Higgs och Englert
får Nobels fysikpris

Efter en timmes fördröjning tillkännagavs äntligen vem som vinner 2013 års Nobelpris i fysik.

När tillkännagivandet sköts upp var spekulationerna snabbt i gång och många undrade om ledamöterna ändrat sig i sista sekund.

Men strax efter klockan 12.45 berättade Nobelkommittén att favorittippade britten Peter Higgs, född 1929, och belgiska François Englert, född 1932, får priset.

- Årets pris handlar om någonting litet som har oerhörd betydelse, säger Staffan Normark, ständig sekreterare vid Kungliga vetenskapsakademin, vid presskonferensen.

Samma teori- oberoende av varandra

Peter Higgs har i större delen av sitt liv varit verksam vid universitet i Edinburgh, Skottland. I en vetenskaplig artikel år 1964 la han fram sina tankar om Higgspartikeln, eller Higgsbosonen som den också kallas, som nu har lett till Nobelpriset.

Belgaren François Englert är verksam som professor emeritus vid Université Libre de Bruxelles i Bryssel. Han kom med samma teori som Higgs år 1964 och teorierna var då helt oberoende av varandra.

Vid Kungliga vetenskapsakademin var fysikexperterna mer än nöjda i dag.

- Det är en triumf, säger fysikprofessorn Gunnar Ingelman om upptäckten.

- Ni kan tänka er hur det såg ut när hela auditoriet ställde sig upp och jublade, säger professor Olga Botner, enligt TT.

En av de största upptäckterna i historien

För drygt ett år sedan kunde Higgspartikelns existens påvisas genom experiment i en partikelaccelerator vid kärnforskningsorganisationen Cern i Schweiz. Upptäckten ses som en av de största i vetenskapens historia.

Partikeln bekräftar den rådande teorin om universum och förklarar varför alla andra partiklar har massa, för utan massan skulle det inte finnas människor, planeter och stjärnor. Teorin är med andra ord en central del i fysikens standardmodell som beskriver hur världen är uppbyggd och att allting består av några få byggstenar, som kallas materiepartiklar, skriver TT.

Men inga framgångar utan motgångar. Efter att Higgs upptäckt publicerats i en vetenskaplig tidskrift så skrev han en ny artikel som han ville få publicerad hos samma tidning. Men tidningen svarade att upptäckten "inte har någon uppenbart värde för den fysiska vetenskapen". Men Higgs gav sig inte, han ändrade lite i artikeln och publicerade den i en annan tidning, enligt TT. Och nu står han alltså som 2013 års Nobelpristagare i fysik tillsammans med François Englert.

"Mår väldigt bra"

Englert svarade på journalisternas frågor över telefon vid presskonferensen på tisdagen.

- Jag mår väldigt bra och är väldigt glad.

På frågan hur det känns att vinna priset svarar han:

– Tja, du kan säkert tänka dig att det inte är särskilt obehagligt. Jag är väldigt, väldigt glad över utmärkelsen.

- Jag kommer att gratta Higgs eftersom han har gjort ett viktigt och utmärkt arbete, säger Englert.

Varför tillkännagivandet av Nobelpriset i fysik dröjde vill inte ledamöterna svara på.

De berättar dock att de inte fått tag på Peter Higgs.

- Vi har försökt att få tag på honom, men trots alla nummer vi har försökt med så har han inte svarat. Vi hoppas att han vet om det nu och vi sänder honom information just nu via mejl. Men tyvärr har vi inte haft möjlighet att prata med honom, säger Staffan Normark, ständig sekreterare vid Kungliga vetenskapsakademin.

Higgs gömmer sig

Redan tidigt på tisdagsmorgonen berättade TT att Peter Higgs gömmer sig.

– Vi har ärligt talat ingen aning om var han tänker vara. Om han vinner blir det presskonferens – på fredag, säger en insatt person, mot löfte om att få vara anonym, till TT.

Enligt personen är det också typiskt Higgs att gömma sig.

- Det kommer inte att gå att kontakta honom. Han har ingen mobiltelefon. Han är ironiskt nog inte så förtjust i modern teknik.

Men universitetet i Edinburgh där Higgs är verksam förmedlade en hälsning från professorn.

"Jag är överväldigad av att få motta priset och jag tackar Kungliga svenska vetenskapsakademien. Jag vill också gratulera alla som bidragit till upptäckten av den här nya partikeln och jag tackar min familj, mina vänner och kolleger för deras stöd.", skriver TT.

Fanns andra favoriter

Även amerikanerna Carl Hagen, Gerald Geralnik och britten Tom Kibble har varit tippade som pristagare. De gjorde viktiga upptäckter i samma ämne ungefär samtidigt som Higgs, skriver TT.

Professor Gerald Geralnik är inte förvånad över att priset gick till Higgs och Englert.

- Jag förnekar inte att det svider lite – trots rykten om motsatsen är fysiker mänskliga. Men jag känner stor tillfredsställelse över att ha deltagit på ett avgörande sätt med att formulera en teori om detta problem. Det är en stor seger för förnuftets kraft och vårt budskap för att förstå hur vår värld fungerar, säger han till TT.

Förra året fick fransmannen Serge Haroche och amerikanen David Wineland Nobelpriset i fysik för deras upptäckter kring mätning och styrning av särskilda kvantsystem. Forskningen har bland annat bidragit till att man lyckats bygga mycket exakta klockor.