Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Inga-Lill, 65, såg pojkarna stena andungarna till döds

”Hur kan man göra så här mot änder?”. Inga-Lill Dahlborg är upprörd och ledsen. Foto: Privat
"De hånskrattade". Inga-Lill Dahlborg såg två pojkar stena andungar till döds. Foto: Privat
Foto: Privat

Inga-Lill Dahlborg hörde oväsen och tittade ut genom fönstret. 

Det hemska hon fick bevittna tvingade henne att ta med hunden och springa ned mot sjön.

– Hur kan man göra så här mot änder? Barn ska ju tycka om djur, säger hon.

Klockan var ungefär halv tio, en kväll för en dryg vecka sedan, och Inga-Lill Dahlborg, 65, hörde "tjo och tjim" från badplatsen vid sjön Dammyran, intill bostadsområdet Skräddarbacken i Borlänge.

– Jag tänkte precis gå ut med hunden, och tittade ut genom fönstret när jag hörde några som skrek och skrattade. Jag såg två pojkar, kanske 16 eller 17 år, och den ena stod och kastade stenar i strandkanten, berättar Inga-Lill, som även har intervjuats om händelsen i Dalarnas Tidningar.

Anden attackerade

Hon såg att pojken lyfte armarna och med kraft slängde en stenbumling rakt ned i vattnet. Hon hörde att han ropade: "Fan, såg du!".

– Då flög en and upp mot pojkarna och attackerade dem, och jag tänkte att någonting är väldigt fel, säger hon.

Pojkarna stenade änder. Inga-Lill Dahlborg har haft svårt att släppa tankarna på händelsen. Foto: Privat

Inga-Lill Dahlborg kopplade hunden och sprang ned mot sjön. En pappa med ett barn kom före och skrämde uppenbarligen i väg pojkarna, som hoppade in i en så kallad epatraktor och körde därifrån.

– Jag såg att den hade en röd triangel baktill som mopedbilar har, säger Inga-Lill.

Stenade änder till döds

När hon kom ned till sjön insåg hon att pojkarna stenat en familj gräsänder och att andmamman försökt försvara sina ungar från att stenas till döds. Hon såg gräsanden förtvivlat simma runt en bit ut i vattnet.

En av de stenade andungarna vid sjön Dammyran i Borlänge. Foto: Privat

– Jag trodde att mamman var skadad, men så såg jag att hon bar på en unge som hon försökte få liv i, berättar Inga-Lill.

– Då började jag gråta. Jag frågade mannen som var där vad vi skulle göra, men han hade heller inget bra svar.

Det enda hon kunde göra var att torka tårarna, gå hem med sin hund och försöka kontakta polisen.

 

LÄS OCKSÅ: Gräsandsfamilj flyttade in i rådhuset i Kristianstad

 

Inga-Lill kunde knappt sova under natten och steg upp tidigt nästa morgon för att gå ned till stranden igen. Då låg andmamman på två av sina döda ungar och försökte värma dem.

– När hon lämnade dem och simmade i väg med sina andra ungar kände jag att de döda änderna som låg kvar var alldeles stela, men ljumma av mammans värme.

Gräsand med ungar. Foto: Colourbox

Inga-Lill Dahlborg har haft svårt att släppa tankarna på händelsen.

– Det här har kidnappat mig. Varför gör någon så? De hånskrattade – jag kan inte tänka på något annat nu, säger hon.