Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Andra världskriget gav oss sportlovet

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Foto: Joachim Wall

Sportlovet finns förstås för att barnen ska få motion. 

 Ja, i dag kanske. 

 Men annat var det förr. 

 Sportlovet infördes som en sparåtgärd - på grund av andra världskriget.

Adolf Hitler hade faktiskt en avgörande roll i att vi har sportlov i Sverige.

 Sportlovet har sitt ursprung i något som kallades kokslov. Namnet bränslelov förekommer också.

 Mitt under andra världskriget, 1940, inleddes detta lov i de svenska skolorna för att spara på energi. Syftet var att man skulle spara in en veckas bränsleförbrukning på våra skolor och under denna vecka skulle aktiviteter som vapenexercis och gasindikering läras ut till de lediga eleverna.

 - Det råder ingen tvekan om varför detta lov skapades. Det har ett direkt samband med kriget, säger historieprofessor Dick Harrison vid Lunds Universitet och huvudredaktör för serien "Sveriges Historia" som ges uti åtta band av Norstedts.

 Det var ransoneringstider i vårt land under denna tid. Att skolan skulle stängas gjordes för att spara in på stenkol och koks, som man eldade med på den tiden. I och med detta spred sig ordet kokslovet som benämning på den nya lediga veckan under vintern.

 Bränslekommissionen låg bakom detta nya grepp att spara. En ledig vecka för skolelever (inledningsvis främst i storstäder) skulle spara stora mängder eldningsmaterial.

 Men det fanns inledningsvis många andra problem med ett sådant här lov. Ett av dessa var mat.


Sverige var precis på väg bort från begreppet "fattig-Sverige" (ett ord som följt oss under hela 1800-talet in i 1900-talet) och det var fortfarande så att myndigheterna oroades av att matfrågan skulle kunna bli ett stort problem när skoleleverna inte kunde bespisas av skolan.

Utfallet blev dock positivt och när lovet upprepades 1941 var det början på en tradition som lever än i dag.

 Hur det sedermera blev "sportlovet" har sin grundi att Idrotts- och friluftsstyrelsen tidigt var på banan och skapade ett program som skulle entusiasmera de lediga skoleleverna.

En broschyr togs fram. I denna framgick att man skulle vara sparsam och aktiv. I broschyren uppmanas eleverna och deras föräldrar att "göra allt så billigt och lättillgängligt som möjligt och samtidigt skapa mesta möjliga variation". Målet var att "förskaffa den lediga ungdomen sysselsättning, sol och kroppsrörelse".

 - Men på 1950-talet övergick lovet från att ha handlat om ransonering till att vara ett lov för folkhälsan. Man tillfrågade den ena kommissionen efter den andra och kom fram till att ett lov i influensatider skulle minska infektionsspridning. Så på 50-talet talar vi om ett hälsolov. I begynnelsen hade denna lediga vecka alltså väldigt lite med sport att göra, säger Dick Harrison.


Varför sporten tog plats i detta lov har sitt ursprung i en annan företeelse som professor Harrison kallar "förmyndar-Sverige i sitt esse".

 Det förhåller sig så att riksdag och regering ända sedan 1930-talet hade problem med vad lediga människor i vårt land skulle göra på sin fritid. Hur skulle de fylla den lediga dagen? När semester lagstadgades i Sverige på 1930-talet uppstod detta "problem".

 - Myndigheterna var bekymrade. Vad skulle hända med en massa lediga medborgare? De skulle väl bara supa ner sig och bete sig drumligt. Myndigheterna resonerade: här måste vi in och tala om för medborgarna hur de ska förhålla sig till sin ledighet, säger Harrison.

 Detta "förmyndar-Sverige i sitt esse" levde kvar under en lång period framåti tiden och det var på samma sätt på 1950-talet och 1960-talet när kokslovet och "bränslelovet" övergick till atti folkmun bli sportlovet. Alla partier var överens.

Resor till fjällen var en aktivitet som förespråkades. Idrottsutövande på lokala orten var en annan. I dag förknippar vi nog främst sportlovet med resor. Resebranschen hoppade på tåget direkt. En ledig vecka var som gjord för att resa bort.

Mats Sjöberg, utbildningshistoriker och lektor vid Linköpings universitet, berättar att Järnvägsstyrelsen var en viktig samarbetspartner.

 Tanken var att sprida ut resandet så det inte blev kaos när alla skulle i väg samtidigt.

 - Skolöverstyrelsen hörsammade detta och gick ut med rekommendationer om en spridning i tiden så att så många skolungdomar som möjligt skulle kunna åka. Men fortfarande- även efter kriget - var resorna till fjälls främst ett storstadsfenomen, säger Mats Sjöberg i en intervju i Dagens Nyheter.

 Resorna hade en central betydelse när nutidens sportlov var på väg att formas.

 Sportlovets plats i kalendern bestäms delvis av när påsken infaller, eftersom skoleleverna vanligen har ett veckolångt lov i samband med påsk. Ett år då påsken infaller tidigt förläggs även sportlovet tidigt under året, för att sportlov och påsklov inte ska komma för tätt inpå varandra.


Så här ser det ut 2011: Göteborgs stad: vecka 7. Skåne och övriga södra Sverige: vecka 8. Stockholm och Mälardalen: vecka 9. Norrland: vecka 10.

 Att fördelningen ser ut så har naturligtvis med klimatet att göra.

 Så hur ser vi på sportlovet i dag? Och vad gör lärarna denna vecka?

 - Lärarna är lediga. De har 45 timmars arbetsvecka under terminstid och har så att säga "jobbat in" den här lediga veckan som vi kallar sportlov. Men många av lärarna tar ju denna veckai anspråk när de arbetar ikapp. Men generellt är de lediga, säger Metta Fjelkner, förbundsordförande på Lärarnas riksförbund.

 Metta Fjelkner är en frispråkig förbundsordförande. Hon har tidigare kritiserat lov av denna art eftersom hon anser att det kan på sitt sätt påverka svenska skolungdomars kunskapsutveckling i skolan.

Även i denna problematik finns pengar med i spelet. Precis som myndigheterna oroade sig för att fattiga elever skulle få problem med mathållningeni sportlovets begynnelse finns i dag ett problem med alla resor som görs just i denna vecka.

Resebranschen vet att dessa sportlovsveckor är attraktiva. Därför går priserna upp då.

 - Ja, det stämmer. Det handlar om att efterfrågan är så stor under dessa veckor. Så generellt kan jag bekräfta att det är något dyrare att resa under sportlovsveckorna, säger Peter Hellström pressansvarig på Fritidsresor.

 Sportlov - eller en veckas ledigt från skolan under vintern - är inget unikt för Sverige.

 De flesta länderna i Europa har en veckas ledigt på vintern i slutet januari, februari eller mars. I Finland heter lovet hiihtoloma (skidlov) i vissa områden, Danmark har vinterferier, Holland har sin förårsferie sedan 1970-talet,i Tyskland, Österrike, Norge naturligtvis och i Schweiz har man ledigt en vecka på vintern. I Schweiz heter faktiskt lovet sportferien.

Just i år, 2011, reser barnfamiljer som aldrig förr. På Fritidsresor vet man redan nu att man säljer 30 procent fler resor 2011 under sportlovsveckorna, om man jämför med förra året.

- Det handlar om det finansiella läget och att vår svenska krona är så pass stark just nu, speciellt mot euron. Just sportlovsveckorna tillhör årets populäraste veckor för oss och utbudet är större nu än normala veckor, säger Peter Hellström.


Detta att resorna är lite dyrare just nu får konsekvenser, enligt Mette Fjelkner, förbundsordföranden på Lärarnas riksförbund:

 - Det gör att många föräldrar som inte har råd att resa under sportlovsveckorna stannar hemma. Men sen vill de ändå göra en resa före sommaren, under en period då resan är billigare. Då får barnen gå till sin lärare och begära ledigt. Detta är det många som gör.

 Hon är kritisk:

 - Jag anser att detta skadar skolgången och vi får skolklasser där eleverna inte befinner sig på samma kunskapsnivå. Det blir svårt för både elever och för lärare, säger Metta Fjelkner.

 Men få av eleverna verkar klaga.

 Tvärtom är sportlovet en ledighet som nu antagligen skulle bli svår att avskaffa.