Hon höggs i halsen – inne på sin redaktion

Ärret på halsen ser ut som tjockt kryss. Ingjutet i köttet. 

Tatjana Felgengauer, som förutom biträdande chefredaktör även är en välkänd programledare och youtuber, tar emot Expressens team i sitt hem i Moskva. 

Hon är en av de mest upptagna journalisterna i landet – och har till råga på allt just skadat foten. Nu linkar Tatjana fram. Men när hon pratar om pressfrihet lyser hon av energi.

– Folk frågar mig, en känd programledare som bor i centrum: Varför är du missnöjd? 

Hon fortsätter:

– Svaret är enkelt: Putin har dödat den professionella journalistiken.

En våg av räder och gripanden pågår just nu för att begränsa medierapporteringen av protesterna till stöd för Putinkritikern Aleksej Navalnyj. 

Vaga och selektiva lagar används för att fängsla journalister och oberoende medier betecknas nu som ”utländska agenter”. Medier som klassas på det viset måste märka varje inslag, artikel eller video med etiketten ”utländsk agent”. 

Ryssland förblir ett av världens svåraste länder att arbeta i. 

Tatjana glömmer aldrig den mardrömslika måndagen i oktober, för snart fyra år sedan. 

Från fjortonde våningen på Arbat, Moskvas mest kända turistgata, ser bilarna på gatan ut som myror. 

Nedanför sprejar en aggressiv man tårgas på en vakt och tar hissen upp till redaktionen.

Tatjanas glödande röda hår syns på långt håll. Sekunderna efter att gärningsmannen får syn på henne knivhugger han henne i halsen.

– En psykiskt sjuk man, som sett mig på tv och varit besatt av mig under en längre tid, hittade mig till slut. Han försökte döda mig.

Tidigare hade mannen publicerat hatfulla inlägg om henne på sin blogg. 

– Allt var mycket obehagligt. Jag hade tur att han attackerade mig på redaktionen, där vakterna kunde övermanna honom innan polisen kom. 

Efter de landsomfattande protesterna till stöd för den fängslade oppositonspolitikern Aleksej Navalnyj har polisen sökt upp demonstranter med hjälp av ansiktsigenkänning. 

De politiskt motiverade förföljelserna har ökat i samband med att Navalnyjs organisationsstruktur nyligen stämplades som en extremistorganisation. Navalnyjs medarbetare riskerar mångåriga fängelsestraff. Fler än 100 uppges ha gripits den senaste tiden.

– Idiotiska regler hittas på för att se till så att vi inte rapporterar på plats. För att vi inte ska filma, fota, göra reportage, eller följa hur polisen misshandlar och griper medborgare, säger Tatjana Felgengauer. 

Även journalister har fått oväntade hembesök av polisen, bland andra Tatjanas kolleger på radion. 

– Det var fasansfullt. Nu uppsöks alla som på något sätt har synts på polisens övervakningskameror. Det signalerar att de inte bryr sig om vi är journalister eller aktivister. De vill beskylla alla för att ha brutit mot lagen om vi har synts vid protesterna till stöd för Aleksej Navalnyj.

Tatjana pausar för att vila foten, som har svullnat upp.

På väggarna hänger porträtt och foton med kolleger. Hon är extra stolt över en bild där hon blir gripen under en protest.

Efter knivattacken ville hon omgående återvända till jobbet.

– Jag vet att jag inte ljuger för mina lyssnare. Min mikrofon ger röst åt andra. Man kan leva vidare – eller fastna i obehaget.

En av hennes plufsiga katter hoppar upp i famnen.

– Visst ser jag ut som Dr Evil nu? Säger Tatjana och skrattar.

Samtidigt som pressfriheten stryps blomstrar journalistiken – och portarna till Putins värld står på glänt efter flera viktiga granskningar. 

Oberoende sajter försöker fylla vakuumet som uppstått sedan de flesta av de ledande nyhetsredaktionerna pressats till att bli allt mer lojala med Kreml. 

Grävande journalister har röjt oegentligheter högt upp i den ryska maktapparaten. Bland annat har de pekat ut säkerhetstjänstens inblandning i förgiftningarna av Aleksej Navalnyj, och mot den tidigare ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter i brittiska Salisbury. Men giftattackerna har vid upprepade tillfällen förnekats av Kreml.

Myndigheterna har den senaste tiden skärpt greppet om medier som uppfattas som illojala. Tidigare var det självcensur och ekonomiska påtryckningar, nu har det gått över till allvarliga attacker mot journalister och mediearbetare. 

Roman Anin, en av landets mest hyllade grävande journalister. När han möter Expressens team vid Moskvafloden kommer han direkt från ett av sina hemliga möten, den här gången i ett industriområde. Roman har tidigare arbetat med Panama Papers-avslöjandet, tillsammans med internationella kolleger. Han har bland annat granskat påstådd korruption bland ryska regeringstjänstemän, inklusive en granskning om offshore-företag med koppling till en cellist nära president Vladimir Putin. Han berättar om ett av de hot han utsatts för i sin yrkesroll. 

– Jag var på väg hem från simningen och någon gick bakom mig. Jag var redo att slå honom och springa. Men mannen talade om för mig att den federala säkerhetstjänsten FSB väntade på mig hemma för att genomsöka min lägenhet. 

Räderna betyder att de är rädda för våra avslöjanden

– Det obehagligaste med räden var det mest banala: Jag blev så nervös när jag fick papperet i handen av Säkerhetspolisen för att läsa anklagelserna. I Ryssland kan man sättas i fängelse för vad som helst, fortsätter han.

Efter räden, som varade i sju timmar, fördes Roman till den ryska undersökningskommittén för att bli förhörd, men han vägrade.

– Räderna betyder att de är rädda för våra avslöjanden, och att vårt jobb gör skillnad, säger Roman Anin. 

Han driver sajten iStories (important stories, viktiga berättelser) som en oberoende grupp grävande journalister. De har inga finansiärer och överlever enbart med hjälp av donationer. 17 personer jobbar på redaktionen.

iStories använde hackade e-postmeddelanden för att dokumentera hur Putins tidigare svärson Kirill Sjalamov byggde en enorm förmögenhet med hjälp av statliga förbindelser.

Det finns fler oberoende sajter som klarar sig på inkomster och stipendier från utlandet – en sårbarhet som den ryska regeringen tycks vilja utnyttja. 

En nya lagen om ”utländska agenter” omfattar numera även medier som får finansiering från utländskt kapital eller genom donationer.

Den hyllade sajten Meduza har sin verksamhet i Lettland. Men många av dess journalister bor och arbetar i Moskva. Den senaste tiden har läget förvärrats ytterligare för dem, genom räder och brottmål.

Nyligen stämplades Meduza som ”utländsk agent”, vilket betyder att sajten fått sitt rykte förstört och att annonsintäkterna nu går förlorade. Resultatet är att journalisterna som arbetar där riskerar att inte kunna fortsätta sitt arbete. 

– Vi är inte många kvar nu. Sedan Putin kom till makten för 20 år sedan har makthavarna försökt utplåna den oberoende journalistiken en gång för alla. Det gör det svårare att leva i Ryssland som oberoende journalist, säger iStories chefredaktör Roman Anin och tar av sig sin ryggsäck. 

Han spänner ett band runt foten medan han pratar så att ingen plötsligt ska kunna ta ryggsäcken ifrån honom utan att han märker det.

Han vet att säkerhetstjänsten, FSB, har följt efter honom i ett år. Under räden den 9 april konfiskerade de Romans mobiler, datorer och minneskort. Undersökningskommittén ville förhöra honom om en granskning han publicerade i den oberoende tidningen Novaja Gazeta år 2016. 

Åtalet inleddes på begäran av den dåvarande frun till chefen för det statliga oljebolaget Rosneft, Igor Setjin. Roman riskerar fyra års fängelse för att ha publicerat bilder från fruns Instagramkonto.

– Journalistik kan vara en trigger. Setjin vill hämnas. Rättsväsendet är inte rättvist i Ryssland, konstaterar han.

Roman använder sin rädsla för att bygga upp sin vaksamhet. Men han kommer inte att låta myndigheternas påtryckningar påverka hans arbete. 

Mest oroar han sig för att även iStories ska stämplas som ”utländsk agent” i framtiden.

– Den värsta konsekvensen är att jag inte kan jobba med journalistik nu. Jag tänker på brottmålet och försöker bygga mitt försvar – det tar all energi. Jag vill fortsätta med journalistiken, och inte lämna mitt land.

Mindre sajter var en särskilt viktig kanal för oberoende rapportering under den oro som sköljde över Ryssland tidigare i år, direkt efter att Aleksej Navalnyj greps. 

Bland de mest uppmärksammade var Media Zona, eftersom chefredaktören Sergej Smirnov blev en del av berättelsen.

Jag blev gripen framför min femårige sons ögon

Dagen efter Navalnyjs domstolsförhandling dömdes han till 25 dagar i fängelse för att ha retweetat ett skämt om sig själv på Twitter. 

Åklagarna ansåg att han i tweeten även uppmanat människor att ansluta sig till illegala protester.

– Jag blev gripen framför min femårige sons ögon, utanför mitt hem, säger Sergej Smirnov och pekar mot gatan där han greps.

Hans straff sänktes till 15 dagars fängelse med anledning av kollegers högljudda stöd i sociala medier.

– Just nu vill myndigheterna skrämma alla så mycket som möjligt. De maxar. Men det finns inga strategier. De är rädda för oberoende val och gör allt för att undvika protester inför parlamentsvalet i september. 

Media Zona är en ung redaktion som grundades av performancegruppen Pussy Riot i syfte att granska pågående politiska mål mot aktivister. 

– Makthavarna har slutat reagera. Devisen ”det var inte jag” präglar bristen på ansvar sedan Vladimir Putin kom till makten, säger chefredaktören Sergej Smirniv. 

Det finns också klantar som inte vet hur de ska förhålla sig till nya medier

Förra sommarens omdiskuterade presidentval i Belarus och de efterföljande protesterna har inspirerat myndigheterna att agera i förebyggande syfte. Det är deras gripanden ett exempel på, förklarar han:

– I Ryssland pågår repression, men det finns också klantar som inte vet hur de ska förhålla sig till nya medier. Här finns trots allt mycket öppen data att tillgå, som är enkel att granska jämfört med i andra auktoritära länder. 

Sedan Sergej Smirnov greps har Media Zona fått in enorma mängder donationer via nätet, cirka tre miljoner rubel (motsvarande 337 218 kronor) per månad. 

– Jag befarar att Rysslands medielandskap inom en snar framtid kommer att påminna om Turkiets, med hårdare censur och långa fängelsestraff, säger han.

Tillbaka till Tatjana Felgengauer och katterna.

Knivattacken ägde rum några månader före presidentvalet 2018. Den kan ha triggats i gång av ett inslag i stats-tv som spred desinformation om henne, tror hon.

– Det som hände mig kan hända alla som figurerar i offentligheten. De visade bilder på mig och spelade upp ljud där jag klagade på villkoren för journalister. Jag anklagades för att utgöra ett hot mot Rysslands stabilitet, i syfte att främja utländska intressen.

Tatjana har fått en akut läkartid för att undersöka foten. Hon drar på sig en svart skinnpaj och ett par silvriga gympaskor och haltar ut genom dörren. 

– De federala tv-kanalerna hetsar verkligen upp sin publik – och vänder människor mot varandra. Vi ser det med Navalnyj och hans anhängare, men det kan drabba vanliga människor också. Det är så propaganda fungerar. 

I en epok av falska nyheter får man aldrig låta sig dras in i andras lögner, säger hon. 

– När andra utövar påtryckningar mot mig säger jag: nej, jag kommer inte spela med i ert spel. Era lögner är ert problem, säger Tatjana Felgengauer innan hon försiktigt tar sig in i en taxi. 

Se mer:

Bilderna avslöjar Putins planer: ”Möjlig guldgruva”