Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hatet får företag att bojkotta Youtube

Flera företag har slutat göra reklam på Youtube – som ägs av Google – på grund av det olämpliga innehållet ett företag kan komma att sammankopplas med. Foto: MARCIO JOSE SANCHEZ / AP/ TT
Youtubes huvudkontor i Kalifornien. Foto: Wikipedia

Hat, rasism, terrorpropaganda och sexhandel.

Olämpligt innehåll hos de globala internetjättarna som slår tillbaka mot dem själva. 

Stora företag slutar annonsera och regeringar vill ställa bolagen till svars för brott som begås på deras plattformar.

Expressen och Dagens Nyheter har nyligen anmält flera av det främlingsfientliga nätverket Granskning Sveriges klipp på Youtube för upphovsrättsbrott. 

Google, som äger Youtube, har ännu inte svarat på om man kommer att ta bort alla klipp som gör intrång i upphovsrätten eller stänga kanalen.

Samtidigt överväger Storbritannien att ändra i lagen för att kunna ställa internetföretag som Google och Facebook till svars i fall som gäller sexhandel på nätet. Den brittiska underrättelsetjänsten National Crime Agency menar att bolagen tjänar pengar på sexhandeln, Sunday Times. 

I USA är en liknande lagstiftning på gång. Alla bolag som "medvetet hjälper, stöder eller underlättar" material som leder till trafficking ska kunna ges ansvar.

Det är inte första gången som som Youtube och andra sociala medier får kritik för bristande kontroll av det innehåll som publiceras av användarna.

Youtube lanserades 2005 med affärsidén att vara en webbplats där användarna själva lade upp videoklipp. I oktober året därpå köpte Google Youtube för 12 miljarder kronor. Köpet ansågs då vara något av en chansning. Men den visade sig bli lyckosam. 

LÄS MER: Fabian Fjälling, 48, ringer för Granskning Sverige

Annonsörer skrämdes av hat och rasism

Förra året såg världens befolkning på Youtubevideor i genomsnitt en miljard timmar om dagen, enligt New York Times, och i takt med att publiken har växt har även annonsörernas intresse för att synas på plattformen gjort det. Trenden har förstärkts av att den yngre publiken har börjat söka sig bort från traditionell reklam-tv.

I stället för att välja att annonsera i samband med ett visst programinnehåll, som man gör i traditionell reklam-tv, kan Youtube-annonsörerna direkt ange den målgrupp de vill nå, baserat på exempelvis kön och ålder, och lita på att Youtube hittar dem. 

Detta har beskrivits som internet-jättarnas styrka men innebär också en risk, eftersom annonsörerna då inte vet exakt i vilket sammanhang deras reklam kommer att synas.

 

LÄS MER: Google tillåter Granskning Sverige att sprida trakasserier

 

Förra våren blev problemet brännande aktuellt. Flera stora företag i USA och Storbritannien deklarerade att de tänkte sluta annonsera på Youtube. Skälet: annonserna hamnade allt för ofta i anslutning till stötande, hatiskt och rasistiskt material.

– Man har inte riktigt kontroll på samma sätt som om man köper en annons i en tidning. Det är en risk att man hamnar ihop med olämpligt innehåll och det kan skvätta av sig på ens varumärke, säger Tero Marjamäki, pressansvarig på Sveriges Annonsörer.

Frågan handlar inte bara om att annonsörerna syns i sammanhang som de inte vill förknippas med. De riskerar också att finansiera aktörer som sprider hat, rasism och terrorpropaganda eftersom Youtube delar annonsintäkterna med användarna.

Google har uppgett att man försöker hindra annonser från att visas i anslutning till olämpligt material, men har uppenbarligen inte lyckats fullt ut.

Reklam före högerextrem video

Debatten om stora etablerade annonsörer som förekommer på Googleplattformar som Youtube i anslutning till främlingsfientlighet och andra hatbudskap blossade också upp i Sverige förra våren.

Expressen hade då, i mars förra året, berättat att Fabian Fjälling var mannen som dolde sig bakom pseudonymen "Erik Johansson" på det främlingsfientliga nätverket Granskning Sverige. Fjälling var en av de drivande krafterna bakom Granskning Sverige och Expressen kunde också, tillsammans med den antirasistiska tidskriften Expo, visa hur han spridit öppen rasism och förnekat Förintelsen.

Granskningen ledde till att den då nybildade högerextrema nätprojektet "Megafonerna" sökte upp Expressens chefredaktör Thomas Mattssons bostad och också bostaden hos den reporter som skrivit om Fjälling. I klippet uppmanades till att systematiskt uppsöka journalister i deras hem:

"Tänk bara ett besök vilken panik de får. Tänk om tio, tjugo pers besöker dem dagligen, sju dagar i veckan. jag lovar jag, de kommer att tänka om, när de ska hänga ut folk."

Hembesöken mot Expressenmedarbetarna publicerades på Youtube och i anslutning till videon syntes flera etablerade och stora annonsörer. Det uppmärksammades av Patrik Oksanen, ledarskribent på Hela Hälsingland, som bland annat visade att företag och organisationer som Svenska Spel, Coop, Kavli, Ica, Barncancerfonden och Folkuniversitetet dök upp före "Megafonernas" video. 

 

LÄS MER: Kravet från medierna: Google måste ta ansvar

 

Svenska spel pausade annonserna

Oksanen pekade på att den brittiska regeringen då dragit öronen åt sig och stoppat annonsering på Youtube efter att reklam från The Home Office, BBC och Transport for London visats i anslutning till olika hatvideor. Han menade att just statliga Svenska Spel hade ett ansvar för i vilket sammanhang deras annonser syns, och därmed vilken typ av verksamhet som finansieras:

"Att statliga Svenska Spel annonserar på budskap som undergräver det svenska statsskicket är inte något spel eller upplevelse utan i förlängningen en högst allvarlig demokratisk överlevnadsfråga. Det är dags att Sverige slutar vara naivt. Det gäller även statliga bolag som agerar som nyttiga idioter", skrev Oksanen.

Efter uppmärksamheten kring "Megafonernas" försök att skrämma journalister som granskar högerextremism valde Svenska spel att se över sin Youtubeannonsering, säger företagets mediechef Martin Sundberg:

– När vi blev varse att vi syntes kring en inte så trevlig film pausade vi all annonsering i två veckor. Under tiden förde vi samtal med Google lokalt. 

Till slut fick Svenska spel bekräftelse på att Google hade gjort vissa förbättringar av algoritmerna som styr kategoriseringen av innehållet på Youtube. 

– Då kände vi oss trygga nog att börja annonsera igen. Sedan har det rullat på. Om det skulle hända på nytt är vi beredda att pausa igen, säger han.

 

LÄS MER: Det här är nätverket Granskning Sverige 

 

Sveriges Annonsörer: Händer fortfarande

Tero Marjamäki på Sveriges Annonsörer har uppfattningen att situationen har blivit bättre efter stormen mot Google och Youtube förra våren.

– De vidtog åtgärder med effekten att köpa annonser på plattformarna. Men det händer fortfarande att annonsörer hamnar bland olämpligt innehåll. Internationellt ser vi nästan dagligen och även i Sverige sker det regelbundet, säger han. 

Fortfarande är det lång väg till en helt säker annonsmiljö på Youtube, menar han.

– Nu har de anställt fler personer som granskar innehållet. Men det sker ju alltid i efterhand. Det ultimata vore ju att man, precis som i andra medier, har koll på vad det är för inlägg som läggs upp.

Skulle annonsörerna vara beredda att betala för det?

– Jag tror det. Vi kan se när vi pratar med våra medlemmar att man har börjat ifrågasätta köpet av räckvidd för att i stället vilja veta var man placerar sina annonser för att kunna se effekten. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!