Under hela sommaren och hösten hade Sverige mycket låga smitto- och dödstal. Under en period var de svenska dödstalen bland Europas lägsta.
I december sköljde den fjärde smittovågen över landet, driven av den mer smittsamma virusvarianten omikron. Antalet bekräftade sjukdomsfall per dygn var under förra veckans topp cirka fyra gånger högre än under toppen av den tredje vågen för drygt ett år sedan.
I skuggan av de stigande smittotalen har även dödstalen stigit i princip konstant under två månaders tid. Mätt med sju dagars glidande medelvärde har de inrapporterade dödstalen stigit från 2,71 per dygn den 1 december till 46 per dygn den 3 februari. Dödstalen är alltså cirka 17 gånger högre nu än de var då.
Senast Sverige hade högre inrapporterade dödstal var den 11 februari 2021.
Tegnell: Höga dödstal ett tag till
Statsepidemiolog Anders Tegnell räknar med att dödstalen kommer att stiga ännu mer. Han konstaterar att det finns en tidsförskjutning mellan smittspridning och dödstal, vilket innebär att toppen i dödstalen kommer först ett par veckor efter toppen i smittotalen.
– Vi kommer att ha höga dödstal ett tag till, det tror jag att vi måste vara medvetna om, säger Tegnell på torsdagens pressträff.
Samtidigt har nu regeringen beslutat att avskaffa alla tvingande restriktioner den 9 februari. Anders Tegnell är dock inte orolig för att det kommer att bidra till ännu högre dödstal.
– Vi tror inte att de förändrade restriktionerna kommer att påverka dem i någon större utsträckning.

Hallengren: Situationen är ändå hanterbar
Socialminister Lena Hallengren lyfter fram att belastningen på sjukvården i dag är betydligt lägre än under tidigare vågor av pandemin, trots den stora smittspridningen.
– Oron var ju väldigt stor för att vården skulle få en belastning om den hade motsvarat sin andel av smittspridning som vi har sett tidigare. Då hade den varit ohanterlig. Nu har vi inte sett det, utan vården har en ansträngd situation, men situationen är ändå hanterbar och inläggningar på intensivvårdsavdelningar har inte ökat, säger hon.
Dödstalen har inte stigit till samma nivåer som under tidigare vågor under pandemin, trots den extremt höga smittspridningen. Huvudförklaringen är enligt Folkhälsomyndigheten att huvuddelen av befolkningen nu är vaccinerad och till en del att omikronvarianten är mindre dödlig än tidigare varianter.
Olika sätt att redovisa dödstal
Siffrorna som redovisas i den här artikeln gäller antal nya dödsfall med covid-19 som rapporteras in till Folkhälsomyndigheten per dygn. Det är så de flesta länder presenterar sin dödstalsstatistik.
Mätt på det sättet är Sveriges dödstal i genomsnitt 46 per dygn under de senaste sju dygnen.
Den svenska Folkhälsomyndigheten redovisar i stället antal avlidna utifrån dödsdatum. Eftersom det tar tid innan dödsfallen rapporteras in innebär den metoden att man inte kan se hur många som dött ett visst datum förrän några veckor senare.
Mätt på det sättet var Sveriges dödstal i genomsnitt 30 per dygn under en sjudagarsperiod som slutade den 20 januari, alltså för två veckor sedan.