Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här går Europas nya järnridå

Gränsvakterna Tibor Kovacs och Sandor Nagy. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
På den grusväg som går mellan de fyra meter höga stängslen kommer ungersk gränspolis med mycket jämna mellanrum körande. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Migrationsförvaret. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Gränsvakterna Tibor Kovacs och Tamas Szalma. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
De gula varningstavlorna är skrivna på bland annat engelska och arabiska. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
1 / 7

Flyktingkrisen för tre år sedan präglar den svenska valrörelsen.

Majoriteten av partierna går till val på att Sverige ska ta emot färre asylsökande än tidigare. Människorna på flykt från krig och förföljelse är inte enbart Sveriges ansvar, heter det, och det talas om att hitta lösningar på EU-nivå.

Medan USA:s president Donald Trump fortfarande planerar den utlovade muren mot Mexiko, har Ungern redan gjort verklighet av sin.

17 mil av stängsel och taggtråd som stoppar flyktingar från att ta sig in i EU.

ASOTTHALOM.

Den ungerska byn Asotthalom ligger granne med Europas mest välbevakade gräns.

Men invånarna här har inget emot taggtråden, övervakningskamerorna, polispatrullerna.

Tvärtom.

De är nöjda med att lugnet återvänt, att just inga utlänningar längre illegalt tar sig över gränsen.

Och de tackar sin borgmästare, Laszlo Toroczkai.

Det var hans idé att bygga Europas nya järnridå.

De gula varningstavlorna är skrivna på bland annat engelska och arabiska. Stängslet är elförande.

 

Det är bara en del av hindret. Lägg därtill dubbla stängsel krönta med taggråd, övervakningskameror och sensorer som känner av rörelse, strålkastare och vakttorn. På den grusväg som går mellan de fyra meter höga stängslen kommer ungersk gränspolis med mycket jämna mellanrum körande. 

Det är ingen välkomnande gräns, den cirka 170 kilometer långa sträckan mellan Ungern och Serbien. Men det är heller inte meningen.

År 2015 tog sig cirka 390 000 flyktingar och migranter över den ungerska gränsen och under många veckor rådde kaos här. Det ska aldrig få hända igen, försäkrar Ungerns premiärminister Viktor Orban som ser muslimsk massinvandring som ett existentiellt hot mot Europa. Hans parti Fidesz vann en storseger i valet i april.

”Inte ofta vi fångar någon längre”

Sandor Nagy, 33 år, arbetar som frivillig gränsmilis i gränsstaden Asotthalom och lyder direkt under borgmästaren. Han och två kolleger hjälper polisen att gripa migranter som tar sig förbi gränsen, över stängslet.

Tibor Kovacs och Sandor Nagy jobbar som gränsvakter i staden Asotthalom. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

För ett par dagar sedan tog han två indier som med hjälp av en ungersk smugglare klättrat över.

– Det var ingen större dramatik, det brukar inte vara det. De gör sällan motstånd, berättar han.

– Men det är inte ofta vi fångar någon längre. Det händer kanske ett par gånger i månaden.

”Stängslet ska sända en stark preventiv signal. Kom inte hit!”, säger Attila Piros, polischef i regionen Csongrad. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

För det mesta är det förstås gränspolisen som griper dem som tar sig genom Ungerns nya järnridå genom att klättra över, klippa upp den eller gräva sig under.  Det är svårt att undvika kamerorna och sensorerna.

– Min regel är att polisen ska vara på plats inom en minut från att larmet går, säger Attila Piros som är polischef i regionen Csongrad, den sektor som omfattar sydöstra Ungern och cirka 60 kilometer av gränsen mot Serbien.

– Stängslet ska sända en stark preventiv signal. Kom inte hit!

Sandor Nagy, till höger, och hans kolleger hjälper polisen att gripa migranter som tar sig över stängslet. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

”Ingen tvekan om att stängslet har räddat oss”

De som grips – de flesta kommer från Afghanistan, Pakistan, Irak – förs i regel genast till portar i stängslet som bara leder till Serbien, ett land som inte är medlem i EU eller i Schengen-området.

Stängslet är byggt inne på ungerskt territorium, så den som avvisas befinner sig fortfarande formellt i Ungern men kan bara gå åt ett håll, tillbaka till Serbien.

Under det första halvåret i år grep ungersk polis 261 personer som illegalt försökt ta sig in. I juni var siffran 18. Två år tidigare, i juni 2016, greps 3 768.

Och år 2015?

– Det kom som mest 9 000 på en dag, bara genom vår by, Asotthalom, säger borgmästare Laszlo Toroczkai. Det bor cirka 4 000 människor här.

– Det råder ingen tvekan om att stängslet har räddat oss. Lag och ordning är återställd. Den okontrollerade invandringen är hejdad.

Borgmästaren Laszlo Toroczkai har en ”Make America Great Again”-keps på kontoret, en present från medlemmar av Donald Trumps kampanj på besök innan valet 2016. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Han har anledning att känna sig nöjd. Det var hans idé från början att Ungern skulle bygga ett stängsel på gränsen mot Serbien. Han började framföra tanken redan 2014.

– Men då var det ingen som lyssnade, inte EU, inte vår egen regering. Men något fick Viktor Orban att ändra sig 2015.

Laszlo Toroczkai har en ”Make America Great Again”-keps på kontoret. En present från några medlemmar av Donald Trumps kampanj som var här på besök 2016 före det amerikanska valet.

– Mitt budskap till dem var, stängslet fungerar här, det kommer att fungera för er också.

Toroczkai är inte medlem av Viktor Orbans parti, han tillhörde i stället tidigare Jobbik, ett högerextremt parti som dock på sistone rört sig mer mot mitten. Men borgmästaren delar Orbans fruktan för vad invandring från muslimska länder ska leda till.

– Jag är nöjd för Asotthaloms del, och för Ungerns del, vi har stängslet, men EU är fortfarande öppet. Det kommer i värsta fall att leda till en blodig konflikt. Och detta har orsakats av de politiker som öppnade upp Europa.

Själv har han försökt införa lokalt förbud mot exempelvis bärandet av heltäckande slöja, Ungerns högsta domstol gav honom dock bakläxa. Och förbudet är ändå mest symboliskt eftersom här inte bor några muslimer i byn. De sista två har flyttat.

Vill inte jämföra med den gamla järnridån

Liknelser med den järnridå som Ungern rev 1989 gillar han inte. Det går inte att jämföra, menar han. 

– Järnridån under kalla kriget byggdes för att hindra laglydiga ungrare från att lämna sitt land. Stängslet byggdes för att skydda laglydiga ungrare.

Alla i byn vet förstås att det var Toroczkais idé att bygga stängslet och många är stolta över det.

– Han gjorde det mycket bra, säger bybon Bela Kalman. Vi har ingen fruktan längre och känner oss säkra.

 – Jag bor i utkanten av byn, har två döttrar och 2015 skaffade jag mig en gaspistol i självförsvar. En gång var jag tvungen att skjuta i luften för att skrämma i väg personer som försökt komma in på min gård.

Planterar träd för att slippa se stängslet

Läkaren Eva Börcsök bor i gränsbyn Röszke och är bokstavligen granne med dubbelstängslet och patrullerna. Hon har planterat träd för att slippa se den. Och i början var det jobbigt att bo så nära.

– Det är en väldig trafik med poliserna, och högtalarsystemen reagerade på alla möjliga falska larm och körde ut sina varningsbudskap i sex olika språk. Vi lyckades övertala polisen att slå av dem här.

Läkaren Eva Börcsök bor granne med dubbelstängslet. Hon har planterat träd för att slippa se det. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

– Men det är skönt att stängslet finns, att det skyddar oss mot illegal migration.

Det är dock inte bara den illegala migrationen över gränsen som Ungern gör sitt bästa för att stoppa. Ungern har numera bland de strängaste asylreglerna i Europa.

Två asylsökande släpps in per dag

Det finns två så kallade transitcentrum här i södra Ungern dit asylsökande refereras. Redan 2016 var antalet som släpptes in begränsat. Högst 60 per dag accepterades. Det har sedan dess minskat successivt. I dag släpps bara två asylsökande in per dag.

De placeras i läger dit inga utomstående har tillträde. Inga journalister får besöka de två lägren, inga frivilligorganisationer kan arbeta där.

Vi kan bara betrakta ett av lägren, det i Röszke, på håll. Blå skeppscontainrar bakom stängsel och taggtråd. Det ser mest ut som ett fångläger på en grusplan. De asylsökande får inte lämna området under hela processen.

De asylsökande kommer hit från ett läger i serbiska Subotica, strax söder om gränsen. Allt är organiserat med ett kösystem, familjer hålls ihop, men om en familj på fem släpps in så är halva veckokvoten fylld.

”Det är som ett fängelse”

De är sex medlemmar i Irak-kurdiske Shariff Kazans familj, hustrun Asia och fyra barn i åldrarna fem år till fyra månader. De har väntat på sin chans att få söka asyl i Ungern sedan mars 2017.

– Jag var soldat med peshmerga (kurdiska styrkor) i fyra år och kämpade mot IS, berättar han när vi träffas i lägret i Serbien. När min bästa vän dödades, så insåg jag att min familj inte hade någon framtid i Irak, där det bara rått krig.

Shariff Kazan och hans hustru Asia har fyra barn i åldrarna fyra månader till fem år. De har väntat på att få söka asyl i Ungern sedan mars 2017. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Han tog sig till Serbien via Turkiet och Bulgarien. Om allt går som planerat ska familjen komma in i det ungerska transitlägret nästa fredag. Väntan är över, men han bävar för framtiden.

– Jag har inget annat val, jag måste acceptera detta stängda ungerska läger. Men där är som ett fängelse, det är ingen miljö för barn.

Asia Kazan med Suleyman, 1 år och fyra månader. Om allt går som planerat ska familjen komma in i det ungerska transitlägret nästa fredag. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Hur länge han kommer att vänta där inne vet han inte. Det kan bli kortvarigt. För Ungern har just ändrat sina asylregler igen.

”Man behandlas som djur”

– Ungern har i juli beslutat att Serbien är ett säkert land och att alla ansökningar gjorda från personer som kommer in i lägren via Serbien – och det är den enda vägen – därför ska avslås automatiskt, berättar Andras Lederer på människorättsorgaisationen Hungarian Helsinki Committee.

Ungern antog också den 20 juni – på FN:s Internationella flyktingdag – en ny lag som riktar sig bland annat mot ungerska frivilligorganisationer som arbetar för migranters och flyktingars rättigheter.

Andras Lederers organisation är i hårkorset, men kämpar vidare, nu bland annat mot de nya asylreglerna. Det har redan drabbat två syriska asylsökande och tre afghanska familjer.

På den grusväg som går mellan de fyra meter höga stängslen kommer ungersk gränspolis med mycket jämna mellanrum körande. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

– De är kvar i lägret, men betraktas inte som asylsökande och får därför ingen mat längre. De ska svältas ut, säger Lederer.

Ärendet ligger nu hos Europadomstolen i Strasbourg. Ungern har fällts där flera gånger förr.

Men Shariff Kazan är beredd. Han har informerats om vad som kan hända och har bunkrat upp.

– Vi har bland annat köpt 20 kilo ris, sju liter olivolja för att klara oss. Jag trodde inte det var så här i Europa, man behandlas som djur!

Han kunde förstås ha sökt asyl i Serbien, men ser ingen ekonomisk framtid där för sin familj. Det argumentet kommer inte att gå väl hem i Ungern.

 

LÄS MER: Här hittar du Expressens senaste reportagen och mer långläsning 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!