Expressen har kartlagt kvinnorna som brutalt mördat andras barn.
Det är berättelsen om några extremt ovanliga gärningsmän. Som strypt grannsonen med ett rep, huggit kniven 57 gånger i en 9-årig flicka eller eldad upp älskarens två små söner.
Fenomenet är så ovanligt att det inte finns någon statistik. Än mindre forskning.
Sedan 1965 finns överhuvudtaget inga kända svenska fall som ens liknar morden på Max och Saga, visar Expressen genomgång.
- Arboga-fallet är unikt, konstaterar Marianne Kristiansson, chefsöverläkare på rättspsykiatriska avdelningen på Karolinska.
Följer ett mönster
Däremot finns ett antal uppmärksammade utländska fall.
Genomgången visar att fallen där kvinnor dödar andras barn oftast följer ett mönster:
Mördarna
har haft någon slags relation till offren, ofta som barnvakt, barnskötare eller sjuksköterska.
Några har hittat sina offer i sin närmiljö, det kan vara grannbarn eller barn som rör sig i närområdet.
I andra fall har barnen - precis som i Arbogafallet - blivit indragna i ett våldsamt svartsjukedrama mellan mördaren och barnens pappa.
Många gånger saknas ett mordvapen. Kvinnorna dödar barnen ofta genom strypning, kvävning eller fysiskt våld.
I ett fåtal fall saknar barnen helt koppling till mördare. De har till exempel hamnat i vägen vid andra brott eller kidnappats och förs bort.
"Dödsängeln" spred skräck
Många barnamord är enskilda händelser där till synes skötsamma kvinnor för ett ögonblick blivit brutala och gett sig på barn i deras närhet.
Som den 50-åriga franska barnskötaren som hade skött sig exemplariskt och fått goda referenser från tidigare familjer innan hon stack ned de två svenska småbarnen som hon passade för att sedan tända eld på familjens villa i en förort till Paris en junidag 1993.
De få kvinnliga seriemördarna hittas inom sjukvården där sjukvårdspersonal kunnat dölja sitt barnamördande under en längre tid genom att skylla på naturliga dödsorsaker.
350 barnmord i Sverige per år
Beverly "Dödsängeln" Allitt. Ett exempel är sjuksköterskan Beverly "Dödsängeln" Allitt som hann döda fyra barn och skada minst fem på ett sjukhus i Storbritannien i början av 90-talet. Först kopplade ingen de många dödsfallen på Allitts avdelning till den vänliga kvinnan, men till slut uppdagades den fruktansvärda sanningen om en brutal barnamördare.
Drygt 350 barn mördades i Sverige mellan 1965 och 2007, enligt preliminära siffror från Stockholms universitet.
I nio fall av tio är det en förälder som är gärningsmannen och i knappt hälften av de fallen är det mamman som dödat.
I endast 10- 15 procent av samtliga fall var gärningsmannen inte släkt med offren.
- Det handlar om 7- 8 barn som dödas varje år. Men vi har inte tidigare hittat ett enda fall där en kvinna ska ha mördat någon annans barn, säger docent Hans Temrin, som specialstuderat dödligt våld mot barn.
Många deprimerade
Män dödar sina barn för att hämnas på deras mamma.
Kvinnornas motiv för att döda sina barn varierar, men en studie från Stockholms universitet visar att många varit deprimerade. Ofta finns ett trasigt förhållande i bakgrunden.
Hälften av dessa fall är så kallade utvidgade självmord, där föräldern tar sitt eget liv efter att ha dödat barnet.
Jenny Yourstone är forskare och kanske den som vet mest om kvinnor som dödar i Sverige.
"Hon är unik". Christine Schürrer anses vara unik eftersom hon inte bara gav sig på sitt offer utan också dödade offrets nya partners barn, anser docent Niklas Långström. Foto: Roger Vikström Hon doktorerade i maj på en studie av samtliga 43 svenska kvinnor som under åren 1995 till 2001 dömdes för mord, dråp eller vållande till annans död i Sverige. Under arbetet har hon haft tillgång till rättspsykiatriska utlåtandens som normalt är hemligstämplade.
Jenny Yourstone säger att Arboga-fallet visserligen är unikt i Sverige, men att det också finns mycket i Christine Schürrers brutala agerande som stämmer in på hur kvinnliga mördare brukar gå till väga:
Relationen till offret
- Det finns en relation mellan förövaren och offren också i Arbogafallet. Det är upprinnelsen till brottet. Det finns nästan alltid en relation i botten när kvinnor begår dödligt våld. Jag skulle säga att det är nästan helt omöjligt att en kvinna kan begå ett brott mot en helt okänd person, säger Jenny Yourstone.
Övervåldet
- Man skulle kunna tro att övervåld är ovanligt för kvinnor. Men det är inte helt ovanligt när kvinnor begår den här typen av brott. I verkligheten sker det i ganska hög utsträckning. Och då menar jag verkligen extremt övervåld. Det kan bli enormt många knivstick, till exempel, säger Jenny Yourstone.
Råheten
- Det finns väldigt mycket myter om hur kvinnor dödar. Jag får ofta höra att kvinnor inte kan se sina offer och lägger handdukar över dem eller att de använder gift. Att de på något sätt har ett annat sätt att döda än män. Men det stämmer inte. De använder kniv, och de kan också skaffa vapen i viss utsträckning.
Psykisk ohälsa
- Det har funnits signaler om att den misstänkta kvinnan i Arboga-målet inte mått bra. Hon har signalerat att hon behöver hjälp. Det har vi ofta sett hos de kvinnor som dömts för mord i Sverige säger Jenny Yourstone.
Docent Niklas Långström är chef för Centrum för våldsprevention vid Karolinska institutet. Han håller med om att mycket i Christine Schürrers agerande är bekant med forskning om kvinnors dödande.
"Hittar inte något annat fall"
Däremot är det unikt att vad som från början verkar vara ett ganska vanligt stalkningsbrott får så fasansfulla konsekvenser.
- I den internationella forskningslitteraturen har jag inte hittat något annat fall där en kvinnlig stalkare inte bara ger sig på sitt offer utan också dödar offrets nya partners barn. På det sättet är hon unik.
