Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Inga pengar i världen kan ersätta Marcus"

Marcus Gabrielsen sparkades till döds efter ett bråk på Kungsgatan, nära Stureplan i Stockholm.
Mamma Ewa-Britt Gabrielsen vid en oljemålning på Marcus som gjordes efter hans död. Foto: Privat
Den här bilden på Marcus Gabrielsen togs den sista julen 2004. Foto: Privat
Tio år efter dödsmisshandeln har Ewa-Britt inte fått ut en enda krona av det utdömda skadeståndet på 123 000 kronor. Foto: Privat
Marcus Gabrielsen jobbade som kock på stjärnkrogen Brännvin restaurang och Akvavit bar vid Skeppsbrokajen i centrala Stockholm. Den här bilden togs en vecka före hans död. Foto: Privat
Mamma Ewa-Britt vid ett foto av Marcus. "Inga pengar i hela världen kan ersätta Marcus, men pengarna är ändå viktiga eftersom de är en del av domen", säger hon. Foto: Lasse Halvarsson

I dag är det tio år sedan kocken Marcus Gabrielsen, 29, sparkades till döds efter ett bråk på Kungsgatan, nära Stureplan i Stockholm.

Samtidigt berättar mamman Ewa-Britt, 58, att hon inte har fått ut en enda krona av det utdömda skadeståndet på 123 000 kronor efter dödsmisshandeln.

– Inga pengar i hela världen kan ersätta Marcus, men pengarna är ändå viktiga eftersom de är en del av domen, säger hon.

Så fungerar RAV

RAV, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, är en ideell organisation som funnits sedan 1996

RAV:s främsta riktlinjer är att vara ett medmänskligt stöd till anhöriga och andra närstående till våldsdödade, inte bara i direkt anslutning till brottet utan även i den process som pågår långt senare.

Föreningen samlar in och lyfter fram de frågor, problembilder och erfarenheter som anhöriga kan drabbas av. De gör också anhörigas röster hörda i samhället och i medierna samt är anhörigas språkrör gentemot politiker och myndigheter.

Organisationen föreläser i skolor och i den vuxna världen.

Föreningen verkar opinionsbildande för att förbättra villkoren för anhöriga till våldsdödade.

Mer om RAV hittar du på: www.rav.se

För mejlkontakt: rav1996@live.se

Marcus Gabrielsen jobbade som kock på stjärnkrogen Brännvin restaurang och Akvavit bar vid Skeppsbrokajen i centrala Stockholm. Mamma Ewa-Britt minns mycket väl deras sista samtal.

Det var den 4 maj 2005, klockan var runt elva på förmiddagen.

– Han var lite lätt andfådd, så jag förstod att han var ute och promenerade. Jag frågade var han var på väg. Då berättade han att han skulle gå och träna före jobbet. Efteråt skulle han gå ut med några gamla från Gävle. Eftersom jag visste att Marcus jobbade väldigt mycket och sällan var ledig, så sa jag: "Men vad kul, då hörs vi i morgon". Men det gjorde vi ju inte.

Klockan tjugo i fyra på morgonen den 5 maj ringde telefonen hemma hos Marcus Gabrielsens föräldrar, som låg och sov. Det var en av Marcus kamrater i andra änden.

Han berättade att Marcus låg svårt skadad i ett traumarum på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Klockan tjugo över sex på morgonen rullade mamma Ewa-Britt och pappa Oddvar, som fått bilskjuts från Gävle till Stockholm av goda vänner, in vid sjukhusets entré.

Där mötte sjukvårdspersonal mötte upp dem.

Hade livshotande skador

Inne på sjukhusrummet möttes de av Marcus, som låg medvetslös i respirator.

– Det som var synligt var respiratorn och ett litet bandage runt huvudet. Då tänkte vi: "Åh, vad skönt, det är inte så farligt."

Vad de inte visste, var att Marcus fått andra, invärtes skador – som var livshotande.

Den 7 maj, klockan 15.30, var allt hopp ute. Ewa-Britt och hennes framlidne make satt i rummet och höll varandras händer. I det ögonblicket tog de ett viktigt beslut: Marcus organ skulle doneras till de som behövde.

– När vi lämnade Marcus, vid 17-tiden, kördes han till organoperation. Sex personer fick Marcus viktigaste organ, ett beslut vi aldrig har ångrat. Det kändes inte lika meningslöst då. Det var så mycket Marcus i att dela med sig – och han gjorde det in i det sista. Dagen därpå, den 8 maj runt 11, fick vi ta ett sista farväl.

Obduktionen visade senare att 29-åringens båda halskotpelare hade sparkats av vid misshandeln.

– Man hade faktiskt sparkat bort Marcus huvud från kroppen, säger Ewa-Britt.

Fallet med Marcus Gabrielsen blev mycket omskrivet. Tre män i 20-årsåldern åtalades och dömdes senare för grov misshandel och grovt vållande till annans död.

Straffet blev fyra års fängelse.

Har fått skadestånd

Marcus föräldrar tilldömdes samtidigt ett skadestånd på 123 000 kronor.

– De pengarna har vi fortfarande inte sett röken av, och hos Brottsoffermyndigheten fick vi avslag, säger Eva-Britt.

Många tror att skadestånd betalas ut med automatik?

– Så är det inte alls. Vårt skadestånd ligger numera hos Kronofogden och är uppe i 164 000 kronor, men jag tror aldrig att jag kommer att få några pengar.

Har du haft någon kontakt med de här personerna efter domen?

– Nej, och jag skulle inte vilja det heller.

Ewa-Britt Gabrielsen bearbetar en stor av sin sorg genom engagemanget i RAV Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, där hon är ett av två språkrör. I föreningen får hon möta och lära känna andra som drabbats av det skoningslösa, dödliga våldet.

– Jag gör det här för Marcus skull. Jag gör det också för att verka för förbättringar för andra anhöriga till våldsdödade. För mig har det varit ett sätt att överleva, att gå vidare.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!