I bland kräver det ett år av arbete – ibland snubblar man över sitt förflutna i en souvenirbutik i New York. Det gjorde hobby-släktforskaren Malin Hansson, 31, från Lidingö.
Det var när Malin och hennes sambo åkte till New York över nyår, som hon gick in och tittade på böcker i en butik på Ellis Island.
– Jag tittar på ett bokomslag och tänker att ... om inte sjutton jag känner igen den där bilden. Jag går sedan närmare och skriker lite, säger hon.
På bokomslaget stod nämligen Malins släkting, som emigrerade från Värmland till USA för 120 år sedan.
Ökat intresse för släktforskning
Ted Rosvall, som var delaktig i researchen i samtliga 50 program i den populära tv-serien ”Vem tror du att du är?”, dök själv upp i rutan i 32 av dem.
Han har märkt ett ökande intresse för släktforskning och en del av förklaringen, menar han, är tillgången till unikt källmaterial.
Det var ett medvetet val att använda kändisar i programmet.
– Egentligen var det ett ganska smalt kulturprogram som blev väldigt brett eftersom vi använde kändisarna som lockbete för att kunna berätta om historia, kulturhistoria, kyrkohistoria, militärhistoria och socialhistoria, säger han.
Enkelt att släktforska
När Ted började släktforska fick han ta sig till olika landsarkiv runtom i Sverige med papper och penna i hand. Det var både dyrt och omständligt.
– Men så kom mikrofilmen, sen mikrokort och nu har den digitala revolutionen ägt rum. Det gör att tillgängligheten är formidabel i dag, säger han.
Det har helt enkelt blivit enkelt och bekvämt att släktforska.
– Nu kan man göra det hemifrån stugan förutsatt att man har en dator och en någorlunda hyfsad uppkoppling.
Många nya hjälpmedel
Man kan ladda hem bouppteckningar och uppgifter ur kyrkoböcker.
– Förutom tillgängligheten har det tillkommit en rasande massa hjälpmedel under de senaste 15 åren.
Som exempel nämner han databaser, personregister, cd-skivor och en hel del annat på nätet.
Men det gäller att undvika blindskären. Den som köper allt för lättvindigt kan lätta hamna i galen tunna.
– Bekvämligheten kan bli en fara om man till exempel inte läser alla husförhörslängder.
"Världens bästa och äldsta folkbokföring"
Är Sverige unikt på något sätt när det gäller våra gamla arkiv, inte minst kyrkoarkiven?
– Ja, vi har världens bästa och äldsta folkbokföring. Det som skiljer oss från andra länder är att vi har tillgång till husförhörslängder. De utvecklades sedan till församlingsböcker.
Ted beskriver längderna som en fantastisk liggare över hela den svenska befolkningen.
– Här kan man på ett smart sätt se och följa hela familjbilder och medlemmar från det att de föds, gifter sig, flyttar in och ut och när de dör.
Vad bör man först tänka på när man ska börja släktforska?
– Det första är att snabbt intervjua di gamle i släkten innan de dör undan. Plocka fram gamla bilder, brev, handlingar som kan finnas i släkten och skriv ner historien bakom.
Träna på gamla handstilar
Som punkt nummer två menar Ted att man bör gå en kurs i släktforskning. Det finns trots allt en logisk gång man bör följa när man släktforskar.
– När man väl gjort det så sitter man där hemma vid sin dator och börjar kajka runt i cyberrymden och letar efter släktingar.
En tredje sak som Ted nämner är att träna sig på att läsa gamla handstilar. Det är inte lätt att tolka en 1700-talsstil som är totalt annorlunda än den vi har i dag.
Vanligaste nybörjarfelet?
– Att lita blint på uppgifterna på nätet. I dag finns det färdiga stamtavlor och släktutredningar på nätet. Fast allt är inte sant. Det kryllar av fel på nätet. Stäm alltid av med de digitala kyrkoböckerna.
När i tiden börjar det bli knepigt att gå längre tillbaka i tiden?
– Före 1600-talets slut har du ingen sportslig chans att hitta gamla källor om du inte råkar vara högadel.
Jag antar att de flesta hoppas att man är släkt med kungligheter?
– Ja, så är det men det brukar jag ta ur dem ganska snabbt.
8 steg för framgångsrik släktforskning
1. Börja där du står
Vem vet egentligen mer om dina närmaste släktled än din egen mamma och pappa? Kanske har de sparat fotoböcker, gamla brev, tidningsurklipp och dagböcker. Fråga helst dina föräldrar innan det är för sent. Tyvärr kommer man över många gamla minnen när man är i färd med att städa ur gamla dödsbon.
2. Äldre släktingar
Glöm inte bort fastrar och mostrar, en annan guldgruva när det gäller gamla minnen.
3. Böcker, nätet
Nu när du börjar bli varm i kläderna och bestämt dig för att utforska din egen släkt och historia är det läge att skaffa dig kunskap om hur du ska gå vidare. Nättidningen Rötter är en utmärkt start. Företaget Arkiv Digital har en fyllig hemsida med mängder av information. Riksarkivet ger en bra introduktion på nätet. Lägg därtill böcker för nybörjare.
4. Släktforskargrupper
Det finns mängder av släktforskargrupper ute i landet. Här får du värdefull hjälp av erfarna släktforskare. Experterna hjälper dig att undvika de vanligaste fallgroparna. Det hålls föreläsningar och man gör studiebesök i arkiven. Studieförbunden och pensionärsföreningarna anordnar studiecirklar.
5. Papper och penna i all ära
Men en dator och nätuppkoppling är till mycket stor hjälp. En väsentlig del av kyrkoarkiven med husförsamlingslängder, församlingsböcker, flyttningslängder, dopböcker, begravningsböcker och allt vad det heter är i dag digitaliserat. Det innebär att du gör en stor del av efterforskningen vid din dator.
6. Var noggrann och för anteckningar.
Alla släktforskare är noga med att man för noggranna anteckningar redan från början. Ställ gärna flera frågor och dokumentera uppgifterna.
7. Hjälpmedlen
Många finner stöd i de släktforskningsprogram som utvecklats för persondatorn. Med dem kan du registrera antavlor och sammanställa släktdatabaser. Du kan dessutom lägga in andra väsentliga personuppgifter. Kom ihåg att säkerhetskopiera informationen. Datorn kan krascha eller rentav bli stulen.
8. Nätjättarna
I dag finns det ett flertal olika betaltjänster på nätet där du kan registrera ditt släktträd och andra uppgifter. De drivs av företag där du får betala för tjänsten. Företagen förbehåller sig dock rätten att återpublicera din forskning för att bygga ut sina egna databaser.
