Kön vid en av glasskioskerna vid Margates strand blir längre och längre. Sommaren har kommit tidigt till den populära badorten. Det har också ett av de mest omtalade politiska partierna, som i förväg krönts till landets stora vinnare i EU-valet. Längs med strandpromenaden rullar United Kingdom Independence Party, Ukips lilamålade dubbeldäckare fram.
“The common sense tour" står det med stora gula bokstäver på sidan.
Längst bak i glasskön står Julie Brownley, 27, och hennes familj. De är på väg hemåt efter en dag i solen.
- Vi hörde att Nigel Farage skulle vara här i dag. Han är sanslöst rolig. Jag gillar honom, jag har sett en massa klipp på nätet med vad han har sagt, säger hon.
Men hon förklarar också att hon inte bara gillar Ukip-partiledarens humor. Hon är en av flera på stranden i Margate som säger att de har väntat på att någon ska ta itu med problemen de hävdar har uppstått efter att invandrare flyttat hit utan att få jobb. Julie Brownley tror att Ukip har många röster att vinna här.
- Där jag bor, i Cliftonville, ser du inte särskilt många engelsmän. Jag går inte gärna ut. Utanför vår ytterdörr brukar det stå sex eller sju personer och hänga. De skrämmer mig, säger hon.
Längre bort på strandpromenaden sitter Frances Lennon, 73, från London.
- Jag är inte emot den här debatten, men jag är definitivt inte för Ukip. Jag skulle inte lita på dem och jag tror att de skulle vara för extrema. Och så tror jag inte att de riktigt har klart för sig vad deras politik skulle innebära om den blev verklig, säger hon.
Den lila dubbeldäckaren försvinner bakom ett backkrön. Där ligger ett av Margates stora nöjesetablissemang, Winter Gardens.
Ett av den kommande säsongens stora dragplåster är komikern Jimmy Carr.
Men i kväll är det Nigel Farage som står för skämten.
Ett dygn senare, mer än trehundra mil bort, ska ett av de mest ökända högerpartierna i Europa samla sina anhängare. Vi står på en gata i en förort i Attica i norra Aten, känt för kriminalitet och drogproblem, enligt vad en polis berättar.
Någon enstaka bil kör förbi och försvinner i riktning mot bergen. På det lokala bageriet kommer någon in för att köpa bakverk, men i grönsaksaffären mittemot är det tomt.
Längre bort på gatan är det mer aktivitet. Ett tiotal män med svarta kläder och kraftiga överarmar har redan kommit till Pontou-torget, trots att det är tidigt på eftermiddagen. De bär ut ljus- och ljudanläggningar från en lastbil. De har med sig flaggor: den grekiska blåvita - och partiets egen, skarpt röd med symbolen som många liknat vid nazisternas hakkors.
- Det vi ska göra i kväll är främst att minnas de som blev offer för pontisk-grekiska folkmordet, säger Nikos Limontzis, som presenterar sig som chef för arrangemanget.
Han säger också att flera av partiets kandidater till Europaparlamentet ska närvara.
De flesta kunder som kommer ut från mataffären Eurospar med matkassar i händerna stannar till under några sekunder och tittar oroat mot torget. Det spelas marschmusik ur högtalarna.
Butikschefen Nick Katris går omkring på parkeringen.
- Vad ska jag göra. Jag är rädd att det ska bli som kriget här i kväll. Senast de var här kom polisens specialstyrka. Men jag kan inget göra, jag får bara acceptera att de är här helt enkelt, säger han.
I Storbritannien, där de traditionellt största partierna är Tories och Labour, har Ukip redan vänt upp och ner på valrörelsen.
I slutet av april ledde de över de andra partierna i opinionsmätningarna.
Ukip har två viktiga profilfrågor. Motståndet mot EU är den ena, invandringen den andra.
“Vems jobb är de ute efter?" har partiet frågat sig på affischer under kampanjen, och syftat på EU-migranterna från öst.
Nigel Farage har gjort sig känd som provokativ. I början av maj fick han ett ägg kastat på sig i Nottingham - och förra gången han kom till Margate blev han slagen i huvudet med ett plakat.
Nu, när han har återvänt till Margate, har han återigen haft några turbulenta dagar. En intervju i radiokanalen LBC har väckt ilska. Farage sa att han skulle vara orolig om han hade upptäckt att en grupp rumäner flyttat in i huset intill.
Han smusslas in bakvägen till Winter Gardens. Partiet vill inte ha fler konfrontationer. Kampanjchefen Rob Burberry medger att säkerheten kring partiledaren är skärpt.
- Vi har kontakt med polisen regelbundet. Det är rent rutinmässigt, det är inte annorlunda mot hur andra partier skulle göra. Det är bara det att vi inte har behövt göra det tidigare, säger Burberry.
Men det är inte bara partiledaren som blir påhoppad, utan även de som tänker rösta på partiet. Pensionären Joan Whitehead, som övergett Tories för Ukip, tar en cigarett vid kampanjbussen bakom teatern.
- Jag var med när Nigel blev attackerad förra gången, säger hon. Men jag är inte förvånad. Nu när jag skulle gå in här var det en som sa: “jag går inte in där, för jag är inte rasist som du".
I olika opinionsundersökningar i Grekland har Gyllene Gryning hamnat tätt efter de två största partierna. Stödet för partiet har inte raserats av att det ofta beskrivs som rasistiskt, nynazistiskt - och till och med pekats ut som en kriminell organisation.
För samtidigt som partiets 28 kandidater hoppas på en plats i Europaparlamentet är flera av Gyllene grynings ledande företrädare, inklusive partiledaren, inlåsta i avvaktan på rättegång. De misstänks bland annat för utpressning och inblandning i mordet på anti-rasistrapparen Pavlos Fyssas förra året.
- De kallar oss en kriminell organisation utan att det har varit en rättegång. Vi har inte haft en rättegång. Så det är väldigt... det är inte rätt att säga något sådant utan en rättegång, säger Maria-Elemi Katsinopoulou, 29, en av partiets kandidater till EU-parlamentet.
Hon har jobbat för en av ledamöterna i det grekiska parlamentet sedan partiet tog 12 platser 2012. Nu vill hon axla ett större ansvar och flytta till Bryssel. Hon räknar med att partiet får åtminstone ett par platser och menar att de som kallar dem för nynazister inte vet vad de talar om.
- Vi har en rättighet att få representera oss själva och vi säger att vi är grekiska nationalister. Vi är inte nynazister, det är inte något som kommer från Grekland. Det kommer från Tyskland. Och fascism kommer från Italien. De som tycker att vi är nynazister har inte läst på tillräckligt, säger hon.
Hon var student när hon blev partimedlem. En dag gick hon in på Gyllene grynings kontor i hamnen. Där insåg hon att det fanns andra med liknande värderingar, framför allt kring invandringen från länder utanför EU.
- Vi vill att de flyttar tillbaka till sina hemländer, säger Katsinopoulou.
Hon hävdar först att hon inte har något emot den som flyttar lagligt till Grekland - det är de som tar sig in i landet utan papper som ska skickas hem. Men hon ändrar sig sedan och tycker att gränserna ska stängas helt.
- Nu, i dag, nuförtiden... Vi behöver inga invandrare alls. Men om det är en invandrare som kommer hit lagligt kan vi inte göra någonting.
Bakom torgets stängda kafé står en av de andra kandidaterna, Thomas Kosmas, 37. Han skakar på huvudet när jag frågar om hur han har bedrivit kampanjen för sin kandidatur.
- Vi jobbar som ett team och det är inte vad jag tycker som är viktigt, utan vad partiet tycker, förklarar Kosmas.
Han tar sedan vid där partikollegan slutade och försöker förklara sin - eller partiets - inställning till invandringspolitiken. Ett av deras första mål är att bilda allians med andra partier. Marie Le Pens Front National är mycket intressant, konstaterar Kosmas. Kanske även Sverigedemokraterna. Så länge de hittar en samarbetspartner som kan hjälpa dem att skydda Grekland spelar det ingen roll vilka partier det blir, menar Kosmas.
- Vi vill inte att vårt land ska bli ett tredjevärlden-land genom att ta emot miljoner invandrare från Asien och Afrika. Vi vill att vårt land ska förbli Grekland.
Maria-Elemi Katsinopoulou har försvunnit i väg, in i folkmassan. Talen har inletts och hon slår sig ner på första raden för att lyssna till sina partikamrater.
Det applåderas vilt under teaterns kristallkronor i Winter Gardens när Nigel Farage gör entré. Snart buar de dock, när Farage ska skämta och nämner namnet på programledaren som gjorde intervjun med honom i LBC. Intervjun har gett bränsle till kritiken om att partiet skulle vara främlingsfientligt. Farage, som vet att flera brittiska medier finns i lokalen, ser sin chans.
- Vi är ett icke-rasistiskt, icke-sekteristiskt pari. Vi kommer inte att tolerera extremism i vårt parti, säger han från scenen.
Bland dem som värmt upp för partiledaren under kvällen är ett av toppnamnen för Ukip i sydöstra England, Ray Finch. Han håller en drink i handen och talar med beundran för sin kollega och vän.
- Det är den enda partiledaren i det här landet som har karisma. Miliband är märklig, Cameron är trist och Clegg är värdelös. Men Nigel får alltid till det.
Finch skruvar på sig när han ombeds recensera partiledarens uttalande om de rumänska grannarna. Han tvekar en stund och går sedan till försvar.
- Det var ett rent överfall. Journalisten attackerade honom och det hade han aldrig gjort mot någon av de andra partiledarna. Det var en politisk attack, säger Finch.
Han fortsätter:
- Vad vi vill är att få välja vem vi släpper in i landet. Vi vill bara tillåta de som har något att bidra med. Vi bryr oss inte om vilken ras eller vilken hudfärg. Bara det är människor som har något att erbjuda oss, säger han.
Men även om Ukip har invandringsfrågan gemensam med flera av de högerextrema partierna i Europa är Ray Finch noga med att påpeka att de står mycket långt ifrån de andra.
- Gyllene gryning? Vi tycker inte om dem. De är inte lika oss alls. Vem som helst som diskriminerar på grund av religion eller ras har inget att göra med Ukip.
De som tidigare samlats ute på gatan för att protestera mot Nigel Farages närvaro har nu försvunnit. När Farage har signerat några exemplar av sin bok kan han lämna lokalen ostört.
Mörkret har sänkt sig över Pontou-torget i Aten och en av de sista talarna är på väg att runda av. Plötsligt förenas folkmassan i ett högljutt upprop mot sina politiska motståndare - regeringen och de som styr i Bryssel. Det ekar i det tysta bostadsområdet.
- Ni ledare, lyssna på oss. Lyssna på vår röst. Ni har förstört systemet, ropar de.
Framför scenen säger Eugenia Christal Germenis, 33, hej då till flera av sina partikamrater med kindpussar. Hon berättar att hon tidigare under kvällen varit hos sin make i fängelset. Han är en av partimedlemmarna som är misstänkt för brott.
- Ingen vet vad han är anklagad för. Han har inte gjort något fel, säger hon.
Eugenia Christal Germenis tror att Gyllene Gryning får åtminstone ett par platser i Europaparlamentet. Hon säger att det skulle kännas rättvist, efter att den grekiska regeringen och medierna försökt tysta ner dem.
- För vi är inga kriminella. Det har ni väl förstått nu?
När vi lämnar torget plockas de röda fanorna med partiets symbol ner från lyktstolparna.
När folksamlingen löses upp hörs återigen marschmusiken över torget.
Premium
Premium
Premium