Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Härifrån jobbar Putins spioner i Sverige

President Vladimir Putin är skolad i den gamla säkerhetstjänsten KGB - och nu genomför han en massiv återuppbyggnad av landets säkerhets- och underrättelsetjänster.
Ryska ambassaden i Stockholm. Säpo uppskattar att en tredjedel av de 56 ackrediterade ryska diplomaterna på ambassaden i själva verket är spioner.. Foto: Bertil Haskel
Carolina Vendil Pallin

Ryssland spionerar allt mera intensivt på Sverige - och samlar information från bankers kontoregister, socialtjänstens listor och andra databaser.

Alla de tre stora ryska underrättelsetjänsterna har agenter på plats här.

Det är en del av den gamle KGB-mannen Vladimir Putins storsatsning på det ryska spionaget.

– Putin har satt in KGB-veteraner överallt i den ryska ledningen, säger Rysslandsexperten Carolina Vendil Pallin.

Spionernas mål och metoder

Underrättelseexperten Joakim von Braun om vad de ryska spionerna är ute efter:

Information

Kolla upp informationsbärare. Häromåret grep Säpo en rysk forskare på Lantbruksuniversitetet i Uppsala, som utvisades. Han hade rapporterat om svenska forskarkolleger och deras svagheter: ekonomiska problem, drickande, problem och motgångar på jobbet. De ryska agenterna fokuserar på försvaret, politiska partier, statsförvaltning, massmedier och universitet.

Det kan också handla om enkla saker som att stjäla officiellt brevpapper. Det har under de senaste månaderna dykt upp förfalskade brev om rysk-ukrainska frågor, som såg ut som om de hade skrivits av den svenske försvarsministern och en svensk chefsåklagare.

Agenterna försöker komma åt databaser, bankers kontoregister, socialtjänstens listor, förteckningar över studenter på universitet och högskolor. Adresser, inkomstuppgifter, mobilnummer.

Teknologi

Skaffa teknologi som kan användas i krigsmakten. Nästan all teknologi har både civil och militär tillämpning.

Militären

Kartlägga renodlade militära objekt.

Skaffa in information om försvars-, säkerhets- och utrikespolitik. Ryssland lägger ned mycket kraft på att Sverige inte ska gå med i Nato. Agenterna försöker klarlägga vem som är för och emot Nato, försöker påverka viktiga personer.

Ryska underrättelse- och säkerhetstjänster

GRU

Den militära underrättelsetjänsten GRU verkar utomlands och har ett spionnätverk som anses vara flera gånger större än det civila SVR:s. Utöver agenter ägnar sig GRU också åt signalspaning och åt att analysera data från de ryska spionsatelliterna. GRU har flera elitförband. Till skillnad från KGB upplöstes GRU inte efter Sovjets fall. GRU:s chef är underställd Rysslands ÖB - men utses av presidenten.

SVR

Den utländska underrättelsetjänsten SVR verkar utomlands, främst på det civila området. Bland huvuduppgifterna är att bedriva ekonomiskt, vetenskapligt och teknologiskt spionage, men SVR kan också ha militära och strategiska uppgifter. SVR grundades 1991 som en av efterföljarna till KGB, som upplöstes efter Sovjets fall. SVR-chefen rapporterar direkt till Rysslands president Vladimir Putin.

FSB

Den federala säkerhetstjänsten FSB ansvarar för Rysslands interna säkerhet. Bland huvuduppgifterna är kontraspionage samt bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet och narkotikasmuggling. FSB grundades 1995 som en av efterföljarna till Sovjettidens KGB. FSB har sitt högkvarter i Lubjanka i Moskva, som tidigare var KGB:s beryktade adress. FSB:s chef är direkt underställd Rysslands president.

Rysslands spionageverksamhet växer över hela världen. President Vladimir Putin, skolad i den allsmäktiga sovjetiska säkerhetstjänsten KGB och än i dag omgiven av gamla KGB-kompisar, driver personligen igenom en massiv återuppbyggnad av landets säkerhets- och underrättelsetjänster - vilka monterades ned i viss utsträckning under 1990-talet.

Det är ett led i Putins stora militära upprustning och aggressiva utrikespolitik, som syftar till att återge Ryssland dess "rättmätiga" plats bland stormakterna. En politik som är omåttligt populär på hemmaplan, men gör Rysslands grannar minst sagt nervösa.

Enligt samstämmiga källor är Rysslands spioneri i Sverige i dag större än på den sovjetiska tiden under det kalla kriget. Säkerhetspolisen Säpo slog i sin årsrapport i våras fast att Rysslands underrättelseaktivitet är det största hotet mot Sveriges säkerhet - och att ungefär var tredje rysk diplomat i Sverige är spion.

– Det mest oroande är att den ryska underrättelsetjänsten har ändrat karaktär. Den har, som Säpo påpekar, återgått till att vara riktad mot militära mål, säger Jan Leijonhielm, seniorrådgivare i underrättelsestudier på Försvarshögskolan och tidigare chef för Rysslandstudier på Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI).

Riktar in sig på militära objekt

– Ryssarna riktar in sig på militära objekt som vägar, broar, hamnar och annan känslig information. Det är en successiv återgång till operativ militär underrättelsetjänst. Det misstänkta ubåtsintrånget förra året passar bra in i det mönstret.

– Sådan underrättelsetjänst är kopplad till militär planläggning. Det handlar om en målmedveten och långsiktig planering knuten till angreppsplaner. Det finns ingen annan förklaring, säger han.

Jan Leijonhielm, som själv har ett förflutet inom underrättelsetjänsten, förklarar att alla de tre stora ryska "tjänsterna" är aktiva i Sverige: den militära underrättelsetjänsten GRU, den civila utrikesunderrättelsetjänsten SVR och den interna säkerhetstjänsten FSB, som annars mest verkar på hemmaplan.

– GRU riktar in sig på militära objekt samt på all teknisk utveckling som har militär betydelse. SVR har begränsat mandat till att följa politisk/ekonomisk utveckling, säger Jan Leijonhielm.

– FSB har börjat bedriva underrättelseverksamhet också i utlandet. De riktar in sig på ryska emigranter, på terrorism och på ryska oppositionella som vistas utomlands. Också på organisationer som samverkar med dessa oppositionella.

– Den ryske ledaren Boris Jeltsin slog sönder KGB på 1990-talet för att minska dess inflytande. Putin bygger upp det här igen och satsar våldsamt på underrättelsetjänsten. Den är ett viktig politiskt instrument för den ryska ledningen, säger han.

"På olaglig väg - och i skydd av diplomatiska skenbefattningar - samlar ryska underrättelseofficerare in information om det svenska försvaret, politik, ekonomi, teknik, vetenskap och politiska flyktingar", skriver Säpo i sin årsrapport för 2014.

Gör dataintrång

Ett exempel är GRU som försöker köpa utrustning som antingen omfattas av embargo eller är hemlig. Säpo har stoppat flera försök till köp av exportlicensbelagda produkter, heter det i rapporten. GRU försöker också värva agenter, göra dataintrång och intresserar sig för svensk militär och polis. De ryska agenterna är ofta välutbildade, yrkeskunniga tjänstemän med kompetens inom psykologi, språk, litteratur, konst och informationshantering, enligt Säporapporten.

– Ungefär var tredje rysk diplomat är en underrättelseofficer. De ser inte riktigt ut som man tänker sig med slokhatt, mustasch, mörka glas- ögon och trenchcoat. De ser ut som du och jag, sade Wilhelm Unge, chefsanalytiker på Säpos avdelning för kontraspionage, när han presenterade rapporten i mars.

Koncentrerar sig på agenter

Underrättelseexperten Joakim von Braun säger att ryssarna till skillnad från västländerna koncentrerar sig på mänskliga agenter, även om de också bedriver signalspaning. Anledningen är att Ryssland vill ha ett system som fungerar i både krig och fred.

– Ryssarna fokuserar på enskilda personer som kan sitta på mycket information, som genom sitt arbete har tillgång stora dataregister. Som kan göra körningar på 100 000-tals personer. De vill ha folk som de kan ställa frågor till och be att kolla saker, säger Joakim von Braun, specialist på IT-säkerhet och underrättelseverksamhet.

Han förklarar att den ryska underrättelsetjänsten har en lång rad mål. Till exempel att komma åt databaser, bankers kontoregister, socialtjänstens listor, förteckningar över studenter på universitet och högskolor. Samt människors adresser, inkomstuppgifter och mobilnummer.

– Agenterna börjar med en kartläggning av hela människan. När de fått klart för sig vilka individer som kan ha information närstuderar de ett 100-tal som kan komma i fråga. Sedan närmar de sig två, tre lämpliga agenter, säger Joakim von Braun.

– Själva värvningen kan ta lång tid, men ibland går det på några veckor. Det handlar i dag mer och mer om pengar. De kommunistiska motiven har försvunnit, även om anti-amerikanska motiv fortfarande kan spela en roll, säger han.

Ryssland har tre kategorier av agenter, enligt den ansedde försvarsbloggaren Jägarchefen. Först den klassiske underrättelseofficeraren som arbetar som diplomat på ambassad eller konsulat, sedan agenten med "icke-officiell täckbefattning" men med koppling till Ryssland som kan jobba som affärsman eller journalist. Och slutligen "illegalisten", en spion utan officiell anknytning till Ryssland som det kan ta många år att plantera.

Ryssland kan ha runt 40 underrättelseofficerare i Sverige i dag. Detta baserat på Säpos uppskattning att en tredjedel av de 56 ackrediterade ryska diplomaterna är spioner. Till denna tredjedel bör läggas lika många agenter i de andra två kategorierna, enligt Jägarchefen.

"Ett icke-deklarerat krig"

– Ryssland förstärkte sin militära förmåga när ekonomin tillät. Då växte också underrättelse- och säkerhetstjänsterna. Många i Ryssland anser att landet redan är angripet av västvärlden i ett icke-deklarerat krig, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) med inriktning på rysk säkerhetspolitik.

– De här tjänsterna har fått allt större roll och därmed deras hotbedömningar. Sverige hamnar i fokus men inte mer än många andra länder.

KGB-tung regering

– En hel del företrädare för dessa tjänster finns i regeringen, som är rätt KGB-tung. Det är allvarligt om deras bedömningar ligger till underlag för beslut, vilket det finns anledning att misstänka.

– Om Putin förlitar sig mer på underrättelsetjänstens bedömning än på ryska UD:s analys blir det en mera uttalad hotbild. Ryssland uttolkar sin omvärld beroende på vilka källor man främst använder sig av, säger hon.

Expressen har bett Rysslands ambassad i Stockholm och Rysslands UD i Moskva om en kommentar till spionerianklagelserna. Liudmila Klimenkova, första ambassadsekreterare för press- och kulturfrågor på ryska ambassaden i Stockholm, svarar via mejl:

– Jag har pratat med mina chefer. Vi kommer inte att kommentera.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!