Diktatorn Pinochet styrde landet med järnhand och införde grundlagen på 80-talet.
Den innebär bland annat kapitalistiska ideal där skola och välfärd är privat.
För ett år sedan inleddes kraftiga protester i landet, som först var en reaktion på höjda biljettpriser i huvudstaden Santiagos tunnelbana. Sedan växte det och handlade om folkets krav på högre levnadsstandard och social jämlikhet: De ville ha höjda pensioner, billigare sjukvård och utbildning.
På söndagen röstade 78 procent för att införa en ny grundlag. Det var framför allt rika som motsatte sig att ändra lagen, eftersom det var de som gynnades mest av systemet.
Ett av de mest ojämlika länderna
Tusentals firade valresultatet på Santiagos gator på söndagen.
– Fram till nu har konstitutionen delat oss. Från och med i dag måste vi alla arbeta tillsammans så att den nya konstitutionen blir en ram för enhet, stabilitet och framtid, sa presidenten Sebastian Piñera i samband med att han erkände ja-sidan som vinnare.
Chile har bland de största ekonomiska ojämlikheterna av alla OECD-länder. Nu ska ett förslag tas fram till en ny konstitution, som det ska röstas om senast 2022. I omröstningen beslutades det om att alla ledamöterna i gruppen som ska ta fram förslaget ska väljas av folket.
