Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hossain bor i källare utan fönster – för 5 900 kronor

Hossain, 21, bor i källare med 13 andra – ett rum utan fönster: 5 900 kronor – skattebetalarna står för notan.
”Om jag hade jobbat och betalat själv hade det varit för mycket”, säger Hossain Mosavi om hyran på 5 900 kronor. Foto: SVEN LINDWALL

I en villa i Norrköping bor Hossain, 21, i ett källarrum utan fönster – i ett hushåll han delar med 13 andra.

Hyran på 5 900 kronor i månaden får skattebetalarna stå för.

– Bostadsmarknaden är svår i dag, och jag vet om det, säger hyresvärden Janne Fernando Pettersson.

– De som utnyttjar människor kan aldrig skylla på bostadsbrist, säger Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

I raden av prydliga villatomter är det en som skiljer ut sig.

Sex bilsäten står på marken bredvid en soptunna på garageuppfarten, inklämda mellan garageporten och den minibuss där de ser ut att höra hemma. Ett par mattor hänger på snedden över det låga staketet. Utanför dörren står ett bastant askfat, bräddfyllt av fimpar.

Hossain Mosavi kommer ut och möter oss på gatan. Han tar med oss in i en hall som har så lågt i tak att Expressens 186 centimeter långe fotograf nätt och jämnt kan stå raklång.

En flera meter lång, välfylld skohylla i fyra plan löper längs med hela väggen.

Under de senaste åren har totalt 135 personer varit skrivna på den här adressen, mitt i villaområdet Ljunga, några kilometer utanför Norrköping. För tillfället är de 18 stycken.

Bland hyresgästerna finns unga nyanlända men också äldre personer och svenskar. 

Två yngre män som står och röker utanför huset berättar att de arbetar och betalar hyran själva. De bor här eftersom de inte kan hitta något annat boende just nu, säger de.

I huset bor även hyresvärden och hans mamma.

Hossain Mosavi, 21, är en av de tusentals unga afghaner som kom till Sverige år 2015. Nu har han ett tillfälligt uppehållstillstånd genom gymnasielagen och läser språkintroduktion i svenska på dagarna.

– Jag vill kunna studera och jobba i ett land utan krig, utan stress, säger Hossain, som drömmer om att arbeta i en sportaffär eller på apotek.

Ett rum utan fönster: 5 900 kronor

Han leder oss ner för en trång trappa till den fuktluktande källaren. Vi går genom det gemensamma vardagsrummet och köket till det fönsterlösa rum som är Hossains hem sedan ett halvår tillbaka.

– Mitt rum är ganska stort. Men köket är litet och vi är många som använder det. Det kan bli lite problem, säger han.

Hossain Mosavis fönsterlösa källarrum kostar skattebetalarna 5 900 kronor i månaden. Foto: SVEN LINDWALL
En trång trappa leder ner i källaren. Foto: SVEN LINDWALL
Totalt bor 14 personer i villan utanför Norrköping. Foto: SVEN LINDWALL

I hyra betalar han 5 900 kronor i månaden.

– Om jag hade jobbat och betalat själv hade det varit för mycket. Men det är kommunen som betalar, säger han.

Hossain klagar inte – och det finns alltid de som har det värre. Expressen har i flera reportage berättat om ovärdiga boendeförhållanden för utsatta grupper i Sverige. 

I fem hyreshus i Åmål bor omkring 40 nyanlända familjer med mögel, vägglöss, vattenskador, utslitna kök och stora sophögar på gården.

I Krylbo i Dalarna har en utsåld allmännytta på 700 lägenheter blivit en egen värld där mutor, kackerlackor och slagsmål är vardag.

Liknande områden, fast i mindre skala än i Krylbo, finns i exempelvis Bengtsfors och Hagfors.

Målgrupp för denna typ av bostäder är ofta människor som har svårt att ordna en lägenhet på den mer ordnade marknaden: nyanlända och svenskar med sociala problem eller skulder hos kronofogden. Det är vanligt att socialtjänsten i en rik storstadskommun ordnar fram hyreskontrakt åt klienter i en glesbygdskommun – varpå kostnaden för försörjningsstöd hamnar den nya kommunen. Ett förfarande som kallas ”social export” eller ”sociala flyttar”.

Experter beskriver hur slum tillåts breda ut sig i Sverige, och att det saknas en bostadspolitik för fattiga.

Hyresvärden: Vi är som en stor familj

Hossain Mosavis hyresvärd Janne Fernando Pettersson slår sig ner i en skinnsoffa på kontoret inne i Norrköping. Den breda och brokiga slipsen är designad av konstnären Bengt Lindström, upplyser han.

Här driver han ett företag som främst sysslar med redovisning och bokföring.

– Sen säljer vi kassaapparater, som du ser, säger han och nickar mot maskinerna som står uppställda i lokalen.

Tidigare har han bland annat varit Ica-handlare och drivit en massagesalong. År 2010 ställde han upp i kommunal- och landstingsvalet för Sverigedemokraterna.

”Bostadsmarknaden är svår i dag, och jag vet om det”, säger hyresvärden Janne Fernando Pettersson om sin uthyrning. Foto: SVEN LINDWALL

Och så hyr han alltså ut rum. Men inte alla de 18 personer som är skrivna på adressen bor där, hävdar han.

– Det är tolv, tretton, där någonstans. Jag har inte den exakta siffran. De hoppar lite in och ut.

Senare förtydligar han siffran: totalt 14 personer bor i villan, inklusive han själv och hans mamma.

Han håller med om att det är många människor på liten yta men tycker inte att det är något större problem.

– Jag bor själv där. Det funkar ganska bra, kan jag säga. Vi har en bra gemenskap. Vi är mer som en stor familj, vi sitter mycket och tittar på tv tillsammans.

Fem av hyresgästerna får bistånd av kommunen för sitt boende, enligt Janne Fernando Pettersson.

Uthyrningsverksamheten, som han sköter i en enskild firma, omsätter omkring 300 000 kronor per år, uppger han. Men han säger sig också ha stora kostnader, för bland annat tv, internet och städning.

– Då blir det inte så mycket kvar i slutänden.

Är det rimligt att ta 5 900 kronor i månaden för ett källarrum utan fönster?

– Rimligt och rimligt. Bostadsmarknaden är svår i dag, och jag vet om det. Det är inte det billigaste, men kanske inte heller det dyraste, säger Janne Fernando Pettersson.

Han uppger att de hyresgäster som bor i mindre rum än Hossain Mosavi också har lägre hyra.

Taimur Qadery är enhetschef på mottagningsenheten för ekonomiskt bistånd.

För att en sökande ska få hyran betald måste den sökande visa att hon eller han har en boendekostnad som är skälig i förhållande till vad en låginkomsttagare i kommunen kan kosta på sig, berättar Taimur Qadery.

Han säger att han inte kan uttala sig i enskilda fall men tycker att 5 900 kronor i månaden låter mycket.

– Rent spontant är det högt, säger han.

Kommunen gör inte på eget initiativ några kontroller av uthyrarna, enligt Taimur Qadery.

– Om en sökande senare säger att boendet inte är bra, då tittar vi närmare på det. Om det visar sig att standarden inte är bra uppmanar vi personen att leta runt efter ett annat boende, säger han.

Hur mycket pengar Norrköpings kommun har betalat till Janne Fernando Pettersson säger sig inte kommunen kunna redogöra för. Pengarna går inte direkt till hyresvärden, utan de boende betalar själv hyran för att sedan få ersättning från kommunen, om de har rätt till det.

Kommunalrådet: Barn far illa

Lars Stjernkvist har tidigare varit riksdagsledamot och partisekreterare för Socialdemokraterna. Numera är han kommunstyrelsens ordförande i Norrköping.

Han reagerar starkt på uppgifterna om förhållandena i villan i Ljunga.

– De som utnyttjar människor kan aldrig skylla på bostadsbrist, säger han.

Samtidigt känner han till liknande fall i kommunen, som dock främst gäller andrahandsuthyrning av hyreslägenheter.

– Vi har haft hyreslägenheter där det bor flera familjer i en en- eller tvårummare. Det är boendeförhållanden som vi inte ska acceptera i vårt land. Det här drabbar förstås dem som bor under de här förhållandena. Men trångboddheten påverkar tryggheten och trivseln i hela området.

Norrköpings kommun ska nu strama åt reglerna för att komma åt oseriösa andrahandsuthyrare, enligt Lars Stjernkvist. Kommunen försöker erbjuda tillfälliga boendelösningar som både ska vara tryggare för de boende och billigare för kommunen.

– Men det du berättar visar att det utan tvekan finns mer att göra.

Bostadsbrist i 240 av 290 kommuner

I Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2019 anger 240 av Sveriges 290 kommuner att de har bostadsbrist. 

Hyresrätter är den upplåtelseform som flest kommuner uppger behöver tillkomma.

 I många kommuner begränsas bostadsbyggandet av att det är dyrt att bygga och av att det är svårt för privatpersoner att få lån.

Många kommuner lyfter fram att det saknas ett utbud av bostäder som är tillgängliga för grupper med låga inkomster eller som har en svag ställning på bostadsmarknaden av andra anledningar.

För 15 år sedan var Norrköping den kommun i landet som fick mest statliga pengar för att riva fastigheter, enligt Lars Stjernkvist. 

– Nu tillhör vi enligt Boverket de kommuner som har den allra svåraste situationen, säger han.

Lars Stjernkvist (S) är ordförande för kommunstyrelsen i Norrköping. Foto: Norrköpings kommun

Enligt kommunens egen bedömning behövs mer än 5 000 bostäder för att råda bot på trångboddheten och hemlösheten i kommunen.

Enligt en regional bostadsanalys från länsstyrelsen i Östergötland håller läget i länet dessutom på att försämras. 

”De främsta underskotten gäller bostäder för särskilda grupper och hushåll med låg betalningsförmåga som ungdomar och nyanlända”, skriver länsstyrelsen. Samtidigt har bostadsbyggandet minskat tre år i rad.

De flesta Norrköpingsbor bor rymligt och bra, påpekar Lars Stjernkvist, men för dem som står utanför bostadsmarknaden, inte minst nyanlända, är det svårt att komma in.

– Det som smärtar mig mest är att barn far illa. Vi har skolor som har fått förlänga skoldagen för att barnen inte har möjlighet att läsa hemma. Det drabbar de barn som skulle behöva bästa tänkbara villkor.

Bostadsbrist inte hela förklaringen

Det kommunala utjämningssystemet ska kompensera de kommuner som har höga kostnader för bland annat ekonomiskt bistånd till boende.

– Vi och många andra kommuner har länge påpekat att vi inte får tillräckligt. Men jag tror inte att vi kommer åt det genom att höja statsbidragen till kommunerna, säger Lars Stjernkvist.

I stället handlar det främst om två saker, anser han: för det första hårdare tag mot oseriösa uthyrare och för det andra ett jämnare flyktingmottagande mellan kommunerna.

– Egentligen har vi bostadsytor i Sverige så att vi inte skulle behöva ha den här trångboddheten. Skälet till den är att vi har en så oplanerad och ojämn fördelning av nyanlända, säger Lars Stjernkvist, som välkomnar att asylsökandes möjligheter att bosätta sig i socialt utsatta områden nu ska begränsas.

Dessutom är inte bostadsbristen hela förklaringen till att människor bor under odrägliga levnadsförhållanden, menar Lars Stjernkvist.

– Även om vi har bostadsbrist i stora delar av landet är vi inte så illa ute att folk ska behöva bo i ett fönsterlöst rum i källaren. Det här är en följd av att det har blivit tuffare på bostadsmarknaden, men det är också en följd av att människor utnyttjar andra.

 

LÄS MER: ”Vi som lever i slummen är inte mycket värda” 

LÄS MER: Nyanlända lever i misär: ”Kan inte tro det är Åmål 2019” 

LÄS MER: Nödropet från Bengtsfors