Hemlig Säpo-operation pågick under mordnatten

Palmeutredarna om Skandiamannen: ”Vi för av honom”.
En hemlig Säpo-operation pågick under natten när Olof Palme mördades.
Foto: BERT MATTSSON / TT NYHETSBYRÅN
Det framkommer av ett PM som skrevs över två år efter dådet.
Foto: BJÖRN ELGSTRAND / TT NYHETSBYRÅN
Operationens syfte är höljt i dunkel och regeringen har nekat Jan Almäng att få ut handlingarna kring den.
Foto: ROLF SÖDERBERG / DAGENS NYHETER

Samma natt som statsminister Olof Palme mördades, den 28 februari 1986, hade Säpos ”ryssrotel” en hemlig operation i centrala Stockholm kallad ”Cosi fan tutte”, berättar skribenten Jan Almäng i Kvartal. 

Det framkommer av ett PM som skrevs över två år efter dådet. 

Operationens syfte är höljt i dunkel och regeringen har nekat Jan Almäng att få ut handlingarna kring den. 

– Det som har påståtts av Palmeutredningen förut spricker nu i viktiga avseenden, säger journalisten och författaren Gunnar Wall.

Efter att statsminister Olof Palme sköts ihjäl på Sveavägen den 28 februari 1986 fick spaningsledningen ta emot flera iakttagelser av män som kommunicerat med walkie talkies i området under mordnatten. 

En uppgift som mordutredarna under årens lopp har tonat ned men som skulle kunna förklaras av Säpoinsatser i Stockholm under natten då Olof Palme mördades.  

En dryg vecka efter mordet hävdade dåvarande Säpochefen Sven-Åke Hjälmroth, i ett möte med spaningsledningen, att säkerhetspersonalen inte haft någon personal i tjänst i centrala Stockholm under mordnatten. 

Det stämmer dock inte. Säpos ryssrotel, enheten för att bekämpa ryskt spionage, hade under samma natt en operation i Stockholm kallad för ”Cosi fan tutte”. 

Det visar ett PM som Jan Almäng, docent i teoretisk filosofi, fått ut från Palmeutredningen och beskriver i Kvartal. 

Namnet på operationen är taget från en opera av Mozart. 

Hemliga operationen på mordnatten

Promemorian skrevs först två år efter mordet och i den framkommer att gruppen skulle träffas hos ryssrotelns chef Tore Forsberg för att förbereda operationen. Forsberg och en av hans medarbetare, kallad ”Rose S”, ska sedan ha begett sig till Café Opera och Embassy Club i centrala Stockholm – där de av en annan säkerhetspolis fick höra att statsministern var skjuten, skriver Jan Almäng. 

Palmegruppen fick kännedom om promemorian i utredningsmaterialet först 2018 – då Tore Forsberg var död sedan tio år. 

De förhörde dock Rose S som uppgav att hon och Tore Forsberg övervakades ”av en spangrupp från Säpo och säkerligen även en från motståndarsidan”. 

”Det här kan alltså innebära att det inte bara fanns Säpopersonal i centrala Stockholm under mordnatten, utan också agenter för sovjetisk underrättelsetjänst”, skriver Jan Almäng i Kvartal.  

Att så många underrättelseagenter befann sig i centrala Stockholm under mordnatten skulle kunna förklara de observationer av män med walkie-talkies som rapporterats in. 

Det finns dock inga uppgifter som tyder på att underrättelseoperationerna under natten var riktade mot Olof Palme, enligt det material som Jan Almäng tagit del av. 

Nya uppgifterna om walkie-talkie-männen

Vad som var syftet med operation Cosi fan tutte är dock okänt. Jan Almäng begärde i somras att få ta del av alla handlingar som rörde ärendet men fick avslag av Säpo som bedömt att dessa är ”av synnerlig betydelse för rikets säkerhet”. 

Han överklagade till regeringen som gick på Säpos linje i beslutet från den 26 augusti. 

Journalisten Gunnar Wall har bevakat Palmemordet sedan 1986. Han beskriver Kvartals uppgifter som ”väldigt anmärkningsvärda”.

– Det som har påståtts av Palmeutredningen förut spricker nu i viktiga avseenden. Den här informationen tyder väldigt klart på att det förekom operationer under mordkvällen med radiokommunikationsutrustning, och att det bör ha varit känt i utredningen tidigt. Detta strider mot vad olika ansvariga utredare gått ut med under åren, då de avvisat vittnesmål som inbillningar, säger Gunnar Wall till Kvartal.

– Ett skikt av sanning som vi inte har vetat något säkert om tidigare framträder nu på ett väldigt övertygande sätt.

Kartläggningen av männen

Det är också klarlagt att det under mordkvällen pågick en narkotikaspaning i centrala Stockholm. Denna polisinsats har tidigare kopplats samman med walkie talkie-observationerna och kretsade kring nattklubben Oxen och narkotikahandlaren Sigge Cedergren. En av Olof Palmes närmaste män, den dåvarande statssekreteraren Ulf Dahlsten, har också uppgett att åtminstone några av de ”walkie-talkie-män” som setts var ”sex eller tio” poliser ute på någon form av hemligt uppdrag.

En tidigare konstellation av Palmegruppen, under spaningsledaren Dag Andersson, har också gjort en kartläggning av alla walkie talkie-observationer vid och kring mordplatsen. Slutsatsen var att det gjorts totalt 80 sådana observationer. 

Den 10 juni förra året meddelade Palmegruppens förundersökningsledare, chefsåklagare Krister Petersson, att det fanns en huvudmisstänkt för dådet: Den så kallade ”Skandiamannen” Stig Engström. Han meddelade samtidigt att utredningen avslutades eftersom Stig Engström är död sedan 2000. 

Historiska beskedet om Palmemordet

Chefsåklagare Krister Petersson pekar ut Stig Engström som mördaren.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.