Här stoppas invasiva jätten – med finska strategin

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Linda Backlund, ansvarig för arbetet mot invasiva, främmande arter vid länsstyrelsen i Västerbotten, håller i en jättebalsamin som är en bra bit övet två meter.
Foto: Länsstyrelsen Västerbotten / Länsstyrelsen Västerbotten
Totalt lyckades talko-deltagarna röja bort 15 bestånd av den invasiva arten jättebalsamin.
Foto: Länsstyrelsen Västerbotten / Länsstyrelsen Västerbotten
Jättebalsaminer har tagit sig till Sverige som trädgårdsväxt och sedan fått spridning i naturen. Dess naturliga hemvist är områden i Himalaya.
Foto: Länsstyrelsen Västerbotten / Länsstyrelsen Västerbotten
Jättebalsamin får lilarosa blommor med ärtskivor som kan skjuta iväg frön upp mot sju meter bort.
Foto: Länsstyrelsen Västerbotten / Länsstyrelsen Västerbotten
Totalt rensades jättebalsamin från en yta på över 300 kvadratmeter bort från Holmsund i Västerbotten.
Foto: Länsstyrelsen Västerbotten / Länsstyrelsen Västerbotten
1 / 7

Här hjälps människor åt att röja bort invasiva arten jättebalsamin från ett område på 300 kvadratmeter. 

Framgångsmetoden kallas ”talko” och är importerad från Finland. 

– Vem som helst kan bjuda in till talko, bara man har markägarens tillstånd, säger Linda Backlund, som leder kampen mot invasiva, främmande arter vid länsstyrelsen i Västerbotten. 

Under måndagen och tisdagen förklarade länsstyrelsen i Västerbotten krig mot den invasiva arten jättebalsamin och kallade till ett talko. 

Vad är talko? 

– Det är ett kollektivt frivillighetsarbete. Det är något man använder sig av i Finland en hel del och de har börjat använda det i bekämpningen av invasiva arter. Man går helt enkelt ihop och gör ett större arbete tillsammans, säger Linda Backlund. 

Frivilliga dök upp för att röja bort jätteväxten

Eftersom det inte finns något motsvarande, etablerat ord i svenskan beslutade sig länsstyrelsen för att behålla talko. 

Och trots det märkliga ordet dök människor upp för att hjälpa till. 

– Med tanke på att det här är en helt ny företeelse, och vi har ett ord som knappt någon känner till, så är vi jättenöjda med att det faktiskt dök upp tio personer dag ett och att det kom tio stycken dag två. Tack vare all kommunikation som vi haft innan dök det även upp fastighetsägare som upptäckt att de hade jättebalsamin i trädgårdarna. Så de kom och hämtade postsäckar hos oss, åkte hem och drog upp jättebalsaminer och kom tillbaka med växtavfallet till vår container. 

Talkot ägde rum i Holmsund där det fanns gott om jättebalsamin. 

Vad är jättebalsamin?

– Det är en växt som kommer från området kring Himalaya, Nepal och Tibet. Den är införd till Europa som en trädgårdsväxt, som så många av de invasiva växterna är. Den kan bli väldigt hög, upp mot två och en halv meter. Den får lilarosa eller lilaaktiga blommor som bildar små ärtskivor som sedan sprätter i väg fröna upp mot sju meter bort. Den växer i fuktiga miljöer och sprider sig med vattendrag men kan också hittas på hyggen och vid vägkanter, säger Linda Backlund. 

Totalt fick deltagarna bort 15 bestånd, drygt 300 kvadratmeter med jättebalsamin. 

”Otroligt viktigt för naturen att vara i balans”

Varför är jättebalsamin skadlig i den svenska naturen? 

– Det man har sett är att invasiva, främmande arter, och det är generellt för alla arterna, är ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald. Biologisk mångfald är något som vi alla behöver, det är otroligt viktigt för naturen att vara i balans. Förutom att hota den naturliga floran och faunan kan de föra med sig sjukdomar, som mårdhund gör, eller som tromsölokan ha en växtsaft som ger människor brännskador. 

Jättebalsamins överlevnadsstrategi går även ut på att producera rikligt med nektar, vilket hör att de stora växterna blir en gigantisk buffé för pollinerande insekter som humlor. Men eftersom det finns så mycket nektar att hämta kan det göra att humlorna inte bryr sig om att flyga till andra växter, som då inte blir pollinerade och riskerar att slås ut. 

– Vår fördel är att de är lätta att bekämpa eftersom de är ettåriga. De har ett väldigt litet rotsystem och är lätta att dra upp. Fröna överlever ett, kanske två, år i marken så der du bara till att de inte går i blom så blir du lätt av med dem, säger Linda Backlund som hoppas att arrangemanget ska ge ringar på vattnet och att talko ska bli en populär företeelse även i Sverige. 

– Det är fritt fram för vem som helst att bjuda in till talko men man måste alltid se till att ha markägarens tillstånd. 

TV: Fredagens största nyheter i Expressen TV

Nyhetsuppdatering med Anton Gymark

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.