Huset i Malmö byggs av betong – gjord på havre

LIVE-TV: Senaste nyheterna med Expressen TV
Det är cementen i betongen som har klimatpåverkan.
Foto: MATS LILJEDAHL / MATS LILJEDAHL
Det är skalen från spannmålet som används till fjärrvärme. Askan i sin tur kommer till nytta i produktion av betong. ByggVesta använder havre i sin produktion, på bilden syns ett vetefält.
Foto: Vidar Ruud / TT NYHETSBYRÅN
Här produceras den miljösmarta betongen som ByggVesta använder i nyprodyktion i Malmö.
Foto: David Krantz/DKPHOTO.SE

Varje år skördas havre, som blir till havregryn.

Den goda nyheten: Skalen – restprodukten – kan omvandlas till fjärrvärme.

Den ännu bättre nyheten: Askan efter skalen kan bli till miljövänlig betong.

Den bästa nyheten: Den nya tekniken är inte ens dyrare, utan tvärtom.

Till hösten är det inflyttning i huset i Sege Park i Malmö. Det ser ganska vanligt ut, men en dela av väggarna är byggda av en unik betong.

Cementen är nämligen utblandad av en restprodukt av havre. 

– Det började som en idé hos en forskare på KTH. Sedan är utmaningen att få det att fungera i en fabrik, säger Bill Ögren, produktionschef på ByggVesta. 

Hus byggda med betong som tillverkas av havreskal. Inflyttning i Sege Park i Malmö 2022. (Produktionsbild av huset som byggs klar just nu.)
Foto: ByggVesta / ByggVesta

Ibland upplever både företagare och konsumenter att klimatsmarta val betyder högre kostnad. När det gäller havrebetongen är det inte så.

Hemligheten är att betongen blandas upp med lägre andel cement än en traditionell produkt. 

Betong består av cement, vatten och ballast, något slags sten eller annat material som binder ihop materialet.

Tidigare har man tillverkat betong med lägre andel cement och tillsatt en skalprodukt av ris, importerad från Indien. 

Nu använder man en inhemsk produkt, skal av havre från Saltå kvarn. Forskaren Otto During vid KTH började experimentera med en lägre andel cement och hans resultat togs sedan upp av en industriell tillverkare.

– För prefabricerad betong går det åt 380 kilo cement till en kubikmeter. Det vi gör här är att gå ner i mängd, till 200 kilo per kubikmeter. Och det är ju cementen som ger miljöpåverkan, säger Bill Ögren. 

Skalmassan är dessutom betydligt billigare än cementen.

– Sedan krävs det vissa investeringar. Men summa summarum blir det inte dyrare.

Havreskalen har inte bara två, utan tre liv.

Först skördas havren och blir bland annat havregryn. ByggVesta har jobbat tillsammans med forskare på KTH och med Lantmännen som tillverkar spannmålsprodukter. 

Skalen – restprodukten – går till ett värmeverk och blir fjärrvärme.

Det som sedan återstår, skalaskan, blandas med cement och ger den miljövänliga betongen.

Byggföretaget ByggVesta jobbar med hållbara lösningar så ofta det går. Utmaningen är att hitta en fabrikslösning för innovationer som forskare presenterar. Och sedan lyfta in det i byggbranschen, att tänka nytt.

– Det handlar om att man som beställare eller byggherre inte bara går efter att köpa in det billigaste. Om forskare och fastighetsutvecklare samarbetar kan man nå ganska skarpa miljömål.

ByggVestas hus i Sege Park i Malmö får sina nya betongväggar.
Foto: David Krantz/DKPHOTO.SE
”Vätgas och havsbaserade vindkraft är två av de inslag som ska ta Sverige mot ett fossilfritt samhälle”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.