Rysslands spionageverksamhet växer över hela världen. President Vladimir Putin, skolad i den allsmäktiga sovjetiska säkerhetstjänsten KGB och än i dag omgiven av gamla KGB-kompisar, driver personligen igenom en massiv återuppbyggnad av landets säkerhets- och underrättelsetjänster - vilka monterades ned i viss utsträckning under 1990-talet.
Det är ett led i Putins stora militära upprustning och aggressiva utrikespolitik, som syftar till att återge Ryssland dess "rättmätiga" plats bland stormakterna. En politik som är omåttligt populär på hemmaplan, men gör Rysslands grannar minst sagt nervösa.
Enligt samstämmiga källor är Rysslands spioneri i Sverige i dag större än på den sovjetiska tiden under det kalla kriget. Säkerhetspolisen Säpo slog i sin årsrapport i våras fast att Rysslands underrättelseaktivitet är det största hotet mot Sveriges säkerhet - och att ungefär var tredje rysk diplomat i Sverige är spion.
– Det mest oroande är att den ryska underrättelsetjänsten har ändrat karaktär. Den har, som Säpo påpekar, återgått till att vara riktad mot militära mål, säger Jan Leijonhielm, seniorrådgivare i underrättelsestudier på Försvarshögskolan och tidigare chef för Rysslandstudier på Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI).
Riktar in sig på militära objekt
– Ryssarna riktar in sig på militära objekt som vägar, broar, hamnar och annan känslig information. Det är en successiv återgång till operativ militär underrättelsetjänst. Det misstänkta ubåtsintrånget förra året passar bra in i det mönstret.
– Sådan underrättelsetjänst är kopplad till militär planläggning. Det handlar om en målmedveten och långsiktig planering knuten till angreppsplaner. Det finns ingen annan förklaring, säger han.
Jan Leijonhielm, som själv har ett förflutet inom underrättelsetjänsten, förklarar att alla de tre stora ryska "tjänsterna" är aktiva i Sverige: den militära underrättelsetjänsten GRU, den civila utrikesunderrättelsetjänsten SVR och den interna säkerhetstjänsten FSB, som annars mest verkar på hemmaplan.
– GRU riktar in sig på militära objekt samt på all teknisk utveckling som har militär betydelse. SVR har begränsat mandat till att följa politisk/ekonomisk utveckling, säger Jan Leijonhielm.
– FSB har börjat bedriva underrättelseverksamhet också i utlandet. De riktar in sig på ryska emigranter, på terrorism och på ryska oppositionella som vistas utomlands. Också på organisationer som samverkar med dessa oppositionella.
– Den ryske ledaren Boris Jeltsin slog sönder KGB på 1990-talet för att minska dess inflytande. Putin bygger upp det här igen och satsar våldsamt på underrättelsetjänsten. Den är ett viktig politiskt instrument för den ryska ledningen, säger han.
"På olaglig väg - och i skydd av diplomatiska skenbefattningar - samlar ryska underrättelseofficerare in information om det svenska försvaret, politik, ekonomi, teknik, vetenskap och politiska flyktingar", skriver Säpo i sin årsrapport för 2014.
Gör dataintrång
Ett exempel är GRU som försöker köpa utrustning som antingen omfattas av embargo eller är hemlig. Säpo har stoppat flera försök till köp av exportlicensbelagda produkter, heter det i rapporten. GRU försöker också värva agenter, göra dataintrång och intresserar sig för svensk militär och polis. De ryska agenterna är ofta välutbildade, yrkeskunniga tjänstemän med kompetens inom psykologi, språk, litteratur, konst och informationshantering, enligt Säporapporten.
– Ungefär var tredje rysk diplomat är en underrättelseofficer. De ser inte riktigt ut som man tänker sig med slokhatt, mustasch, mörka glas- ögon och trenchcoat. De ser ut som du och jag, sade Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos avdelning för kontraspionage, när han presenterade rapporten i mars.
Koncentrerar sig på agenter
Underrättelseexperten Joakim von Braun säger att ryssarna till skillnad från västländerna koncentrerar sig på mänskliga agenter, även om de också bedriver signalspaning. Anledningen är att Ryssland vill ha ett system som fungerar i både krig och fred.
– Ryssarna fokuserar på enskilda personer som kan sitta på mycket information, som genom sitt arbete har tillgång stora dataregister. Som kan göra körningar på 100 000-tals personer. De vill ha folk som de kan ställa frågor till och be att kolla saker, säger Joakim von Braun, specialist på IT-säkerhet och underrättelseverksamhet.
Han förklarar att den ryska underrättelsetjänsten har en lång rad mål. Till exempel att komma åt databaser, bankers kontoregister, socialtjänstens listor, förteckningar över studenter på universitet och högskolor. Samt människors adresser, inkomstuppgifter och mobilnummer.
– Agenterna börjar med en kartläggning av hela människan. När de fått klart för sig vilka individer som kan ha information närstuderar de ett 100-tal som kan komma i fråga. Sedan närmar de sig två, tre lämpliga agenter, säger Joakim von Braun.
– Själva värvningen kan ta lång tid, men ibland går det på några veckor. Det handlar i dag mer och mer om pengar. De kommunistiska motiven har försvunnit, även om anti-amerikanska motiv fortfarande kan spela en roll, säger han.
Ryssland har tre kategorier av agenter, enligt den ansedde försvarsbloggaren Jägarchefen. Först den klassiske underrättelseofficeraren som arbetar som diplomat på ambassad eller konsulat, sedan agenten med "icke-officiell täckbefattning" men med koppling till Ryssland som kan jobba som affärsman eller journalist. Och slutligen "illegalisten", en spion utan officiell anknytning till Ryssland som det kan ta många år att plantera.
Ryssland kan ha runt 40 underrättelseofficerare i Sverige i dag. Detta baserat på Säpos uppskattning att en tredjedel av de 56 ackrediterade ryska diplomaterna är spioner. Till denna tredjedel bör läggas lika många agenter i de andra två kategorierna, enligt Jägarchefen.
"Ett icke-deklarerat krig"
– Ryssland förstärkte sin militära förmåga när ekonomin tillät. Då växte också underrättelse- och säkerhetstjänsterna. Många i Ryssland anser att landet redan är angripet av västvärlden i ett icke-deklarerat krig, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med inriktning på rysk säkerhetspolitik.
– De här tjänsterna har fått allt större roll och därmed deras hotbedömningar. Sverige hamnar i fokus men inte mer än många andra länder.
KGB-tung regering
– En hel del företrädare för dessa tjänster finns i regeringen, som är rätt KGB-tung. Det är allvarligt om deras bedömningar ligger till underlag för beslut, vilket det finns anledning att misstänka.
– Om Putin förlitar sig mer på underrättelsetjänstens bedömning än på ryska UD:s analys blir det en mera uttalad hotbild. Ryssland uttolkar sin omvärld beroende på vilka källor man främst använder sig av, säger hon.
Expressen har bett Rysslands ambassad i Stockholm och Rysslands UD i Moskva om en kommentar till spionerianklagelserna. Liudmila Klimenkova, första ambassadsekreterare för press- och kulturfrågor på ryska ambassaden i Stockholm, svarar via mejl:
– Jag har pratat med mina chefer. Vi kommer inte att kommentera.
