Ilskan mot de svenska turisterna: ”Revolution”

Två pensionärer slåss i kaoset på busstationen i Santorinis huvudort Firá.

En äldre amerikansk kvinna knuffar en landsman för att komma förbi i trängseln av turister som vill gå på lokalbussen till Kamala Beach. Mannen svarar med att knuffa den äldre damen hårt in i bussen och skrika ”avskum” och ”drägg” till kvinnan och hennes barnbarn.

Bråket eskalerar snabbt. Mannen måttar ett knytnävslag, men stoppar sig själv mitt i slaget. 

– Ni är lyckligt lottade att ni är kvinnor, annars hade jag sänkt er, skriker han bara någon centimeter från deras ansikte. 

Santorini riskerar att förstöras 

Bussens chaufför och biljettförsäljare tittar lojt på turisterna utan att ingripa. Det här är deras vardag. 

– Välkommen till det nya Santorini, säger en ung kvinna som bor på ön lakoniskt.

Romantiska Santorini med sin vattenfyllda vulkankrater och svindlande vyer över Medelhavet är ett av Europas mest älskade turistmål. 

Men Santorini är också en ö som nu riskerar att förstöras av för mycket turism.

Bara under förra årets tre sommarmånader kom två miljoner människor hit för att se de vitkalkade husen och stränderna med svart vulkansand. Minst lika många beräknas besöka chartermålet i år.

Två miljoner människor under kort tid betyder att en ö på endast 76 kvadratkilometer, fem procent av Ölands storlek, ställs inför övermäktiga utmaningar. 

– Vi har passerat brytpunkten. Vi klarar inte mer. Vi är bara en liten ö, men under tre månader har vi nu en storstads trafik, en storstads energiförbrukning och en storstads behov av sophantering, säger Santorinis borgmästare Nikos Zorzos när vi ses i hans kontor i Firás stadshus, oglamouröst belägen vid den lokala stormarknadens varuingång. 

– Det här är ohållbart. Man kan inte kräva att vi ska ha en storstads infrastruktur, säger han uppgivet. 

Borgmästaren vill begränsa turismen

Turismen ökar snabbt i Grekland. Över 32 miljoner människor beräknas komma i år, en ny rekordsiffra. Utvecklingen går snabbt. Antalet turister har ökat med hela två miljoner människor varje år de senaste tre åren, enligt The Guardian.

På Santorini förbereder man sig genom att bygga Greklands största vattenreningsverk. Men redan om fem år beräknas det vara otillräckligt. 

Över morgonkaffet stålsätter sig borgmästare Zorzos inför vad dagens anstormning ska ge för problem. Trafikkaos tillhör de enklare utmaningarna.

I hans jobb ingår numera också att försöka övertyga invånare att ”adoptera en lärare” eftersom lärarlönerna numera inte räcker till att hyra en bostad på Santorini. Hyrorna har skjutit i höjden på grund av turismen. Lokalbefolkningen tjänar mer på att hyra ut hus, lägenheter och rum till turister än till öns lärare. 

Borgmästare Zorzos tog nyligen ett första, för Grekland unikt, steg för att begränsa antalet turister som kommer till Santorini. Zorzos satte en gräns för hur många kryssningsfartyg som får anlända till Firás hamn. Genom att kräva hårdare schemaläggning kan han inte bara minska antalet turister som kommer, utan också styra när de 8 000 människor, som nu får lämna fartygen dagligen, ska landstiga och storma Firás små gränderna. Det tog sju år att övertyga Greklands regering – som behöver turismens pengar efter den ekonomiska krisen – om att det var ett klokt beslut.

Borgmästare Zorzos känner sig väldigt ensam i kampen för att rädda ön.

– Jag har inga vapen för att minska turismen. Det är bara regeringen som har mandat att göra något, men de lyssnar oftast inte på mig. Visst, jag förstår att de behöver pengarna som turismen ger, men vad ska de tjäna pengar på när alla människor förstört ön? 

Han tänder en cigarett och fortsätter:

– Om jag fick bestämma skulle vi sätta en gräns för hur stor del av ön som får bli hotell och turistverksamhet, så att det inte bara är ett enda stort betongkomplex. Vi kan inte bara ha turister. Vanliga småbarnsfamiljer måste också få plats på ön, säger Zorzos.

Santorini är inte unikt. På andra populära öar följer man hur den grekiska regeringen hanterar problemen på Santorini. Även utanför Greklands gränser, på lika drabbade platser som Dubrovnik, Venedig och Palma, där anti-turist-rörelsen Ciutat per a qui l'habita växer sig allt starkare, studerar man vad som händer på Santorini. Om en av Greklands mest älskade öar tillåts gå under är det ett illavarslande tecken även för andra.

”Turister får stanna hemma”

Restaurangägaren Panagiotis Dotis tillhör den sjätte generationen i sin släkt som bor i Kamara, en gammal fiskeby som nu förvandlats till badort. Den första Dotis på ön förliste utanför Santorini när han flydde från turkarna. Lokala fiskare räddade honom och tog honom till Kamara. Fiskarnas omtanke fick honom att stanna och starta ett nytt liv vid den svarta lavastranden. Barn och barnbarn följde hans exempel.

Nu överväger dock Panagiotis Dotis, motvilligt, att avbryta familjetraditionen och lämna Santorini. 

– Hela ön har köpts upp av utlänningar som bara bryr sig om Santorini under sommarmånaderna. De skiter i den här ön. Allt handlar om turism och att tjäna pengar, säger han och skakar på huvudet. 

Panagiotis Dotis förfäder stannade på ön även efter den förödande jordbävningen 1956 som uppmätte 7,2 på richterskalan. Men det här är värre, tycker han.

– Vi kan inte ta emot fler svenskar, tyskar och kineser. Det räcker nu.

– Turister får stanna hemma, säger han.

LÄS ÄVEN: Varningen från Grekland – kan inte ta emot fler turister 

I Panagiotis Dotis ögon är Santorini redan förstört. 

– En gång fanns elva byar som alla hade olika karaktär. Nu är det som en enda storstad med samma butikskedjor. Det är hotell och biluthyrare överallt. Vår kultur håller på att dö ut. Och det finns ju inga familjer kvar.

Han blir inte förvånad när jag säger att hans ilska delas av många Santorinibor som jag talat med.

– Det kommer bli revolution här snart. Det här håller inte. Det är galet. Vi invånare känner att vi har förlorat makten över Santorinis framtid. Vi kan inte stoppa det från att förvandlas till ett enda stort turistkomplex.

Svenska turisten: ”Det blir kaos”

Utanför restaurangen tutas det ilsket. En busschauffför och en bilist kan inte komma överens om vem som har företräde på den smala vägen. Det blir snabbt trafikstockning. 

– Förr brukade vi odla saker, säger Panagiotis Dotis. Alla brukade jorden. Min pappa lärde mig hur vi gjorde vårt eget vin.

Panagiotis Dotis visar entusiastiskt hur han med smala barnsben trampade druvor kända för att ge extra gott vin eftersom de växer på vulkanisk jordmån.

– Min son kommer aldrig lära sig samma saker, säger Dotis. Hans Santorini är helt annorlunda. Han växer upp bland hotell och snabbmatskrogar som serverar det turister helst vill ha – pasta, hamburgare och pizza i stället för vit äggplanta. 

Panagiotis Dotis lämnade ett statligt jobb som expert och guide på de arkeologiska utgrävningarna av bronsålderstaden Akrotiri för att driva sin krog. Han tröttnade på att den statliga lönen kom bara var tredje månad.

– Men jag är inte ensam. Alla mina vänner har lämnat andra yrken för turismen. Priserna går upp på grund av alla turister och då måste man arbeta inom turismen för att överleva. 

Med vinsterna som kan göras på turism har även ljusskygga affärer kommit.

– Jag blev erbjuden en miljon kronor kontant för att sälja min restaurang, säger Panagiotis Dotis. Ingen kan bevisa något, men alla vet ju var en miljon i kontanter kommer ifrån, säger han.

Hundra meter från Panagiotis Dotis krog har undersköterskan Emma Karlsson, 31, och pojkvännen Conny Bengtsson, 40, från Varberg precis tagit ett dopp i Medelhavet. Det här är andra året i rad de reser till Santorini. De fasar redan för hemresan och trängseln på flygplatsen.

Conny Bengtsson berättar hur han under förra hemresan fick ”plöja sig fram” genom folkmassan vid incheckningen för att komma fram till flickvännen. De tycker det är bra att borgmästaren reglerar antalet turister som kommer till Santorini. 

– Det klarar inte så här mycket folk. Det har inte den kapaciteten. De blir kaos tänker jag, säger Emma Karlsson.

Ovanför oss landar charterflyg efter charterflyg med nya turister. Stranden ligger nära flygplatsen. 

– Vi har pratat med många som bor här som själva säger att de måste dra ned på turismen. Likadant med flygningarna, att det blir för mycket. Samtidigt behöver de ju pengarna, säger Emma Carlsson. 

De försöker vara respektfulla turister. 

– Vi tänker bland annat på att inte använda så mycket vatten när vi duschar, säger Conny Bengtsson. 

Borgmästaren får även stöd från Lovisa Wirén, 21, och Jenny Enell, 22, från Linköping som valt samma lavasandstrand.

– Frågan är bara hur man praktiskt stoppar folk från att komma hit, men idén med kryssningsfartygen är bra, säger Wirén. 

Skämtar om att skjuta en turist

I trängseln bland de vitkaklade husen med blå tak i byn Oija skämtas det om att skjuta en turist. Tusentals människor har samlats i gångar och trappor för att ta selfies framför den världsberömda solnedgången. På vissa platser, med extra fin utsikt, är det kö för att ta bilder. Det är samma stora publik varje kväll. Nu förstör en drönare – som en svart prick framför solen – de Instagrambilder som människor rest tusentals mil för. 

– Jag pallar inte detta! Skjuter vi ned killen som håller i fjärrkontrollen eller drönaren? frågar en australier och fortsätter.

– Det här är Disneyland, det här är inte en by längre.

Det är svårt att tänka sig en plats med fler selfiepinnar per kvadratmeter än Oija under solnedgången.

LÄS ÄVEN: Här är Greklands 10 vackraste öar  

Många turister är från Asien. Enbart antalet turister från Kina har fördubblats sedan 2017.

Mycket beror på att Kina har en snabbt växande medelklass. Allt fler kineser får råd att göra långa utlandsresor. Men det beror också på att en våg av kinesiska romantiska filmer som utspelar sig på Santorini.

Eftersom Kinas film- och tv-stjärnor hittar kärleken på Santorini har det blivit populärt att ta förlovningsbilder eller förnya sina bröllopslöften på ön. Filmen ”Beijing - en kärlekshistoria”, som fick stöd av den grekiska staten, sågs av över fem miljoner kineser bara under de första fyra dagarna. Många kinesiska turister kommer liksom nyförlovade Yo Yo Su och Yu Zhi Su, till Oija i sina bröllopskläder.

– Min fästman fattade först inte varför vi skulle åka till Santorini, säger Yo Yo Su.

– Alla mina tjejkompisar fattade direkt, men han förstod inte det romantiska. Men jag fick honom snart att förstå hur viktigt det här var för mig.

I Kina är det supertrendigt att ta förlovnings- och bröllopsbilder här.

Väl på plats är det viktigt att sticka ut. Yo Yo Su har skrivit ”I said yes” (Jag sa ja) på sin handflata.

– I Kina är det supertrendigt att ta förlovningsbilder och bröllopsbilder på Santorini. Alla pratar om det. Alla drömmer om att komma hit, säger hon.

De rör sig snabbt mellan olika fototillfällen i 30 gradig värme. 

Fästmanen Yu Zhi So lyder blint alla önskemål om var och hur foton ska tas. Yo Yo Su svarar åt sin fästman när jag frågar om Santorini var värd den 18 timmar långa flygresan från Hangzhou i Kina.

– Han älskar det, avbryter hon. Nu när han är här förstår han vad jag pratat om. 

Men även Yo Yo Su och Yu Zhi So är irriterade på trängseln på Santorini. 

– Min dröm var att kunna ha på mig hela min brudklänning, även släpet, men jag var tvungen att tänka om när jag insåg att det skulle vara sådan här trängsel. Människor bakom mig skulle ju trampa sönder brudklänningen.

Vädjar till svenska turister

”Bars, cars, swimming. Bars, cars, swimming”. Nikos Chrysogelos, grundare av det grekiska miljöpartiet Prasinoi och ledamot i Europaparlamentet, beskriver vilken typ av turist han tröttnat på och hur deras semesterdagar ser ut.

Han vill se en radikal förändring av turismen i Grekland och förespråkar nu statliga regleringar.

– Om mark kostar lika mycket för alla så kommer människor alltid välja att använda den till turism, om du betalar samma skatt oavsett vad du arbetar med. Du behöver ett annat alternativ som i stället stimulerar jordbruk, säger han.

Nikos Chrysogelos är en av Greklands mest kända miljöaktivister. Vi möts på vandrarhemmet Wellcommon som han ska öppna samma dag tillsammans med olika organisationer i ett nedlagt sjukhus i Aten. Det lanseras som ett socialt och ekologiskt ansvarsfullt boende.

– Det är bråttom på Santorini, säger Nikos Chrysogelos. Det måste ändra sin modell för turism. Något måste hända. Vi kan inte bara vänta på att ön ska förstöras innan vi agerar, säger han.
– Om turisterna får förstöra allt som är vackert på ön, om de druvor och tomater som är unika på ön försvinner, om det bara är hotell och turistbyggnader på hela ön, så kommer det till slut skada även turistinkomsterna.

Vi kan inte bara vänta på att ön ska förstöras.

Han fortsätter:

– Men det är inte bara Santorini som är drabbat. På Kos och Rhodos är det alldeles för mycket ”all inclusive”-hotell. Den modellen värnar inte de lokala restaurangerna och affärerna, säger Chrysogelos.

Vårt samtal avbryts plötsligt av en representant från Tysklands ambassad. Hon har kommit i tid till vandrarhemmets premiärfest och undrar var de andra gästerna gömmer sig. Nikos Chrysogelos berättar att Wellcommon inte kommer vara färdigbyggt förrän om någon vecka, att festen är två timmar försenad och att det nog inte kommer några gäster på grund av en strejk som lamslår Atens kollektivtrafik.

Nikos Chrysogelos passar på att skicka med en vädjan till svenska och tyska turister. 

– De måste kräva hotell som är miljömedvetna, bryr sig om lokalsamhället och vill stötta en övergång till förnybar energi. Vi behöver deras hjälp. Annars kommer det inte bli någon förändring. Vi kan inte ha dagens massturism längre. Det håller inte.