Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Alice Babs-fallet
får fler att förstå

ÅTER I RAMPLJUSET. Alice Babs är en av landets mest folkkära sångerskor. Nu är hon i rampljuset igen på grund av det bråk som följt sedan hon blev svårt sjuk efter sin andra stroke våren 2012.
Foto: Suvad Mrkonjic

I decennier har hovsångerskan Alice Babs varit en del av det svenska folkhemmet.

Nu är den 89-åriga artisten återigen i rampljuset, men på grund av det infekterade bråket mellan hennes barn och förvaltare mot gamla musikkolleger.

SVT:s "Dokument inifrån" sände i torsdags en lång dokumentär där vänner och bekanta berättade att den demenssjuka Alice Babs isolerats.

I natt kom advokaten Thomas Bodström med hot han tänker "vända på alla stenar" och inte nöja sig med att anmäla programmet till granskningsnämnden.

Debatten som uppstått kan bidra till en bättre förståelse för förvaltarskap och demens, menar de sakkunniga.

– Det är vanligare att människor glömmer bort dem som drabbas av demens, säger Stina-Clara Hjulström, Demensförbundets ordförande.

Lyssna på Alice Babs-fallet får fler att förstå

Ladda ner avsnitt

De är parter i Babs-fallet

Anna-Lena Lodenius

Journalist och författare som tillsammans med filmaren Lotta Hellman gjort dokumentären "Alice Babs förlorade rättigheter". Den sändes i SVT:s "Dokument inifrån" i torsdags och sågs av drygt en miljon tittare. Anklagas av advokaten Thomas Bodström för att inte vara opartisk i konflikten.

Bennie och Eva Sjöquist

Lärde känna Alice Babs som grannar i Saltsjöbaden när hon och maken flyttade tillbaka till Sverige 2005. Paret intervjuas i dokumentären och hör till dem som förbjudits att besöka sångerskan.

Alice Babs

Den 89-åriga folkkära hovsångerskan drabbades av sin första stroke 2004. I maj förra året fick hon en ny stroke och blev halvsidesförlamad. Hon flyttade då till ett äldreboende. I slutet av januari i år fick Alice Babs diagnosen Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, blanddemens. Sjukdomen är långt gången.

Thomas Bodström

Stjärnadvokaten och den tidigare justitieministern har anlitats av Alice Babs dotter Titti Sjöblom. Han överväger att anmäla SVT:s dokumentär till granskningsnämnden för radio och tv. Han anser också att journalisten Anna-Lena Lodenius inte granskat fallet opartiskt.

Titti Sjöblom

Sångerska och dotter till Alice Babs. Har förklarat att mammans förvaltare Lena Arenbjörk krävde besöksförbud äldreboendet i Nacka slagit larm efter att det blivit för "turbulent". Anser att hennes gravt dementa mamma blir utnyttjad i SVT-programmet. Har anlitat advokaten Thomas Bodström för att representera familjen i konflikten.

Stina-Clara Hjulström

Ordförande i Demensförbundet. Tycker att det är bra att det skrivs om de 180 000 svenskar som drabbats av demens. Anser att det behövs mer personal för att vårda de sjuka. Ett stort problem för de sjuka är ofta att de är ensamma och bortglömda av familj och gamla vänner, enligt Hjulström.

En av landets mest folkkära sångerskor Alice Babs har åter hamnat i centrum.

Den här gången är det inte för sin hyllade musik som gjort henne till hovsångerska.

Hennes liv förändrades drastiskt förra året. Hon fick en stroke våren 2012. Efter det kunde Alice Babs inte längre bo kvar hemma i lägenheten i Saltsjöbaden.

Stroken var hennes andra - den första inträffade 2004 - och satte tydliga spår, enligt dottern.

– Den första drabbade henne på flera sätt, men stroke nummer två drabbade henne så fasansfullt hårt, berättade dottern Titti Sjöblom för Expressen i april.

Har sakta blivit sämre

Familjen har sedan dess sett på när mamma sakta blivit sämre. Börjat glömma saker. Få humörsvängningar. Från att ena stunden vara pigg för att i nästa bli fruktansvärt trött.

– När mamma träffar människor anstränger hon sig till max för hon är så social och tycker att det är roligt att träffa folk. Sen kan det hända att hon klappar ihop efter det, berättade Titti Sjöblom.

I februari fattades ett interimistiskt beslut att utse en förvaltare åt Alice Babs, som 1940 fick sitt genombrott i filmen "Swing it, magistern!".

Alice Babs överklagade men mot hennes vilja fastställdes beslutet i början av april av Nacka tingsrätt, som bedömde att 89-åringen "är i behov av förvaltare på grund av sjukdom".

Beslutet överklagades igen, men hovrätten valde att inte pröva fallet. Som förvaltare utsågs Lena Arenbjörk. Hon agerade omedelbart. En dag i våras möttes plötsligt de besökare som ville hälsa på Alice Babs av en lapp utanför hennes dörr.

"Vid besök kontakta alltid ordinarie personal."

Förvaltaren bytte även ut Alice Babs telefonnummer.

Fick inte hälsa på

Musikervänner som Jan Malmsjö, Lasse Zackrisson och Jan Allan, samt många andra bekanta, var inte längre välkomna – och fick heller inte ringa.

Titti Sjöblom förklarade att det var äldreboendet som slagit larm efter att det blivit för "turbulent". Därför hade förvaltaren "på läkarnas och boendets rekommendationer tillfälligt satt ett besöksförbud".

Sedan dess har konflikten rapporterats i medierna. De utestängda vännerna har polisanmält förvaltaren och anmält äldreboendet till inspektionen för vård och omsorg, IVO. Myndigheten riktade i somras skarp kritik mot äldreboendet och ställde krav på omedelbara åtgärder.

Kort efter beslutet flyttades Alice Babs, men det var enligt plan.

– När vi fick mammas svåra diagnos köade vi i fem månader för att få plats på ett demensboende, säger Titti Sjöblom.

Dokumentär om Babs

Samtidigt som anmälningarna har haglat har journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius arbetat på en dokumentär om Alice Babs öde. Lodenius träffade sångerskan på äldreboendet innan besöksförbudet. Hon gjorde då inspelningar som fanns med SVT:s "Dokument inifrån": "Alice Babs förlorade rättigheter", som Lodenius gjort tillsammans med filmaren Lotta Hellman.

Dokumentären sågs av strax under en miljon tv-tittare, och var enligt mätföretaget MMS det mest populära programmet klockan 20 i torsdags kväll, tillsammans med premiäravsnittet av "Jul med Ernst" på TV4 som hade strax över en miljon tittare. Alice Babs dotter Titti Sjöblom var kritisk inför sändningen:

– Jag tycker att min mamma, som är gravt dement, blir otroligt utnyttjad i någonting som vi i familjen vet att hon aldrig skulle ställa upp på om hon var frisk och hade en möjlighet att välja.

Känt sig grundlurad

Programmet har fått mycket uppmärksamhet. Förvaltaren Lena Arenbjörk har känt sig grundlurad för sin medverkan. Hon hävdar att hon pratat under villkor att programmet inte skulle handla om Alice Babs. Det har varit tydligt från början vad dokumentären skulle handla om, enligt Johan Brånstad, projektledare för "Dokument inifrån".

– Det finns inga vänner i världen som kan kräva att få träffa Alice. Om man är nära vän, gammal vän eller inte vän, är ganska ointressant. Frågan är vem vill Alice träffa och får hon träffa den personen? Det som är poängen, säger Anna-Lena Lodenius.

Titti Sjöblom har anlitat advokaten Thomas Bodström. Han meddelar att han under söndagen sett hela dokumentären.

– Jag kan säga att jag tänker gå till botten med det här. Jag tänker inte bara göra en anmälan till granskningsnämnden.

Ska utreda grannarna

Advokaten tänker utreda grannarna som intervjuas i dokumentären, Bennie och Eva Sjöquist, vad de har för kopplingar till journalisten Anna-Lena Lodenius, och för syften med sitt intresse för "en svårt sjuk dement person som man tidigare inte har känt".

– Jag ser fram emot att ta del av hans frågor, hälsar Bennie Sjöquist och tillägger att parets enda syfte är "upprätthålla vår vänskap med Alice".

Bodström ifrågasätter också om Lodenius varit opartisk i granskningen:

– Hon har suttit och skrivit bloggar om detta redan i våras. Då är det märkligt att SVT låter henne göra det här programmet som ger en oerhört missvisande bild. Jag fortsätter utredningsarbetet så får vi se vilka åtgärderna blir.

Lodenius svarar:

– Han får väl begära granskning om han tycker det är påkallat. Det är ingenting jag har någon anledning att ta ställning till på förhand.

Förvaltaren Lena Arenbjörk vill inte uttala sig mer om fallet, men i en tidigare intervju med Expressen förklarade hon att det kom för många på besök och att Alice inte mådde bra efter dessa.

– Det här är en gammal dam som snart är 90 år och då orkar man inte vad som helst, sade förvaltaren.

Många drabbade

Sedan SVT:s sändning har programmet diskuterats flitigt bland vård- och förvaltarorganisationer. Den offentliga debatten om Alice Babs demens kan vara bra för de 180 000 svenskar som är drabbade av sjukdomen.

– Jag som företräder demenssjuka tycker naturligtvis att det är väldigt bra ju mer vi skriver och ju mer vi diskuterar demenssjukdomar. Men det berör mig illa när det blir sådana här stridigheter. Myntet har alltid två sidor och jag har inte hört den andra sidan, säger Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet.

Hon säger att de dementa är en svag grupp som inte kan göra sin röst hörd. Förbundet har länge ställt krav på bättre boenden, större personalstyrkor och bättre utbildad personal, utan att få gehör.

– I dag kan en person vara ansvarig för 12-15 dementa. Det är inte rimligt.

Demensförbundets undersökningar visar att 2003 tyckte två av tio anhöriga att det var för lite personal. 2011 hade det ökat till hela åtta av tio. Professor Mats Thorslund vid Äldrecentrum på Karolinska institutet har i en studie kommit fram till att det krävs 10 till 20 procents personalförstärkningar på demensboenden. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram vägledning till kommunerna i frågor kring organisation och bemanning på demensboenden. Förslaget ska redovisas senast 1 januari 2015 och en av frågorna som diskuteras är krav på minimibemanning.

– Ett problem med minimibemanning skulle kunna vara att kommunerna kan använda det som argument för att inte ta in mer personal, även om det skulle finnas ett behov utav det, säger Marcus Jonsson, pressekreterare för barn- och äldreminister Maria Larsson, som inte gått att nå.

"Inte mycket klagomål"

En annan pågående utredning föreslår åtgärder för att säkerställa en tillgång på gode män och förvaltare, den senare gruppen har mer befogenheter att agera för sin huvudman. I dag har drygt 100 000 svenskar en ställföreträdare av olika anledningar. En tiondel av dessa är satta under förvaltarskap, enligt Claes Gillberg. Han är ordförande i föreningen Sveriges överförmyndare, en organisation som granskar gode män, förvaltare och förmyndare. Claes Gillberg känner inte igen att det ska finnas särskild kritik mot branschen.

– Det förekommer inte mycket klagomål. Det kan uppstå missförstånd om vad som köptes till huvudmannen eller om det finns pengar för huvudmannen på ett boende. Det är ganska vanligt.

– Men att någon tar ställning till huruvida de får ta emot besök, det har jag inte varit med om förut, säger Claes Gillberg med syftning på Alice Babs situation.

Enligt honom har inte en förvaltare laglig rätt att själv besluta om besöksförbud. Sådant kan endast en läkare ta ställning till, hävdar han bestämt.

Mer kunskap om demens

Demensförbundets Stina-Clara Hjulström tycker att allmänheten behöver mer kunskap om demens. Hon manar till mer förståelse för anhöriga till de sjuka.

– Det finns ett talesätt som säger "Du ska gå i den människans mockasiner för att riktigt förstå". Det stämmer för det är så smärtsamt att vara anhörig.

– Ibland har demenssjuka kortare eller längre stunder då de verkar klara. Men däremellan förstår de inte verkligheten. Det är problemet med demenssjukdom. Man kan verka frisk ena stunden och i nästa är man inte det.

Hon förklarar att det ofta finns ett behov av en god man eller förvaltare för demenssjuka.

– De här personerna förstår inte sin tillvaro. De kan bli lurade på pengar, ge bort saker, de förstår inte hur man betalar räkningar. Då måste man skydda dem.

Oftast kan en hustru eller make ta det ansvaret. Om en sådan inte finns och barnen inte bor nära, blir ett förvaltarskap sista utvägen. Förutom att sköta det praktiska pappersarbetet kan en enkel uppgift vara att besöka den dementsjuke på födelsedagen, eller hälsa på en gång i månaden.

– Tyvärr är det vanligt med det omvända. Att de demenssjuka blir bortglömda, säger Stina-Clara Hjulström.

"Mår väl av kontakt"

Flera sakkunniga som vi pratar med betonar att den demente, trots det svåra sjukdomstillståndet, är i behov av umgänge.

– Självklart mår alla demenssjuka väl av att ha mänskliga kontakter. De mår inte bra av att sitta ensamma och isolerade i en lägenhet, som man ofta gör i Sverige. Det är viktigt att ha lagom med kontakter och stimulans. Men om det blir för mycket så blir det rörigt, säger Stina-Clara Hjulström.

Titti Sjöblom säger att mamma Alice Babs trots sjukdomen mår förhållandevis bra.

– Hon är lugn och harmonisk. Mamma får träffa dem hon vill och frågar efter.