På flyktingcentret CEAR i sydspanska Malaga sitter den syriske flyktingen Rashid, 20. Han är en av de som överlevt båtfärden mellan Nordafrika och Europa. Efter att ha tagit sig från Aleppo i Syrien, vidare till Turkiet, Iran, Egypten, Algeriet och Marocko kom han till slut till Spanien för fem månader sen.
På frågan om hur många som var ombord på samma båt svarar han:
– Herregud, ingen aning. Det var så många människor.
Precis som hundratusentals andra flydde Rashid kriget i Syrien, och någon tanke på att återvända innan det blir säkrare har han inte.
– Jag kan inte återvända till ett land där folk kan döda mig. Min familj bor i Belgien, det är dit jag försöker komma.
– Jag tror aldrig att jag kommer tillbaka.
"Många dör"
I ett mörkt samlingsrum på CEAR sitter Yousef, 34, från Palestina, framför tv:n. Han kom inte till Spanien via båt som många andra, utan via flyg.
– Men jag vet många, det är det farligaste sättet. Det är så många på båtarna, så många som dör, säger han när han får reda på katastrofen utanför Lampedusa.
– Det är väldigt sorgligt. De flyr från krig och död, men kommer till död ändå, säger Yousef, som nu bott på centret i fem månader, och fortsätter:
– Många dör redan på båtarna, och många när de kantrar, de flesta kan inte simma.
Familjen dog
CEAR är ett tillfälligt hem för flyktingar från flera länder. På den lilla uteplatsen, alldeles upplyst av solen, sitter 29-åriga Anicet från Kamerun tillsammans med en mamma och hennes lilla dotter.
För nio månader sen tog han båten till Spanien, berättar han och ursäktar sig för att han inte pratar särskilt bra engelska. I stället för att berätta ritar han upp båten han åkte med som inpackad i en container. Även hans familj flydde. Sammanlagt var de kring 35 flyktingar på båten, säger han.
Var är din familj någonstans nu?
– De dog i havet, säger Anicet.
"Vi är inte invandrare"
Laurens Jolles, sydeuropeisk UNHCR-kommissionär har pekat ut Europas högerpopulistiska partier som en orsak till att katastroferna återkommer, skriver brittiska The Guardian. Hon menar att lagliga alternativ för flyktingarna att ta sig till Europa måste skapas.
Det håller en 42-årig flykting från Damaskus, Syrien, med om.
– Europeiska länder ser oss fortfarande som invandrare. Vi är inte invandrare, vi är flyktingar, vi har krig i våra länder, säger en 42-årig kvinna från Syrien, som vill vara anonym.
– Folk säljer allt och går igenom mirakel, bara för att komma ombord på båtarna. Och ibland inser de att de kan dö på båtarna, men de gör det ändå. Det är ett brott att det får fortsätta, säger hon.
Enligt 42-åringen är flyktingbåtarna ett resultat av omvärldens tystnad inför kriget i Syrien, men också problem i andra länder.
– Det här är konsekvenserna av att Europa höll munnen stängd.
Vidare berättar hon om en flyktig bekant som dog på havet.
– Hon var mamma, och hennes barn såg henne drunkna. Jag tror inte att de kan leva med det, säger kvinnan och får tårar i ögonen.
– Det kanske är bättre att dö i Syrien, det är värdigare, säger hon.