Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ingebjørg, 22, kallas livvakten – larmar polisen om självmord

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring alltid 112 om läget är akut.
”Vi måste prata om psykisk ohälsa innan det blir för allvarligt”, säger norska Ingebjørg.Foto: Privat / Privat
”Det är inte alla som befinner sig i den här miljön som lägger ut de här sakerna, men de som gör det får mycket uppmärksamhet”, säger Ingebjørg – som menar att den stänga miljön på Instagram även bidrar med stöd.Foto: Privat / Privat
Ingebjørg och hunden Tinka. Hon berättar att hon själv lider av psykisk ohälsa, men hon har bra folk runtomkring sig.Foto: Privat / Privat

Hon kallas för ”livvakten”.

Norska Ingebjørg, 22, har ett annorlunda uppdrag:

På Instagram håller hon närmast minutiös koll på över 400 unga kvinnor med psykisk ohälsa.

– Vi är för dåliga på att bry oss om varandra, säger hon.

Det började för fem år sedan. Då tog Ingebjørgs bästa vän – som bara var 15 år – livet av sig, efter att först ha lagt ut en bild på ett tågspår på Instagram.

Ingebjørg gav då ett löfte till sig själv:

– Jag visste inte hur jag skulle överleva. Jag bestämde mig för att göra allt som står i min makt för att hjälpa, så folk slipper de känslorna jag kände.

Så jobbar Ingebjørg mot psykisk ohälsa

Ingebjørg, som bor i södra Norge, gör nu främst två saker:

Tillsammans med åtta andra driver hon kontot @psyktaerlig på Instagram och Snapchat, där folk delar erfarenhet och råd om psykisk ohälsa.

– Vi vill bidra till en öppenhet som kan göra positiv skillnad, säger hon.

Hon håller personligen koll på cirka 485 norska konton – främst unga kvinnor, men även en del män – och slår larm ifall personerna bakom uttrycker farligt destruktiva tankar.

– Det är en stängd miljö på Instagram där folk lägger upp bilder eller texter om hur de mår. Många är positiva och stöttar varandra men så finns det väldigt stora, mörka saker som inte får ignoreras, berättar Ingebjørg.

https://www.instagram.com/p/B3eLUFUpwwl/?fbclid=IwAR03pJXQcdrm4xewnQGmalsc64jZUHZHlrGRAjk_yASZ5KsiAXD_1bqdQLI

Bidrar med egen erfarenhet

Det blir många vakna stunder för den 22-åriga norskan, som tillbringar mycket tid med telefonen. Hon kallas ”livvakten”, och har tidigare berättat om sitt engagemang i psykisk ohälsa för bland annat norska NRK och brittiska BBC.

Hur agerar du när du ser något?

– Det beror på. Lägger någon upp att de ska begå självmord försöker jag ta reda på vem som står bakom kontot och så ringer jag polisen.

– Lägger de ut att de har självmordstankar men inte nödvändigtvis ska göra något försöker jag pratar dem ur det och delar med mig av min egen erfarenhet.

Ingebjørg har själv gått igenom flera mörka perioder.

– Jag vill vara den person jag själv hade behövt när jag hade det som värst, säger hon.

Värst på våren och sommaren

Hon berättar att hon sitter ”alldeles för mycket” med mobilen. Folk hon umgås med brukar kommentera och be henne vara mer i nuet.

– Men jag känner att jag inte kan vara i väg för länge för jag är rädd att någon ska lägga ut något och att jag ser det för sent.

Hur ofta lägger någon ut något som får dig att agera?

– Det varierar. Ibland sker det varje dag, ibland någon gång i veckan. Andra gånger ett par gånger i månaden. Det är mycket på våren och sommaren.

https://www.instagram.com/p/By05rRup_83/?fbclid=IwAR31oecRVzNSLJtpWFD2JEBpLPI085vbe8XYJrh7V6y0jQSW9GS7Gdfjsrk

Vad säger polisen när du ringer?

– Det har skett så många gånger att jag inte har blivit tagen på allvar och måste tjata. Det skedde senaste för några dagar sen. De gör ingenting och så slutar det galet.

– Men många gånger går det bra när jag ringer polisen. Personerna får den hjälp de behöver och hamnar hos vården. Polisen har ibland hittat dem i precis rätt tid. Då tänker jag: ”tänk om jag aldrig hade sett det där meddelandet”.

Räddar liv – men skärmar av sig själv

Ingebjørg tänker inte att hon räddar liv. Men ibland får hon tacksamma meddelanden från föräldrar och dem hon hjälper.

Då känns det värt det.

– Det gör gott att veta att jag kan göra skillnad.

Ingebjørg är inte utbildad och får inget betalt för det hon gör. Men hon upplever att hon kan bidra med sina egna erfarenheter.

– Sen är det upp till sjukvården att ta hand om dem. Det kan inte jag göra med 480 personer, det går inte.

Hur mår du själv av allt detta?

– Det påverkar mig. Jag tycker det är svårt att vara här och nu, jag har skärmat av och klarar inte alltid av att känna saker som är bra.

Viktigt att prata om psykisk ohälsa

Enligt Ingebjørg söker sig unga personer med psykisk ohälsa till den stängda miljön på Instagram för att de vill känna tillhörighet. Känna att de passar in.

– Det handlar också om att de inte tas seriöst inom sjukvården. Och att de inte tror på vuxna längre.

Ingebjørg tror att det krävs en rad olika åtgärder för att få bukt med den psykiska ohälsan.

– Vi måste bli bättre på att lägga ifrån oss mobilen och fysiskt umgås med folk, säger hon.

Hon tror också att alla – vänner, bekanta, polisen, politiker och vården – måste bli bättre på att lyssna, ta personer med psykisk ohälsa på allvar och våga prata om det.

Dessutom i tid.

– Vi måste tänka på det här som viktigt och inte som svårt. Vi måste bli bättre på att lägga oss i andras liv och inte vara rädda för att göra det. 

MÅR DU DÅLIGT? HJÄLP FINNS ATT FÅ

Är du närstående: Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

 

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

 

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. Om möjligt – lämna inte personen ensam.

 

Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

 

Bris: 116 111, bris.se.

Bris vuxentelefon: 077-150 50 50.

Hjälplinjen: 0771-22 00 60.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Mind (tidigare Svenska föreningen för psykisk hälsa, Sfph): mind.se

Minds självmordslinje: 90101

Minds föräldratelefon: 020-85 20 00.

Minds äldretelefon: 020-22 22 33.

Röda korset telefonjour: 0771-900 800, redcross.se.

Jourhavande kompis: 020-22 24 44, jourhavandekompis.se.

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80.

Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.se.

Spes telefonjour: 020-18 18 00 / 08-34 58 73.

 

Källor: mind.se, www.spesistockholm.se, sosalarm.se