Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här gör ministern praktik som lärare

Anna Ekström (s) praktiserar som lärare - vill hitta lösning på den svenska undervisningen
BANTA ÄMNENA. ”Jag kommer titta jättenoga på att det inte blir för mycket att undervisa om. För blir det för mycket hamnar man till sist i ett läge där läraren inte hinner med, och då blir det väldigt olikvärdigt”, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) med anledning om debatten om att antiken skulle tas bort ut undervisningen. Foto: SVEN LINDWALL

SÖDERTÄLJE. I ett försök att hitta nya lösningar på hur undervisningen kan stärkas i de svenska skolorna åker utbildningsminister Anna Ekström (S) nu till skolor i landets samtliga län – för att själv praktisera som lärare. 

Men när hon själv ville bli det i unga år räckte betygen inte till. 

– Jag hade inte en chans, säger hon och betonar att det krävdes väldigt höga betyg för att bli lärare på den tiden. 

Du är modigare än du tror, starkare än du vet och smartare än du förstår”, står det på en uppsatt lapp som är uppsatt på framsidan av katedern. På kanten som avdelar klädhängarna och skohyllorna från klassrummet hänger ett par gula hörselkåpor.

– Hur gammal är du?

En av eleverna i klass 4A suckar och tar ner sin hand när frågan kommer. Han hade ju också tänkt ställa just den frågan.

UTVALDA SKOLOR. De skolor som utbildningsministern besöker i de olika länen är skolor som på något sätt sticker ut: ”Jag tror inte att jag kommer att få se särskilt mycket dåliga exempel på den här resan, eftersom vi väljer ut skolor där man lyckats förbättra resultaten”, säger hon. Foto: SVEN LINDWALL
Jag ska inte sitta på rektorns kontor eller titta på power point-bilder.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) – som är sextio och ett halvt år – är på Lina grundskola i Södertälje, där hon under förmiddagen ska praktisera som lärare. Det är den första skolan av väldigt många hon ska besöka – för innan 2020 är slut ska hon ha praktiserat på en skola i varje region i hela Sverige. Så ser i alla fall planen ut. 

– Ska svensk skola vara bättre måste man jobba med undervisningen. Det är i undervisningen som allt det här magiska sker, där lärarna får chans att se till att eleverna verkligen lär sig. Därför ska jag inte sitta på rektorns kontor eller titta på power point-bilder och prata om målsättningar och visioner, utan i stället följa undervisningen och – i den mån som läraren litar på mig – hjälpa till med den, säger hon om initiativet.

Utbildningsministerns kunskapsresa

Utbildningsministern ska besöka en skola i varje län (region), där hon ska praktisera som lärare. Resan startade i måndags med besöket i Linas grundskola i Södertälje och pågår till slutet av 2020. Nästa besök blir den 18 oktober, på Färjestadens skola på Öland. Därefter bär det av till Gävle. 

Anna Ekström står lutad över en elev som heter George. De svarta, runda glasögonen har hon för tillfället parkerat på hans skolbänk.

– Att ligga i dvala är samma som att sova. Visst är det konstigt? förklarar hon.

Ämnet är biologi och i dag ska eleverna lära sig om livet i barrskogen – både på sommaren och på vintern.

– Jag vet inte vad jag ska rita, lavskrikan? frågar George och tittar på utbildningsministern.

I klassen går det 27 elever. Som flest har de varit 32. Endast två personer i klassen har svenska som modersmål och av grundskolans totalt 311 elever är det över 90 procent som är berättigade till modersmålsundervisning. 

Så när som på ett surr om uppgiften eleverna fått – bland annat att rita ett av djuren i barrskogen – är det knäpptyst i klassrummet.

Men det är nu.

2014 var det betydligt mer stökigt på skolan och bara 61 procent av eleverna som gick i årskurs 9 här blev behöriga till gymnasiet. Efter en inspektion 2015 hittade Skolinspektionen så pass allvarliga brister att man krävde att kommunen åtgärdade problemen inom ett halvår – annars skulle kommunen straffas med böter på 700 000 kronor.

UTMANINGAR. 2014 var 61 procent av eleverna i årskurs 9 behöriga till gymnasiet och 41,5 procent uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. 2019 var motsvarande siffror 78 respektive 61 procent.Foto: SVEN LINDWALL

– Den här skolan ligger i ett väldigt segregerat område, vilket ofta innebär att många med högre utbildning flyttar. Men på den här skolan säger man inte ”jaha, då kommer vi aldrig få ett bra resultat”. Tvärtom gör man sitt allra bästa för att man, med de elever man faktiskt har här, når riktigt goda resultat, säger Anna Ekström.

I dag beskrivs nämligen situationen på skolan som en helt annan och resultaten har under de senaste åren förbättrats. 2019 var hela 78 procent av eleverna som gick i årskurs 9 här behöriga till gymnasiet.

Något som fångat Anna Ekströms intresse. 

– Jag tyckte det var fascinerande när jag tittade på statistiken. Här har betygen verkligen stigit, men det har också resultaten på de nationella proven. Det är alltså inte några ”luftbetyg” som vi ibland ser när skolor förbättrar sig väldigt mycket. Alltså att betygsättningen blivit mer generös trots att resultaten på nationella proven samma som tidigare.

Hur vanligt är det med ”luftbetyg”? 

– Det är tyvärr alldeles för vanligt. Det vanligaste är att man höjer och ger ett E – alltså ett godkänt – i stället för ett F. Den som driver skolan kan ju ha mycket att tjäna på att det är bra betyg. Förra året ändrade vi reglerna så att man nu särskilt måste betrakta resultatet på nationella proven i betygssättningen. Samtidigt är det ju inte alla ämnen man har nationella prov i. Och det är så ruggigt orättvist när elever med goda kunskaper och rättvisa betyg inte kommer in på sin drömutbildning för att elever med sämre kunskaper men med luftbetyg kommer först i kön. 

SKOLMAT. Dagens lunch är gratinerad falukorv med makaroner. Foto: SVEN LINDWALL

Anna Ekström berättar att just läraryrket, i ämnena samhällskunskap och historia, var hennes drömyrke som ung – men att hennes betyg från gymnasiet inte var bra nog för att komma in på utbildningen.

Jag hade inte en chans. Och då hade jag 4,6, vilket är ett väldigt bra betyg. Men 4,9 krävdes att komma inte på lärarutbildningen det året, så jag sökte aldrig ens. I stället fick jag bli jurist där det krävdes 2,3. Det visar ju också att det är möjligt att ändra på intagningsnivån utifrån vilka yrken som är attraktiva och populära.

PRAKTIK. Utbildningsminister Anna Ekström (S) hjälper eleverna Matteo, 10 och Estelle, 9 på NO-lektionen. Foto: SVEN LINDWALL

***

På väggen längst bak i klassrummet sitter några av elevernas bokrecensioner uppsatta. En har recenserat författaren Pia Hagmars bok ”Millan – sveket”. På raderna där eleven ska skriva vad som var mindre bra med boken går det att läsa: ”att det fanns lite svärord”.

Är det någon som har några frågor till Anna Ekström? frågar läraren Vesna Ramovic eleverna som hon haft ända sedan årskurs 1.

Säkert en tredjedel av eleverna räcker upp handen.

– Vad fick dig att börja med att bli utbildningsminister? frågar en pojke som får svaret att hon nästan inte trodde att det var sant när Stefan Löfven plötsligt ringde henne och frågade om hon ville bli minister.

– Får du mycket skäll? frågar en annan.

En flicka som heter Evelina plockar fram något som hon säger att hon gjort på fritis.

– Jag har gjort ett armband.

Utbildningsministern blir märkbart rörd när hon tar på sig det färgglada pärlhalsbandet som också fått pärlor i bokstäver som utgör ”Anna”.

PRESENT. Armbandet som Utbildningsminister Anna Ekström (S) fick av en av eleverna, som hon hade gjort på fritis. Foto: SVEN LINDWALL

Efter en falukorvslunch i skolmatsalen, ett pass som rastvakt och utvärdering av lektionen är Anna Ekström klar med praktiken för dagen. Samtidigt är hon långt ifrån klar men den kunskapsresa hon precis inlett.

– Lägger man upp det här någorlunda likadant får jag en hyfsat rikstäckande bild, tänker jag. Jag hoppas att jag kan lära mig mer så att jag kan hitta bra styrsätt och metoder som kanske skulle kunna sprida sig i hela landet just för att kunna stärka undervisningen, säger hon och fortsätter:

– Jag tänker också att jag ska plocka upp onödig administration som man kan ta bort. För några år sedan när jag var ute och pratade med lärare var det bara lönen man klagade på. Men nu är det nästan bara arbetsmiljön och alla administrativa arbetsuppgifter.

Tror du att det kommer leda till faktiska, konkreta ändringar från din sida efter de här besöken?

– Ja, det tror jag. Det är jag helt övertygad om.

Text: Karolina Skoglund. Foto: Sven Lindwall. Foto: SVEN LINDWALL

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.