Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Här lyfts kanonen från 350 år gamla prestigeskeppet

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Försvarets dykare på plats på havsbotten utanför Öland för att bärga en bronskanon från från vraket efter regalskeppet Kronan.
Foto: Andreas Sannerman / Andreas Sannerman
Efter 346 år får den 36-pundiga kanonen från regalskeppet Kronan återigen se dagens ljus.
Foto: Kalmar läns museum / Kalmar läns museum
Kanonen tillverkades i Sverige år 1661.
Foto: Joakim Tenglin / Andreas Sannerman

De åtta största kanonerna ombord på det svenska prestigeskeppet Kronan var en bidragande orsak till att fartyget kantrade och sjönk under en strid utanför Öland 1676. Nu har den sista av dem bärgats.

Dykare från första ubåtsflottiljen begav sig under torsdagen ner på 27 meters djup för att ta upp den 3,8 ton tunga bronskanonen, som stått delvis nedborrad i bottenleran i 346 år.

– Nu har vi samtliga tillvaratagna, konstaterar projektledaren Lars Einarsson från Kalmar läns museum.

Slaget mellan den svenska och den förenade dansk-holländska flottan stod utanför sydöstra Öland den 1 juni 1776. Orsaken till att Kronan förliste tros vara att besättningen minskade för lite på seglen när fartyget i den hårda sydvästvinden skulle vända mot fienden i en tvär gir.

– Det sägs att när skeppet började kantra så tog man in vatten i kanonportarna där de här stora kanonerna stod. Då lyckades man inte dra in de nästan fyra ton tunga pjäserna, så skeppet kantrade helt. Sedan exploderade det och sjönk, berättar Lars Einarsson.

”Flytande fästning”

Vanligen användes betydligt mindre kanoner i sjöstrider, medan den största modellerna mestadels var stationerade på land, till exempel framför slott eller murverk.

– Det visar just på Kronan som en flytande fästning, säger Lars Einarsson.

De största pjäserna på Kronan kunde användas när fartyget låg för ankar och sköt in mot land, och vid strider ute till havs användes vanligen de mindre kanonerna ombord.

Men av någon anledning valde besättningen den här dagen att göra även de största kanonerna längst ner i fartyget klara för strid, vilket Lars Einarsson tycker är uppseendeväckande.

– Nu förberedde man de här stora, tunga kanonerna för strid och det gjorde att man riskerade att kantra helt enkelt, när man skulle gira och vända fartyget.

Den senast bärgade jättekanonen upptäcktes förra sommaren då Försvarsmaktens dykare i samarbete med museet undersökte vrakets undersida.

Tillverkad i Sverige

En inskription på bakstycket visar att den är tillverkad i Sverige år 1661. På den här tiden var Sverige storexportör av koppar och med största sannolikhet är den tillverkad av koppar från Falu koppargruva och gjuten antingen i Dalarna eller i Stockholmsområdet.

Nu väntar ett omfattande arbete med dokumentation och konservering.

– Förhoppningsvis kommer vi att kunna ställa ut den på ett separat Kronanmuseum, som vi visionärt planerar för i Kalmar. Där kommer kanonerna att vara den världsunika ingrediensen.

Vrakplatsen hittades 1980 utanför Öland. Året efter påbörjades den marinarkeologiska undersökningen, som har pågått årligen sedan dess. Torsdagens bärgning innebär att totalt 48 kanoner har tagits upp inom projektet.

60 kanoner togs upp redan under 1680-talet, några år efter att det skånska kriget mellan Sverige och Danmark (1675–1679) avslutats.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.