara inlägg från registrerade användare, och förlaget IDG sparar alla personuppgifter. Det ska heller inte gå att koppla fler nätidentiteter till en och samma användare.
Sydsvenskan kräver att man skriver kommentarer med en nätidentitet. Fyra olika alternativ erbjuds, däribland Facebook. Emanuel Karlsten är positiv. Han tror att trenden går mot mer öppenhet - och mer självsanering.
- Egentligen tror jag att man alltid har velat använda sin riktiga identitet, men det har krockat med uppfattningen att man alltid ska vara anonym på nätet. Facebook har lyckats fostra många i att stå där med sin egen identitet och sina egna åsikter.
Han tror att när Facebook släpper på sitt programmeringsgränssnitt och låter sajter använda Facebook-identiteten kommer fler och fler att använda sig av det.
- För tidningar som använder tekniken innebär det ett mervärde. Står jag för det jag säger ger det mina argument en tyngd. Det leder till ett ärligare samhälle.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!