Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hemliga läkare avgör besluten

Försäkringskassans läkare har blivit hemligare.
Deras yttranden protokollförs inte och namnen syns inte i besluten.
De har hög lön och stor makt, men är tjänstemän som arbetar utan läkaransvar.
Och en ny studie visar att patienten har större risk att mista sin ersättning - om en av en grupp "stränga" läkarna varit inblandad.
- Försäkringskassans läkare har mycket stort inflytande, säger forskaren Peter Hultgren.
I de flesta fall tar f-kassans handläggare beslut på egen hand. Men i ungefär 5 procent av fallen tar de hjälp av kassans egna läkare, som numera kallas försäkringsmedicinska rådgivare.
Försäkringsläkaren ska förklara vad patientens sjukdom innebär och bedöma om läkarintyget behöver kompletteras. Men de möter aldrig patienten.
- Vi bedömer ju inte patienten utan det som står i den behandlande läkares intyg. Det kan exempelvis handla om att analysera om att det är övertygande beskrivet i underlaget att det handlar om en sjukdom. En stressreaktion eller livskris är ju inte alltid sjukdom, säger Jan Franzén, läkare och försäkringsmedicinsk rådgivare i Östergötland.

Inga protokoll förs

Förr gjorde försäkringsläkarna ofta skriftliga yttranden. Men sedan ett par år har det ändrats. I stället har man muntliga möten där flera handläggare och läkarna går igenom avidentifierade ärenden.
Det förs inga protokoll. Försäkringsläkarnas namn nämns inte beslutet. De kan heller inte anmälas till socialstyrelsen, eftersom de bara är "rådgivare".
Syftet med den nya processen är, enligt f-kassan, att handläggarna ska lära sig mer om försäkringsmedicin.
Peter Hultgren, sociolog och forskare. Försäkringsläkarnas ord blir ofta avgörande för patientens framtid.
- Vad de tycker har väldigt stort genomslag. Men det är handläggarna som fattar besluten och tar ansvar för besluten, säger försäkringsdirektör Svante Borg på försäkringskassan som är chef för försäkringsläkarna.

Reglerna tillämpas olika

Lena Larsson, sekreterare i organisationen FRIS, försäkringstagarnas rätt i samhället, är kritisk:
- Att mötena inte protokollförs gör det svårare att överklaga ett beslut eftersom det inte finns något skriftligt - man vet inte hur resonemanget gått. Den sjuke vet inte vad den fått avslag för. Systemet är rättsosäkert för den sjuke.

Tillämpas olika

Och reglerna tillämpas olika, beroende på vilken utredare och försäkringsläkare som jobbar.
Det visar en avhandling av sociologen Peter Hultgren som har granskat 538 ärenden där personer nekats sjukpenning. Studien visar att en liten grupp på sex försäkringsläkare stod bakom hälften av alla nekanden.
- Det finns en liten klick som gör en stramare bedömning än andra. Jag kallar dem för moraliska entreprenörer. De tolkar vad som är praxis och vad som är rimligt, säger Peter Hultgren.
- Handläggarna gick i samtliga fall på läkarnas linje, säger han.

Tjänar bättre

De flesta av de försäkringsmedicinska rådgivarna är specialister i allmänmedicin. Bara en mindre andel av dem har påbyggnadsutbildning i försäkringsmedicin. Hur många vet inte ens f-kassan.
Klart är att de tjänar bättre än vanliga läkare: 84 104 kronor i månaden i grundlön mot allmänläkarens 63 500 kronor. Ett par har över 170 000 kronor i månaden i grundlön.
- Visst betalar vi mycket för läkarna, det tycker jag också. Men vi får valuta för pengarna. Vi vill ha läkare med rätt kompetens och rätt erfarenhet och det är konkurrens om dem. De flesta jobbar dessutom deltid hos oss, och då får man sämre pension. En hög grundlön gör att det blir balans, säger försäkringsdirektör Svante Borg.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!