"Jag har blivit spottad på flera gånger"

Ramla Abdullahi, 20, kom till skolan för att jobba som lärare, men togs för städerskan.

Hon är först ut att berätta vad det innebär att bära slöja och hur det känns att ställas till svars för vad extremister gör i Mellanöstern.

- Har alla vita män blivit ombedda att ta avstånd från Anders Breivik?


Ramla Abdullahi, 20, lärarstudent i Göteborg, med rötterna i Somalia, är en av tusentals muslimska svenska kvinnor som dagligen upplever hatet mot slöjan. Beslöjade kvinnor berättar att de kallas "påskkärring", "förtryckt", "muslimfitta", att de ska återvända "dit de kommer från", att de får spottloskor i ansiktet och sjalen ryckt från huvudet.

– Du måste kunna tänka att vad som helst kan hända där ute som muslimsk beslöjad kvinna. Det här är faktiskt vår vardag, säger Ramla Abdullahi.

Några av hennes erfarenheter:

– Jag har blivit kallad för neger.

– Jag har blivit spottad på.

Det har hänt att hon kommit till en skola för att jobba och att personalen inte trott att hon är en av lärarna. Kollegerna har sagt:

– Men du är städerskan!

– Hur svårt är det att kunna tro på att en tjej med slöja kan bli samhällslärare? frågar sig 20-åringen.

Islamofobi är en av de stora utmaningarna för Europa, enligt FN:s flyktingkommissariat.

Redan i rapporten "Muslims in the European Union - Discrimination and Islamophobia" från 2006, konstateras att muslimer i hela EU-området är utsatta för fördomar, verbala trakasserier, diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden, diskriminering i skolan och att muslimer utsätts för våld och hat.

Det vanligaste offret för muslimhatet är kvinnor med slöja, enligt forskare och poliser som är verksamma inom hatbrott.

"Jag är inte Isis"

Ramla Abdullahi tidigare tagit upp islamofobin i samhället, i både insändare och intervjuer. Det har väckt starka känslor från läsarna. Det har också fått konsekvensen, enligt henne, att hon utmålats som ett offer. Där är hon tydlig:

– Jag vill inte bli utmålad som ett offer.

Att hamna i rampljuset för en så viktig fråga, har gjort att medier börjat ringa. Inte enbart för att prata om muslimhatet, men också undrat om hon vill ta avstånd från terroristerna islamiska staten.

– Jag är inte Isis. Jag bor i Sverige. Vad har jag med Isis att göra?

Hon gör en jämförelse:

– Har alla vita män blivit ombedda att ta avstånd från Anders Breivik exempelvis?

I det här reportaget vill hon väcka en diskussion kring islamofobin. Samhället måste ta fram konkreta åtgärder för att stoppa hatet.

– Hatbrotten måste tas på allvar, säger Ramla Abdullahi.

Hatbrott är samlingsnamn för brott där motivet kan härledas till en särskild grupp som definieras utifrån etnicitet, nationalitet, ras, religion eller sexuell läggning.

Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) utsattes uppskattningsvis 106 000 personer i åldrarna 16 till 79 år för 184 000 främlingsfientliga hatbrott under år 2012.

Men bara 5 510 av dessa anmäldes, enligt Brottsförebyggande rådet. 327 av anmälningarna ovan riktades mot muslimer, vilket vi lyfter fram i det här reportaget. Det är en ökning med 69 procent sedan 2009. Mörkertalet bedöms som enormt.

– Jag tror att många inte anmäler det här sakerna. Det är helt enkelt för att det har blivit en vardag för dem, säger Göran Stanton som utredare i hatbrottsgruppen i Stockholm city, landets enda enhet som specifikt arbetar med att utreda hatbrott.

Sociologidoktoranden Evin Ismail doktorerar i sociologi på Uppsala universitet och har specialiserat sig på hatbrott mot muslimer och radikaliseringsprocesser. Hon har intervjuat en stor grupp beslöjade muslimska kvinnor och menar att en förklaring till att anmälningarna är få beror på att det finns en bred uppfattning att en anmälan inte leder till något.

Kvinnorna som intervjuats känner dels misstro mot polisen, men de är även rädda för att inte bli trodda och tänker att i slutändan kommer utredningen ändå att läggas ner.

De har skäl för sin misstro.

Enligt Brå kunde bara tre procent av samtliga hatbrott från 2012 leda till att en person kunde bindas till brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

"Vissa överväger att sluta bära slöja"

Att det främst är muslimska beslöjade kvinnor som blir måltavlor beror på att de är enklare att urskilja.

– Och man möter inte samma motstånd som om man ger sig på en man. Det är inte bara islamofobiskt utan också sexistiskt, säger hatbrottsforskaren Evin Ismail.

Kvinnorna hon intervjuat har alla gemensamt att de utsatts för hatbrott i Stockholm och främst i innerstan.

– Där sticker de ut och deras närvaro upplevs som mer provocerande, säger Evin Ismail.

Konsekvensen som hon hittills sett är att kvinnorna i högre grad undviker att röra sig innerstan. De blir därmed mer isolerade och hamnar också i ett geografiskt utanförskap.

– Många påverkas psykologiskt. De blir deprimerade och vissa överväger att sluta bära slöja på grund av problematiken, säger Evin Ismail.

För några blir hatet ett prov på individens tro. Prövningen kan resultera i att man blir mer religiös.

Enligt de beslöjade kvinnorna Ismail intervjuat har muslimhatet blivit vanligare. Det bekräftar också muslimska kvinnor som Expressen pratat med.

Senaste månaderna har uppmärksamheten i Sverige handlat om att flera moskéer satts i brand, vilket också fått internationell uppmärksamhet. En sammanställning av tidningen Expo visar att det i genomsnitt har skett drygt en attack i månaden under 2014.

Forskaren Evin Ismail menar att politiska uttalanden om islam och muslimer kan förklara att tonen hårdnat. Den uppfattningen delas av kvinnor hon intervjuat och även personer som Expressen talat med inför detta reportage. Ismail nämner Sverigedemokraternas retorik som ett tydligt exempel.

I en debattartikel på Aftonbladet 2009 skrev partiledaren Jimmie Åkesson så här om den "muslimska befolkningen":

"Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget."

Sverigedemokratiske talmannen Björn Söder sa så här i Almedalen 2011:

"Islam är det största hotet mot västerlandet".

På en presskonferens i november 2012 uttryckte sig partiets nya partisekreterare Richard Jomshof på följande sätt:

"Bidrar till att avhumanisera muslimer"

"Islam är i dag det största hotet mot det demokratiska Europa. Värre än nazismen"·

2013 skrev Jomshof så här på Twitter: "Nej ramadan är ingen svensk tradition. Islams vanföreställningar har lika lite i Sverige att göra som nazism och kommunism".

Enligt Evin Ismail bidrar uttalanden som ovan till att normalisera hatet - och rättfärdiga det.

– Man bidrar till att avhumanisera muslimer genom att utmåla dem som ett hot, säger hon.

Risken är enligt Ismail att personer som en konsekvens kan bli mer benägna agera mot muslimer, likt Lasermannen, eftersom de personerna kan hitta politiskt stöd i sitt agerande.

– De tror att de är ute på en "räddningsmission", säger Evin Ismail.

Göran Stanton betonar trots den usla statistiken med att åtala personerna bakom muslimhatet, att uppklaringsprocenten är bättre för grova brott. Men han säger att det är upp till politikerna att tydligt visa att hatbrott prioriteras.

– När det gäller skadegörelse och ärekränkning är det svårare att bevisa gärningen. Det kan vara något som skrivs på Facebook. Då läggs det ner, även om det kommer flera hundra anmälningar eftersom hets mot folkgrupp inte är brottsligt i USA, säger Göran Stanton som syftar till att den amerikanska rättighetsförklaringen ger starkt skydd för yttrandefrihet.

Hans förklaring till varför hatbrotten är svåra att utreda är att de inte prioriteras tillräckligt sedan alliansregeringen 2007 tog bort återrapporteringen om hatbrott. Fram till dess hade Rikspolisstyrelsen en återrapportering av hatbrott som en prioriterad fråga.

– De brotten har sedan dess inte prioriterats, konstaterar Göran Stanton.

I stället har mer fokus varit på att återrapportera brott i nära relation, brott i offentlig miljö och bostadsinbrott.

Möjligen kan det bli annorlunda med nya regeringen, säger han.

– Stefan Löfven sa i sitt installationstal att man ska fokusera på grova brott, gängkriminalitet och hatbrott. Vi får se hur man kommer att jobba med de sakerna, säger Göran Stanton.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) anser att moskébränderna vittnar om stora problem i svenska samhället.

– Vi ska inte ha utrymme för islamofobi. Det får inte ske i vårt land. Människor ska kunna känna sig trygga i moskéer och synagogor. Tyvärr har vi sett att hoten och hatet ökar mot människor som utövar sin tro. Vi måste fortsätta arbetet för att stärka demokratin och för att motverka islamofobi, sa hon till Expressen i samband med branden i Dawanmoskén i Eskilstuna.

Ramla Abdullahi är en av många som känner rädsla. Hon hoppas att hatbrotten ska tas på större allvar av politikerna.

– Det ska inte heller behövas att en människa ska förlora sitt liv innan man tar det här på allvar.

Flera kvinnor som Expressen kontaktat inför reportaget har avböjt medverkan med sitt namn av rädsla för konsekvenserna om de blir igenkända på gatan och utsättas för mer hat.

Några har ändå velat träda fram, för att inte längre vara anonyma offer.

Fem kvinnor berättar själva hur det är att vara muslimsk kvinna i Sverige.

De vill inte längre vara några siffror i en Brå-rapport.

De är trötta på vardagsrasismen, trakasserierna, förnedringen, hatet och okunskapen.

De kräver förståelse och förändring.

De träder fram inte bara för att tala om sig själva, utan för att vara en röst för hundratusentals muslimska kvinnor i Sverige.

Läs hela Brottsförebyggande rådets rapport här.