Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hur snabbt expanderar rymden, egentligen?

Så här föreställer sig en konstnär en supernova av typ Ia. Foto: Wikimedia commons

Upptäckten att rymden tycks expandera i ett accelererande tempo är en svindlande tanke – och den belönades med Nobelpriset i fysik för ett par år sedan.

Men nu ifrågasätts teorin som blivit grundläggande inom kosmologin.

– En av grundpelarna i modellen för standardkosmologi är ganska skakig, säger forskaren Subir Sarkar.

1915 lade Albert Einstein fram sin världskända, allmänna relativitetsteori. Teorin, som i korta drag går ut på att universum måste vidgas eller krympa, har lagt grunden för hur vi ser på världsalltet.

Men Einstein såg ett problem. Han kunde inte förlika sig med att världsalltet inte hade funnits för evigt. Lösningen såg han i att sätta in en kosmologisk konstant i sina ekvationer. En konstant som beskrev en sorts antigravitation.

Senare ångrade sig Einstein djupt och kallade till och med sin konstant för sitt största misstag. Men i dag har den använts som ett sätt att förklara mörk energi. Mörk energi har i sin tur använts för att förklara varför universum tycks expandera allt snabbare.

Albert Einstein. Foto: AP

Avgörande upptäckt

Upptäckten om universums expansion har varit avgörande för vår syn på rymden. Man tänker sig att allt började med Big bang för i runda slängar 14 miljarder år sedan och att rymden sedan dess expanderar så att galaxerna förs allt längre ifrån varandra.

Astronomerna Saul Perlmutter, Brian Schmidt och Adam Riess var på olika håll intresserade av att ta reda på hur snabbt rymden expanderar. De ingick i två konkurerande forskarlag. Saul Perlmutter ledde guppen Supernova cosmology project, en grupp som startade sina observationer 1988. Brian Schmidt ledde den andra gruppen, High-z supernova search team, som satte i gång med studierna 1994. I den gruppen ingick även pristagaren Adam Riess.

Upptäckten gjordes när forskarna, på var sitt håll, studerade supernovor typ Ia och med vilken fart de far i väg från oss. En supernova är en stjärna som dör i en våldsam explosion och i typ Ia:s fall handlar det om en vit dvärg som exploderar i ett dubbelstjärnesystem tillsammans med en typ av stjärna som kallas röd dvärg.

Upptäckten gjorde att kosmologin skakades i grunden och än i dag anses mörk energi vara en av våra största gåtor.

Forskarna trodde att de skulle få fram ett konstant mått på hur snabbt rymden expanderar. Men resultatet förvånade – rymden verkade expandera allt snabbare. Förklaringen till det ökande tempot såg forskarna i mörk energi.

 

LÄS MER OM RYMDEN: Resan till Mars – steg för steg.

 

2011 tilldelades Saul Perlmutter, Brian Schmidt och Adam Riess Nobelpriset i fysik för sin upptäckt som lett till den i dag allmänt vedertagna idén att den så kallade mörka energin pressar på och gör att expansionen går allt snabbare.

Upptäckten gjorde att kosmologin skakades i grunden och än i dag anses mörk energi vara en av våra största gåtor.

Nobelpristagaren Saul Perlmutter och hustrun Laura Nelson på konserthuset i samband med ceremonierna 2011. Foto: Roger Vikström

Teorin ifrågasätts

Men nu publiceras en ny studie som verkar ställa allt på sin spets. Det är nämligen en grupp forskare som ställer sig tveksamma inför teorin.

Teamet vid Oxford university under ledning av professor Subir Sarkar studerat data över 740 supernovor typ Ia, vilket innebär att de studerat mer än 10 gånger så mycket data som forskarna bakom den Nobelprisbelönta upptäckten.

Vårt arbete demonstrerar att en av grundpelarna i modellen för standardkosmologi är ganska skakig.

Forskarna hävdar att bevisen för att universum expanderar allt snabbare inte är lika starka som man tidigare trott. Dessutom visar studien, som publicerats i tidskriften Scientific Reports, att resultaten snarare rimmar med att universum expanderar i en konstant takt.

 

LÄS MER OM RYMDEN: Jakten på den nionde planeten.

 

Subir Sarkar menar att den upptäckten är långt ifrån så vattentät som vanligtvis krävs för att en upptäckt ska få grundläggande betydelse. Upptäckten är flerfaldigt prisbelönt, förutom Nobelpriset har den fått Gruber Cosmology Prize och Breakthrough Prize in Fundamental Physics. Och Subir menar att prisen bidragit till att göra teorin till en standardmodell.

Accelererar universums expansion egentligen? Eller är takten jämn? Foto: All over press
Oxfordprofessorn Subir Sarkar.

Förvisso finns ytterligare data som anses stöda teorin om att expansionen sker i ökande takt. Exempelvis kosmisk bakgrundsstrålning vilket man tror är ett arv från Big bang. Men Sarkar är trots det kritisk och pekar på att dessa data är framtagna inom ramen för vad han kallar en förmodad modell.

– Så det är ganska troligt att vi missleds och att den uppenbara manifestationen av mörk energi är koncensus av att ha analyserat data i en förenklad teoretisk modell – en som konstruerades på 30-talet, långt innan det fanns verklig data, säger Sarkar i ett uttalande enligt Science Daily.

– Naturligtvis kommer det att behövas arbete för att övertyga fysikvärlden om det här, men vårt arbete demonstrerar att en av grundpelarna i modellen för standardkosmologi är ganska skakig. Förhoppningsvis kommer det här att motivera bättre analyser av kosmologiska data och inspirera teoretiker att undersöka mer nyanserade kosmologiska modeller, fortsätter Sarkar.

Svar om tio år?

Samtidigt poängterar han att ytterligare arbete kommer att krävas för att få ett slutgiltigt svar – vilket vi inte verkar kunna vänta oss än på ett tag.

– Betydande framsteg kommer att göras när European Extremely Large Telescope gör observationer med en laserkamera för att mäta direkt, under tio, femton år, om expansionstakten faktiskt accelererar, säger Sarkar.

Källor: Sciense Daily, Forskning och framsteg.