Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Hon höggs i halsen – inne på sin redaktion

Ryska journalisten Tatjana: ”Det som hände mig kan hända alla”.
En våg av räder och gripanden pågår i Ryssland för att begränsa rapporteringen av protester till stöd för Putinkritikern Aleksej Navalnyj.
Foto: MARIA TURCHENKOVA
Protester till stöd för Aleksej Navalnyj i Moskva.
Foto: MARIA TURCHENKOVA

MOSKVA. 

■ En känd programledare som knivhöggs i halsen.

■ En grävande stjärnreporter som riskerar fyra års fängelse.

■ Och en chefredaktör som blev gripen – framför ögonen på sin femåriga son. 

Det är några exempel på priset ryska journalister får betala för sitt arbete. 

– Rysslands president Vladimir Putin har utplånat mitt yrke, säger Tatjana Felgengauer, biträdande chefredaktören för Echo Moskvy, Rysslands största oberoende radiokanal.

Pressfrihetens dag

• Den 3 maj, på pressfrihetens dag, uppmärksammar Expressen tillsammans med Pressbyrån det hat och hot som journalister får i vardagen. 

• Syftet med pressfrihetens dag är att hedra de uppoffringar som gjorts runtom i världen för pressfrihet.

Ärret på halsen ser ut som tjockt kryss. Ingjutet i köttet. 

Tatjana Felgengauer, som förutom biträdande chefredaktör även är en välkänd programledare och youtuber, tar emot Expressens team i sitt hem i Moskva. 

Hon är en av de mest upptagna journalisterna i landet – och har till råga på allt just skadat foten. Nu linkar Tatjana fram. Men när hon pratar om pressfrihet lyser hon av energi.

– Folk frågar mig, en känd programledare som bor i centrum: Varför är du missnöjd? 

Hon fortsätter:

– Svaret är enkelt: Putin har dödat den professionella journalistiken.

En man som sett Tatjana Felgengauer på tv försökte döda henne genom att hugga henne i halsen. Ärret på halsen liknar ett tjockt rött kryss.
Foto: MARIA TURCHENKOVA

En våg av räder och gripanden pågår just nu för att begränsa medierapporteringen av protesterna till stöd för Putinkritikern Aleksej Navalnyj. 

Vaga och selektiva lagar används för att fängsla journalister och oberoende medier betecknas nu som ”utländska agenter”. Medier som klassas på det viset måste märka varje inslag, artikel eller video med etiketten ”utländsk agent”. 

Ryssland förblir ett av världens svåraste länder att arbeta i

Tatjana glömmer aldrig den mardrömslika måndagen i oktober, för snart fyra år sedan. 

En ambulans lämnar Echo Moskvys redaktion efter att Tatjana Felgengauer knivskurits i halsen i oktober 2017.
Foto: Alexander Zemlianichenko / TT NYHETSBYRÅN
Boris Grits, mannen som misstänks ha knivhuggit Tatjana Felgengauer, förs till rättssalen i Moskva i oktober 2017.
Foto: Alexander Zemlianichenko / TT NYHETSBYRÅN

Från fjortonde våningen på Arbat, Moskvas mest kända turistgata, ser bilarna på gatan ut som myror. 

Nedanför sprejar en aggressiv man tårgas på en vakt och tar hissen upp till redaktionen.

Tatjanas glödande röda hår syns på långt håll. Sekunderna efter att gärningsmannen får syn på henne knivhugger han henne i halsen.

– En psykiskt sjuk man, som sett mig på tv och varit besatt av mig under en längre tid, hittade mig till slut. Han försökte döda mig.

Tidigare hade mannen publicerat hatfulla inlägg om henne på sin blogg. 

– Allt var mycket obehagligt. Jag hade tur att han attackerade mig på redaktionen, där vakterna kunde övermanna honom innan polisen kom. 

Efter de landsomfattande protesterna till stöd för den fängslade oppositonspolitikern Aleksej Navalnyj har polisen sökt upp demonstranter med hjälp av ansiktsigenkänning. 

De politiskt motiverade förföljelserna har ökat i samband med att Navalnyjs organisationsstruktur nyligen stämplades som en extremistorganisation. Navalnyjs medarbetare riskerar mångåriga fängelsestraff. Fler än 100 uppges ha gripits den senaste tiden.

Tatjana Felgengauers kolleger på radion har fått oväntade hembesök av polisen, säger hon.
Foto: Alexander Zemlianichenko / TT NYHETSBYRÅN
Foton hemma hos Tatjana Felgengauer. Hon är stolt över bilden till vänster, där hon blir gripen under en protest.
Foto: MARIA TURCHENKOVA

– Idiotiska regler hittas på för att se till så att vi inte rapporterar på plats. För att vi inte ska filma, fota, göra reportage, eller följa hur polisen misshandlar och griper medborgare, säger Tatjana Felgengauer. 

Även journalister har fått oväntade hembesök av polisen, bland andra Tatjanas kolleger på radion. 

– Det var fasansfullt. Nu uppsöks alla som på något sätt har synts på polisens övervakningskameror. Det signalerar att de inte bryr sig om vi är journalister eller aktivister. De vill beskylla alla för att ha brutit mot lagen om vi har synts vid protesterna till stöd för Aleksej Navalnyj.

Tatjana pausar för att vila foten, som har svullnat upp.

På väggarna hänger porträtt och foton med kolleger. Hon är extra stolt över en bild där hon blir gripen under en protest.

Efter knivattacken ville hon omgående återvända till jobbet.

– Jag vet att jag inte ljuger för mina lyssnare. Min mikrofon ger röst åt andra. Man kan leva vidare – eller fastna i obehaget.

En av hennes plufsiga katter hoppar upp i famnen.

– Visst ser jag ut som Dr Evil nu? Säger Tatjana och skrattar.

Grävande journalister i Ryssland har pekat ut säkerhetstjänstens inblandning i förgiftningen mot Sergej Skripal och hans dotter i Salisbury i Storbritannien 2018.
Foto: THOM BELK / AP TT NYHETSBYRÅN
Aleksej Navalnyj i rätten i Moskva i februari.
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN

Samtidigt som pressfriheten stryps blomstrar journalistiken – och portarna till Putins värld står på glänt efter flera viktiga granskningar. 

Oberoende sajter försöker fylla vakuumet som uppstått sedan de flesta av de ledande nyhetsredaktionerna pressats till att bli allt mer lojala med Kreml. 

Grävande journalister har röjt oegentligheter högt upp i den ryska maktapparaten. Bland annat har de pekat ut säkerhetstjänstens inblandning i förgiftningarna av Aleksej Navalnyj, och mot den tidigare ryske dubbelagenten Sergej Skripal och hans dotter i brittiska Salisbury. Men giftattackerna har vid upprepade tillfällen förnekats av Kreml.

Myndigheterna har den senaste tiden skärpt greppet om medier som uppfattas som illojala. Tidigare var det självcensur och ekonomiska påtryckningar, nu har det gått över till allvarliga attacker mot journalister och mediearbetare. 

Bristen på pressfrihet i Ryssland

■ Ryssland har sjunkit till plats 150 i Reportrar utan gränsers index.

■ Landets auktoritära politiska system kretsar kring president Vladimir Putin. Med en kontrollerad mediemiljö, lojala säkerhetsstyrkor och ett underordnat rättsväsende kan Kreml manipulera och förfalska val.

■ Attacker, gripanden, räder och hot utgör vardagen för medier över hela landet. Mord och attacker mot journalister klaras sällan upp:

Den välrespekterade journalisten Ivan Safronov, som hade arbetat som en korrespondent för Kommersant och Vedomosti, greps i juli 2020 och anklagades för att ha ”spionerat på uppdrag av väst”. 

Journalisten och förläggaren Irina Slavina (Murakhtayeva) dog efter att ha tänt på sig själv den 2 oktober 2020, efter år av trakasserier från ryska myndigheter. 

■ Trakasserierna har stigit till en ny nivå sedan Putinkritikern Aleksej Navalnyj återvände till Ryssland och omedelbart greps. Journalister som försöker bevaka händelser relaterade till Navalnyj utsätts för omfattande hinder.

■ Numera finns en ny klassificering: ”utländska agenter”, en extremiststämpel som tillämpats på vissa oberoende medieorganisationer. 

Grävande journalisten Roman Anin har utsatts för hot i sitt arbete.
Foto: MARIA TURCHENKOVA
”I Ryssland kan man sättas i fängelse för vad som helst”, säger Roman Anin.
Foto: MARIA TURCHENKOVA

Roman Anin, en av landets mest hyllade grävande journalister. När han möter Expressens team vid Moskvafloden kommer han direkt från ett av sina hemliga möten, den här gången i ett industriområde. Roman har tidigare arbetat med Panama Papers-avslöjandet, tillsammans med internationella kolleger. Han har bland annat granskat påstådd korruption bland ryska regeringstjänstemän, inklusive en granskning om offshore-företag med koppling till en cellist nära president Vladimir Putin. Han berättar om ett av de hot han utsatts för i sin yrkesroll. 

– Jag var på väg hem från simningen och någon gick bakom mig. Jag var redo att slå honom och springa. Men mannen talade om för mig att den federala säkerhetstjänsten FSB väntade på mig hemma för att genomsöka min lägenhet. 

Räderna betyder att de är rädda för våra avslöjanden

– Det obehagligaste med räden var det mest banala: Jag blev så nervös när jag fick papperet i handen av Säkerhetspolisen för att läsa anklagelserna. I Ryssland kan man sättas i fängelse för vad som helst, fortsätter han.

Efter räden, som varade i sju timmar, fördes Roman till den ryska undersökningskommittén för att bli förhörd, men han vägrade.

– Räderna betyder att de är rädda för våra avslöjanden, och att vårt jobb gör skillnad, säger Roman Anin. 

Roman Anins kontor, där han driver sajten iStories.
Foto: MARIA TURCHENKOVA

Han driver sajten iStories (important stories, viktiga berättelser) som en oberoende grupp grävande journalister. De har inga finansiärer och överlever enbart med hjälp av donationer. 17 personer jobbar på redaktionen.

iStories använde hackade e-postmeddelanden för att dokumentera hur Putins tidigare svärson Kirill Sjalamov byggde en enorm förmögenhet med hjälp av statliga förbindelser.

Putins tidigare svärson Kirill Sjalamov.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

Det finns fler oberoende sajter som klarar sig på inkomster och stipendier från utlandet – en sårbarhet som den ryska regeringen tycks vilja utnyttja. 

En nya lagen om ”utländska agenter” omfattar numera även medier som får finansiering från utländskt kapital eller genom donationer.

Den hyllade sajten Meduza har sin verksamhet i Lettland. Men många av dess journalister bor och arbetar i Moskva. Den senaste tiden har läget förvärrats ytterligare för dem, genom räder och brottmål.

Nyligen stämplades Meduza som ”utländsk agent”, vilket betyder att sajten fått sitt rykte förstört och att annonsintäkterna nu går förlorade. Resultatet är att journalisterna som arbetar där riskerar att inte kunna fortsätta sitt arbete. 

Många av sajten Meduzas journalister bor och arbetar i Moskva.
Foto: MARIA TURCHENKOVA

– Vi är inte många kvar nu. Sedan Putin kom till makten för 20 år sedan har makthavarna försökt utplåna den oberoende journalistiken en gång för alla. Det gör det svårare att leva i Ryssland som oberoende journalist, säger iStories chefredaktör Roman Anin och tar av sig sin ryggsäck. 

Han spänner ett band runt foten medan han pratar så att ingen plötsligt ska kunna ta ryggsäcken ifrån honom utan att han märker det.

Han vet att säkerhetstjänsten, FSB, har följt efter honom i ett år. Under räden den 9 april konfiskerade de Romans mobiler, datorer och minneskort. Undersökningskommittén ville förhöra honom om en granskning han publicerade i den oberoende tidningen Novaja Gazeta år 2016. 

Maria Georgieva intervjuar Roman Anin.
Foto: Maria Turchenkova

Åtalet inleddes på begäran av den dåvarande frun till chefen för det statliga oljebolaget Rosneft, Igor Setjin. Roman riskerar fyra års fängelse för att ha publicerat bilder från fruns Instagramkonto.

– Journalistik kan vara en trigger. Setjin vill hämnas. Rättsväsendet är inte rättvist i Ryssland, konstaterar han.

Roman använder sin rädsla för att bygga upp sin vaksamhet. Men han kommer inte att låta myndigheternas påtryckningar påverka hans arbete. 

Mest oroar han sig för att även iStories ska stämplas som ”utländsk agent” i framtiden.

– Den värsta konsekvensen är att jag inte kan jobba med journalistik nu. Jag tänker på brottmålet och försöker bygga mitt försvar – det tar all energi. Jag vill fortsätta med journalistiken, och inte lämna mitt land.

Media Zona är en ung redaktion som grundades i syfte att granska pågående politiska mål mot aktivister.
Foto: MARIA TURCHENKOVA
Media Zonas chefredaktör Sergej Smirnov dömdes till 25 dagars fängelse för att ha retweetat ett skämt – om sig själv.
Foto: MARIA TURCHENKOVA

Mindre sajter var en särskilt viktig kanal för oberoende rapportering under den oro som sköljde över Ryssland tidigare i år, direkt efter att Aleksej Navalnyj greps. 

Bland de mest uppmärksammade var Media Zona, eftersom chefredaktören Sergej Smirnov blev en del av berättelsen.

Jag blev gripen framför min femårige sons ögon

Dagen efter Navalnyjs domstolsförhandling dömdes han till 25 dagar i fängelse för att ha retweetat ett skämt om sig själv på Twitter. 

Åklagarna ansåg att han i tweeten även uppmanat människor att ansluta sig till illegala protester.

– Jag blev gripen framför min femårige sons ögon, utanför mitt hem, säger Sergej Smirnov och pekar mot gatan där han greps.

Hans straff sänktes till 15 dagars fängelse med anledning av kollegers högljudda stöd i sociala medier.

– Just nu vill myndigheterna skrämma alla så mycket som möjligt. De maxar. Men det finns inga strategier. De är rädda för oberoende val och gör allt för att undvika protester inför parlamentsvalet i september. 

Media Zonas redaktion grundades av Pussy Riot. Bilden är tagen vid deras framträdande i Kristus Frälsares Katedral i Moskva 2012.
Foto: SERGEY PONOMAREV / AP

Media Zona är en ung redaktion som grundades av performancegruppen Pussy Riot i syfte att granska pågående politiska mål mot aktivister. 

– Makthavarna har slutat reagera. Devisen ”det var inte jag” präglar bristen på ansvar sedan Vladimir Putin kom till makten, säger chefredaktören Sergej Smirniv. 

Det finns också klantar som inte vet hur de ska förhålla sig till nya medier

Förra sommarens omdiskuterade presidentval i Belarus och de efterföljande protesterna har inspirerat myndigheterna att agera i förebyggande syfte. Det är deras gripanden ett exempel på, förklarar han:

– I Ryssland pågår repression, men det finns också klantar som inte vet hur de ska förhålla sig till nya medier. Här finns trots allt mycket öppen data att tillgå, som är enkel att granska jämfört med i andra auktoritära länder. 

Sedan Sergej Smirnov greps har Media Zona fått in enorma mängder donationer via nätet, cirka tre miljoner rubel (motsvarande 337 218 kronor) per månad. 

– Jag befarar att Rysslands medielandskap inom en snar framtid kommer att påminna om Turkiets, med hårdare censur och långa fängelsestraff, säger han.

”De federala tv-kanalerna hetsar verkligen upp sin publik – och vänder människor mot varandra”, säger Tatjana Felgengauer.
Foto: MARIA TURCHENKOVA
Tatjana Felgengauer har ett ärr på halsen efter att hon attackerats inne på sin redaktion.
Foto: MARIA TURCHENKOVA

Tillbaka till Tatjana Felgengauer och katterna.

Knivattacken ägde rum några månader före presidentvalet 2018. Den kan ha triggats i gång av ett inslag i stats-tv som spred desinformation om henne, tror hon.

– Det som hände mig kan hända alla som figurerar i offentligheten. De visade bilder på mig och spelade upp ljud där jag klagade på villkoren för journalister. Jag anklagades för att utgöra ett hot mot Rysslands stabilitet, i syfte att främja utländska intressen.

Tatjana har fått en akut läkartid för att undersöka foten. Hon drar på sig en svart skinnpaj och ett par silvriga gympaskor och haltar ut genom dörren. 

– De federala tv-kanalerna hetsar verkligen upp sin publik – och vänder människor mot varandra. Vi ser det med Navalnyj och hans anhängare, men det kan drabba vanliga människor också. Det är så propaganda fungerar. 

I en epok av falska nyheter får man aldrig låta sig dras in i andras lögner, säger hon. 

– När andra utövar påtryckningar mot mig säger jag: nej, jag kommer inte spela med i ert spel. Era lögner är ert problem, säger Tatjana Felgengauer innan hon försiktigt tar sig in i en taxi. 

Maria Turchenkova, foto, och Maria Georgieva, text.

Se mer:

Bilderna avslöjar Putins planer: ”Möjlig guldgruva”

Rustar militären i Arktis, testar nytt supervapen och vill säkra kontrollen över framtida handelsrutt

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.