När Riksrevisionen i torsdags släppte sin uppmärksammade PISA-rapport, där både regeringen och Skolverket får hård kritik, blev det känt att utbildningsministerns egna tjänstemän vid minst två tillfällen larmat internt om felaktigheter i PISA-studien.
Riksrevisionen har inte kunnat hitta något som tyder på att uppgifterna i de två interna PM:en har tagits upp med Skolverket.
Direkt efter att Riksrevisionens rapport presenterades begärde Expressen att de två PM:en skulle lämnas ut från Utbildningsdepartementet.
Under torsdagens presskonferens bad Expressen utbildningsministern att själv se till att dokumenten lämnas ut:
– Sådana beslut fattas i god ordning, och inte under en presskonferens, sa Ekström då.
Läs mer: Expressen avslöjar – Sveriges PISA-framgång bygger på falska siffror
Hemliga PISA-rapporterna slog larm om brister
På torsdagskvällen meddelade Utbildningsdepartementet att dokumenten inte skulle lämnas ut, då de inte ansågs utgöra allmän handling.
Expressen kan nu avslöja innehållet i de två promemoriorna. Genom att begära ut Riksrevisionens avskrifter har vi kunnat gå igenom exakt vad som står skrivet i dokumenten som regeringen inte vill lämna ut.
Det första PM:et är daterat den 4 december 2019, dagen efter att PISA-resultaten presenterades. I dokumentet framgår att den höga svenska exkluderingsgraden – andelen elever som undantagits från att skriva provet – är alldeles för hög:
”Skolorna har tagit ut svängarna lite för mycket i sin tolkning av exkluderingsreglerna och exkluderat alltför många elever”, står i Riksrevisionens avskrift av det första PM:et, som enligt myndigheten är ordagrann.
Slutsatserna i rapporterna
I slutet av PM:et listas flera slutsatser i en punktlista. En av dem är:
”Exkluderingsgraden är för hög givet den invandring vi haft året/-n upp till att PISA genomfördes våren 2018.”
En annan av slutsatserna är en uträkning av hur de felaktigt exkluderade eleverna kan ha påverkat Sveriges resultat:
”Om vi räknar om resultatet i läsförståelse 2018 utifrån antagandet att exkluderingsgraden enbart var 7,7 procent sjunker resultaten med cirka 8 poäng och hamnar strax under resultatet Sverige hade i läsförståelse i PISA 2015.”
PM:et innehåller också ett resonemang om att en sådan resultatförsämring inte skulle påverka den generella trenden i Sveriges PISA-resultat, eftersom uppgången från år 2015 till 2018 inte var statistiskt signifikant.
Det andra PM:et är daterat den 1 oktober 2020, i samband med att OECD:s granskningsrapport av de svenska PISA-resultaten släpptes. Det var utbildningsminister Anna Ekström som själv beställde granskningen, med anledning av Expressens avslöjande i juni 2020.
PM:et inleds med ett resonemang om att OECD med den tillgängliga statistiken inte kan avgöra om Sverige följt reglerna i PISA:
”Med hjälp av tillgänglig statistik går det inte att avgöra den korrekta nivån på exkluderingsgraden i PISA.”
Sedan slår man återigen fast att för många elever sannolikt tagit bort från urvalet:
”En sammantagen bedömning, givet den statistik som finns tillgänglig över antalet asylsökande, måste dock vara att den kraftigt ökande svenska exkluderingsgraden är problematisk.”
I slutet av PM:et uppmärksammas också att OECD:s granskningsrapport innehåller felaktigheter:
”OECD anger i sin rapport dessutom att elever som fått undervisning i/på svenska som andraspråk är att likställa med undervisning i förberedelseklass, vilket måste vara ett missförstånd”.
Anna Ekström kallas till utbildningsutskott
Trots att Anna Ekström frågats ut av medier och i riksdagens kammare och utskott vid ett flertal tillfällen under det gångna året har hon inte vid något tillfälle nämnt felaktigheterna som pekas ut i dokumenten.
I ett skriftligt svar på en fråga i riksdagen skrev Ekström den 9 juli förra året:
”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder och har därför inte haft några skäl att ifrågasätta den officiella statistiken från myndigheter och OECD.”
När hon frågades ut om felaktigheterna i PISA-studien under en interpellationsdebatt i riksdagens kammare i juni 2020, hävdade hon att Expressens artikel var det enda tecknet på misstag i PISA-studiens genomförande:
– Enbart på basis av en tidningsartikel kommer åtminstone inte jag att skyldigförklara rektorer eller tala om att de har gjort fel, sa Ekström då.
Utbildningsminister Anna Ekström blixtinkallas nu till torsdagens sammanträde i riksdagens utbildningsutskott, för att svara på kritiken i Riksrevisionens granskning.
Anna Ekström svarar Expressen i en skriftlig kommentar på måndagskvällen:
”Som jag tidigare har sagt var bedömningen i den interna promemoria som jag bad Utbildningsdepartementet ta fram, att exkluderingsgraden var väl hög men att de övergripande slutsatserna som drogs om resultaten kvarstod. Det vill säga att resultatet 2018 med stor sannolikhet var fortsatt statistiskt signifikant högre jämfört med resultatet 2012
Jag delar inte påståendet om att vi inte skulle ha agerat. Också efter att promemorian tagits fram har jag och Utbildningsdepartementet haft en dialog med Skolverket om just exkluderingsgraden. Jag har själv ställt frågor till generaldirektören om detta utifrån uppgifterna i vår pm. Skolverket har då varit tydliga med att PISA-studien genomförts på ett korrekt sätt och att det inte fanns skäl att ifrågasätta resultaten. Regeringen måste kunna lita på sin expertmyndighet.
När OECD presenterade sin granskningsrapport hade Riksrevisionen redan påbörjat sin granskning, vilket jag tyckte var utmärkt.”
Premium
Premium
Premium