Lars Calmfors har länge ifrågasatt Sveriges coronastrategi. Ekonomiprofessorn upprepade sin kritik under ett seminarium i förra veckan, enligt Nyhetsbyrån Direkt.
– Som jag ser det har Sverige helt klart grovt misslyckats med sin oförsiktiga strategi, som lett till många döda, sa han.
Calmfors hänvisade till en ny studie från Internationella valutafonden, IMF, som visar att de ekonomiska effekterna för länder med strikta nedstängningar inte skiljer sig avsevärt från Sverige.
Samtidigt riskerar även en utdragen smittspridning, som ett resultat av mjuka restriktioner, att påverka ekonomin negativt.
– Ju närmare vi kommer ett vaccin, desto lättare tycker jag att det blir att ta kostnaderna för en kortare nedstängning.
”Det är en misslyckad strategi”
Lars Calmfors backas nu upp av Hubert Fromlet, affilierad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och tidigare chefsekonom på Swedbank.
– Det är en misslyckad strategi, det räcker med att titta på dödssiffran. Man har lite godtroget förlitat sig på att människor tar eget ansvar. Dessutom har Sveriges ekonomi inte utvecklats särskilt mycket bättre än i jämförbara länder.
– Det finns alltid en avvägning mellan liv och ekonomi, och jag tycker att vi har varit för hårda i den avvägningen. Om man tänker på att Sveriges rykte tar skada, så kan det också få effekter på ekonomin i längden. Internationellt är det få som tycker att Sverige har valt en framgångsrik väg, säger Hubert Fromlet.
Tidskriften Kvartal har analyserat Consensus Economics senaste bnp-prognoser för 2020 i en rad länder, och jämfört med antalet döda per 1 miljon invånare. Sifforna visar att den ekonomiska utvecklingen i Sverige är snarlik övriga Norden, samtidigt som dödstalen avviker kraftigt. Exempelvis har Sverige elva gånger fler döda per capita än Norge.
Bättre med snabb nedstängning
Även länder som Australien och Nya Zeeland, som har haft hårda lockdowns, förväntas nå ungefär samma ekonomiska resultat som Sverige, det vill säga ett budgetunderskott på runt fyra procent. EU-kommissionens prognos visar också små skillnader i bnp-utvecklingen mellan Sverige, Danmark och Finland.
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, stämmer in i kritiken. Enligt honom pekar internationella studier just nu på att hårdare restriktioner kan ha varit mer gynnsamma för ekonomin, eftersom höga smittal också spelar in i ekvationen.
– En kort och snabb nedstängning har fått snarlika effekter på ekonomin som Sveriges långa och försiktiga inbromsning, men då riskerar vi samtidigt fler smittade. Liksom restriktionerna har även själva smittspridningen en inverkan på bnp-utvecklingen. Därför hade det kanske varit bättre om Sverige bromsade lite hårdare, även ur en ekonomisk synpunkt.
Ett mått av slumpen kan också ha påverkat utvecklingen, tror Mats Bergman.
– I någon mån kan våra nordiska grannländer ha haft tur. De drabbades inte lika hårt av viruset, och hade aldrig totala lockdowns med utegångsförbud som vissa andra europeiska länder, vilket sammantaget har varit mer gynnsamt för ekonomin.
Gynnsamt läge i Asien
Sverige har dock ett mer gynnsamt ekonomiskt läge jämfört med andra utvecklade länder med många döda per capita, som Spanien, Storbritannien, Frankrike och Italien, där man väntas se ett budgetunderskott på runt tio procent i år.
Länder som Vietnam, Kina och Taiwan väntas däremot uppvisa en positiv tillväxt redan i år, och har dessutom mycket låga dödstal. Sydkorea, Japan, Hongkong och Singapore har en något större påverkan på sina ekonomier, men har effektivt bekämpat nya lokala utbrott av coronaviruset.
Hubert Fromlet, som främst forskar på asiatiska ekonomier, menar att disciplin och tilltro till myndigheter präglar länderna.
– De har också för vana att använda munskydd, i syfte att skydda andra, säger han.
Premium
Premium
Premium