Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hundratals terrorresenärer får bidrag från staten

En rapport visar att hundratals terrorresenärer får bidrag från svenska staten. Foto: Uncredited/AP MILITANT WEBSITE
Rosenbad i Stockholm. Foto: Gunnar Seijbold

En rapport visar att hundratals terrorresenärer får bidrag från svenska staten.

Terrorresenärerna utnyttjar i större grad bidrag från Försäkringskassan – och de har blivit bättre på att dölja sina spår.

– Man har ingen möjlighet att följa transaktionerna utanför Sveriges gränser, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Personer som planerar terrorresor lämnar allt färre spår efter sig.

Det här gör det svårt att förutse vem som planerar en resa. Dessutom visar en ny rapport från Finansinspektionen att bidragsfusket är stort bland resenärerna.

Tidigare var det mer vanligt att använda kortsiktiga lån, som sms-lån, men personerna som planerar resorna är betydligt mer försiktiga.

Bland annat använder man betydligt mindre tid till att förbereda sig. Helt enkelt för att minska risken för upptäckt.

Det har också bland dessa blivit allmänt känt att myndigheter aktivt jobbar för att motverka resor.

– De blir skickligare på att dölja sina finansiella spår, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, som varit med och tagit fram rapporten.

Den omfattande brottsligheten har varit omfattande, och inneburit att tiotals miljoner har undanhållits staten.

 

LÄS MER: Säpos varning – när terrorresorna minskar

 

Terrorresenärer får statliga bidrag

Utmärkande för de svenska resenärerna är att nästan alla 300 individer, som rapporten tittat på, har någon form av statliga bidrag.

– Det finns alla möjliga typer av fusk, säger Ranstorp.

Och att det förekommer att resenärerna har personer i Sverige som hanterar post och annat för att ge sken av att personen fortfarande befinner sig i Sverige.

Mest vanligt är bidrag som kommer från Försäkringskassan; det vill säga bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd och föräldrapenning. Också studielån förekommer.

Där använder terrorresenärerna sig framför allt av lån till utlandsstudier – där betalas lånet ut i en stor klumpsumma i stället för månadsvis. Ofta används förfalskade dokument för att få lånen.

Det är också vanligt att personer som befinner sig i Sverige får bidrag som de därefter skickar ner till de personer som är i konfliktområdet. Även om personerna blir återbetalningsskyldiga vid felaktiga utbetalningar är utsikterna små att lyckas kräva tillbaka pengarna eftersom de lämnat Sverige.

Det här måste förbättras

Magnus Ranstorp vill inte se det omfattande bidragsfusket som ett misslyckande från de svenska myndigheternas sida.

– De jobbar på och det är svårt att lagföra personer för de här brotten. Det har förändrats över tid. Man har ingen möjlighet att följa transaktionen utanför Sveriges gränser. Det blir omöjligt för dem att verifiera vad det ges till. Det pågår ganska länge innan man fick stopp på det.

Vad måste förbättras?

Man måste få ett nationellt helhetsperspektiv. Det måste ske mer effektiv kommunikation mellan myndigheterna om de misstänka individerna. Det ger bättre förutsättningar att utreda brotten och kan lagföra dem.

De senaste åren har även så kallad crowdfunding ökat. Efter upprop på bland annat sociala medier startas insamlingar där privatpersoner skickar in pengar. Och det här är något som Magnus Ranstorp också anser att myndigheterna måste bevaka.

– Problemet är att myndigheterna borrar ner sig i enskilda ärendet, man måste ha en övergripande bild för att göra proaktiva åtgärder, säger Ranstorp.

"Allvarligt om det sker"

Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, ser allvarligt på det som framkommit i rapporten.

– Det är naturligtvis väldigt allvarligt om det sker. Som med alla system finns det alltid individer som missbrukar det på olika sätt, men kommunerna sliter väldigt hårt med att försöka komma till rätta med det här.

– Resenärer som ansluter sig till extremistiska miljöer har varit ett bekymmer, det är ungefär 300 personer som rest från Sverige. Men det positiva är att det resandet i stort sett har avstannat de senaste månaderna.

På vilket sätt kan problemen motverkas?

– Det är jätteviktigt att informationsdelningen fungerar. Det som Säpo och den öppna polisen vet måste komma ner på regional och lokal nivå. Men socialtjänsten måste också ha kännedom om individer där det finns risk för radikalisering eller resande. Samarbete mellan olika myndigheter är a och o.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!