Ingen B-lön för C-toppar

Det var ingen hemlighet att Annie Lööf förespråkar lägre ingångslöner, men när Centern gick ut med förslaget i veckan, mitt under pågående avtals­rörelse, blev det ändå en stor debatt. Förslaget gäller alla på arbetsmarknaden, gammal som ung, men bara okvalificerade jobb som inte kräver någon utbildning.

Det var Annika Qarlsson, partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, som fick släppa testballongen. Hon angav till och med en siffra, något som gjorde debatten om ingångs­löner mer konkret än på länge.

- Jag tror att det behöver ner kanske 20-25 procent, och i vissa branscher kanske det handlar om ännu lägre ingångslöner, sade Qarlsson till Ekot i torsdags.

Hon fick uppbackning av sin partiledare, som ställde sig i SVT:s "Aktuellt" och försvarade utspelet. Socialdemokraterna ville visa att frågan är en välkommen konflikt och skickade gruppledaren Mikael Damberg till tv-huset för att ta debatten med Annie Lööf.

Centerns budskap: Om det bli r  billigare att anställa, då anställer man fler. Dessutom kommer företag att våga anställa folk med låg erfarenhet. Grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, som ungdomar och invandrare, gynnas därför av lägre ingångslöner. Bättre att ha ett jobb med låg lön och kunna klättra uppåt än att inte ha ett jobb alls, menar Centern.

- Vi måste våga vända på alla stenar för att människor som i dag inte har någon lön eller arbete får en möjlighet att komma in. Lyssnar man då till forskningen är det ingångs­lönerna man lyfter fram, att de skapar höga trösklar. Det säger till exempel Konjunkturinstitutet, OECD:s Sverigerapport och Långtidsutredningen, säger Annie Lööf till Expressen.

Låt oss titta närmare på den forskning som Annie Lööf hänvisar till.

I lönebildningsrapporten för 2010 från Konjunkturinstitutet, KI, konstaterar man att minimilönerna, som sätts av arbetsmarknadens parter, är höga i Sverige. Och för höga minimilöner kan enligt KI göra det svårare för arbetslösa att få jobb.

"Konjunkturinstitutets analys av olika grupper utanför sysselsättning antyder att höga minimilöner kan bilda en tröskel för sysselsättningsökningen fram ­ över", skriver KI.

Men samtidigt säger man att forskningsresultaten går isär när det gäller hur högre minimilöner påverkar sysselsättningsgraden bland ungdomar.

"Studiernas resultat är blandade. En del visar på negativa effekter på sysselsättningen, medan andra visar på positiva effekter på sysselsättningen", skriver KI.

Även OECD:s Sverigerapport visar att höga minimilöner drabbar grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

"Den höga minimilönen för arbetskraft ökar produktivitetströskeln från vilken det är lönsamt att anställa, vilket kan göra att sysselsättningen av lågproduktiva grupper påverkas negativt", skriver OECD.

Och till sist Långtidsutredningen, som bland annat kommer fram till att "lägre löner skulle leda till högre sysselsättning".

Så tittar man på KI, OECD och Långtidsutredningen verkar Annie Lööfs slutsatser vara väl förankrade i forskningen. Höga minimi­löner drabbar de grupper som har svårast att få jobb. Lägre minimilöner skulle således göra det enklare för de grupperna att få jobb.

Men det är inte så enkelt. Annan forskning säger något helt annat.

TCO-bloggen "Utredarna" skrev i veckan om en finsk studie. I Finland kunde arbets­givarna efter en överenskommelse med facket mellan 1993 och 1995 betala lägre löner än minimilönerna. Två forskare från Labour Institute for Economic Research i Finland undersökte vilka effekter det fick.

En slutsats var att "undan ­ taget i minimilöner hade ingen positiv effekt på sysselsättningen".

Till och med hos OECD, där Annie Lööf söker stöd, kan man hitta forskning som pekar på att lägre minimilöner inte har någon effekt på arbetslös­heten.

"Ingen signifikant och direkt effekt på arbetslös ­ heten av nivån på minimilönen kan identifieras", skriver OECD i Employment Outlook 2006.

Och där står fajten i dag. Centerpartiet hänvisar till forskningen - och Socialdemokraterna gör samma sak.

- Forskningen kan inte visa några sådana tydliga resultat som Annie Lööf pekar på, utan resultatet vi får av hennes förslag är sänkta löner. Det är det vi vet om det här förslaget. Många länder i Europa har väldigt låga ingångslöner, som Spanien, Portugal och Grekland. Det här är inte länder som utmärker sig särskilt mycket på sysselsättningssidan. Samtidigt har ett land som Norge, med ganska höga ingångslöner, hög sysselsättning, säger Mikael Damberg.

Men hur man än vänder och vrider på det handlar det bara om opinionsbildning. Det är nämligen inte politikerna som sätter lönerna. Och facket har inga planer på att sänka minimilönerna.

- Det finns ingen forskning eller empiri som stöder det här. Och vi har redan lägre löner för ungdomar i vårt avtal, det har vi haft länge. En 18-åring tjänar 14 200 på heltid. Så jag frågar mig hur lågt man vill gå. Politikerna ska hålla fingrarna borta från lönebildningen, säger Ella Niia, ordförande i Hotell- och restaurangfacket.

Några som också försöker opinionsbilda om lägre ingångslöner är Folkpartiet, som två veckor innan Centerpartiets utspel gick ut med en uppmaning till kommunerna att införa ungdomsavtal med 25 procent lägre i lön.

I Kristdemokraterna vet man inte var man står, utan utreder för närvarande frågan.

Moderaterna däremot har sagt nej till lägre ingångslöner.

Men frågan är om de säger samma sak som de tänker.

I Expressens stora partiledarutfrågning ville Reinfeldt inte säga det rakt ut, men mellan raderna kritiserade han facket för att i löneförhandlingarna inte ta ansvar för dem som står utanför arbetsmarknaden.

Reinfeldt fick frågan: Finns det inte en risk att det bara blir schyssta löner och schyssta villkor för dem som redan är inne, men att det skapar ett utanförskap, där vissa inte blir anställningsbara till de här schysta lönerna?

- Det tycker jag någon gång är bra om man också tar upp i ett sammanhang när arbetsmarknadens parter diskuterar lönestrategier inför lönesamtal. Pratar de för alla på arbetsmarknaden eller tänker de bara på dem som är inne på arbetsmarknaden?, svarade statsministern.

Och på Moderaternas rikskonferens i Örebro förra helgen ville Anders Borg inte svara på frågan om han anser att lägre löner för unga ger fler jobb, utan hänvisade bara till att lönesättningen är en fråga för arbetsmarknadens parter.

Ella Niia är över­tygad om att Moderaterna egentligen är ganska positiva till lägre ingångslöner.

- Med tanke på vad Reinfeldt sade 2007, att branscher med hög arbetslöshet måste hålla igen lönekraven, så kan jag inte tolka det på något annat sätt. Jag tror Moderaterna står mycket närmare Centern än vad de vill säga. Det är fegt! säger hon till Expressen.