Här är Sveriges sex värsta militära fiaskon

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Den 10 augusti 1628 var vädret idealiskt och det fantastiska regalskepper Wasa skulle skickas ut på äventyr. Ni vet hur det gick. 1 000 meter från varvet kom en vindpust. Sedan en till. Och så sjönk Wasa.
Foto: Christian Örnberg

Vi har hört om alla svenska bravader – från Gustav Vasa och fram genom tåget över Bält och andra storslagna militära bragder.

Det är något som alla äldre lärde sig allt om i skolan, tillsammans med en massa årtal.

Här är sex händelser som de flesta historiefantasterna helst skulle vilja gömma och glömma.

1. Regalskeppet Wasa, 1628 – fartyget som inte kunde segla

1628 rasade 30-åriga kriget för fullt och Sverige var en av de viktigaste aktörerna.

Landet hade under 1600-talet gjort en otrolig resa. Från att vara ett litet fattigt land i utkanten av den civiliserade världen hade Sverige blivit en maktfaktor och ett av Europas mest inflytelserika länder. Östersjön var svenskt och detta var mycket tack vare Gustav II Adolf, kungen som pumpat ut alla resurser Sverige hade för att driva krig i Europa.

Men flottan var trots anseendet ganska usel, speciellt sedan Polen legat i krig mot Sverige sedan 1625.

För övrigt såg det rätt surt ut för protestanterna i kriget mot katolikerna.

Så för att kunna slåss mot polackerna – och alla andra katoliker – gällde det att snabbt och raskt bygga upp en stridskraftig flotta. Vad är då inte bättre än att bygga världens största, mest häftiga och skräckinjagande fartyg?


Regalskeppet Wasa.
Foto: Daniel Sidenbladh

Men det var bråttom. Sverige hade förlorat alltför många fartyg i rask takt på Östersjön, så det brann i knutarna att få detta väldiga monster Wasa klart.

Ordern hade gått till Skeppsholmens varv i Stockholm. De skulle bygga Wasa och det blev inte bättre när varvet fick ekonomiska problem. Samtidigt förlorade flottan tio fartyg i en storm, vilket gjorde den svenska krigsmakten tämligen desperat.

Nu gällde det bara att bli klar! Skynda på med fartyget!

Sedan lade sig kungen i. Plötsligt ville han ändra längden på fartyget och det var ju bara att lyda order.

På våren 1628 var så fartyget klart. Ett sista test återstod. En mindre detalj. Fartyget var ju specialbeställt av kungen, så stabilitets-testet skulle ju vara en baggis.

30 sjömän beordrades att springa fram och tillbaka mellan långsidorna, för att se hur mycket Wasa skulle kränga.

Det slutade illa. Efter tre vändor beordrades sjömännen att sluta, fartyget krängde för mycket.

Så vad gör man då? Skeppsbyggmästarna var inte på plats och kungen var i Polen.

Efter omfattande brevväxling med kungen drog de ansvariga i Stockholm slutsatsen att skicka iväg fartyget ändå.

10 augusti 1628 var vädret idealiskt. Det blåste en lätt bris och skeppet bogserades iväg, ut mot faror och äventyr. Här skulle polacken få stryk så det hette duga med detta fantastiska regalskepp!

Ni vet hur det gick.

1 000 meter från varvet kom en vindpust. Sedan en till. Och så sjönk Wasa.

Vid kajen stod tusentals människor och såg Sveriges kanske största militära fiasko. Bland vittnena fanns ett antal utländska ambassadörer, vänner och fiender.

För många av dem måste det ha varit det roligaste de sett.


För dig som är inloggad – läs mer här!

2. Slaget vid Poltava – det skulle inte gå och det gjorde det inte heller

År 1700 hade Karl XII besegrat ryssen vid slaget vid Narva, en av de första sammandrabbningarna under det som kallats ”det stora nordiska kriget” (1700–1721).

Att svenskarna hade haft tur är kanske en av 1700-talets största underdrifter. Trots att ryssarna var tre gånger så många och hade 140 fler kanoner än svenskarna så vann Karl XII:s trupper stort. Men det var slutet av november och vädret skulle visa sig avgörande. För när svenskarna anföll kom också Snöstormen. Och snön blåste rakt i ögonen på ryssarna som inte visste vad de skulle göra, medan svenskarna hade vinden i ryggen. Och många ryssar som inte dödades av kulor trillade i den kalla floden och drunknade.

Slaget vid Poltava
Foto: Wikimedia commons

Vilken signal skickade det till Karl XII, tror ni?

Vi snabbspolar åtta och ett halvt år framåt. Karl XII:s trupper är nu vid Narva. Tanken att spöa upp tsar Peter i Moskva hade gått om intet. 60 000 välutrustade och kompetenta svenska soldater var nu vara 17 000 och de flesta var nog inte så sugna på att slåss. De har ont om mat, ammunition och en mycket låg moral.

Vid Poltava i nuvarande Ukraina fanns 40 000 ryssar.

Men nu var det mitt i sommaren och Karl XII kunde knappast räkna med en ny himlasänd snöstorm att förblinda ryssarna med.

Men kanske skulle svenskarna kunna överraska?

Natten till 28 juni 1709 hade ordern gått ut. De svenska trupperna skulle formeras i skydd av mörkret och sedan på något sätt tassa förbi de ryska utposterna för att sedan slå till mot huvudarmén. Att ge sig in i strid mot soldaterna i redutterna skulle bara ta en massa tid och då skulle överraskningsmomentet vara borta.

Men det hade gått söligt till under natten och när sedan solen gick upp (det var ju mitt i sommaren) så fick man anfalla. Det visade sig att smygandet misslyckades och någon försvarande rysk soldat upptäckte blänket från en svensk bajonett (typ) och började skjuta.

Det har spekulerats i om det eller detta hänt, så skulle svenskarna taktik ha lyckats. Men nu var det inte så och Karl XII:s trupper besegrades hårt.

7 000–9 000 ur den svenska armén dog, beroende på vem man frågar, men den svenska styrkan fick en knäck de aldrig hämtade sig ifrån.


LÄS MER: Bisarra vapen som faktiskt har byggts

3. Karl XIV Johans centrallinje – omodernt 50 år innan det blev klart

Vad händer om fienden tränger in i Sverige? Hur ska vi försvara oss då?

Frågan blev aktuell när Ryssland erövrade Finland från Sverige 1809. Och Karl XIV Johan tittade österut för en lösning.

Hos fienden använde man den brända jordens taktik. Bränn och retirera. Lämna inget åt fienden.

Valet föll på Karlsborg vid Vätterns västra kust. Här skulle Sveriges reservhuvudstad skapas runt Karlsborgs fästning. Och de två andra punkterna skulle då vara Jönköping i söder och Askersund i norr.

Inte hundratals mil bort, men i alla fall halvvägs till Göteborg.

1819 sattes spaden i marken, eftersom de inte hade några grävmaskiner. Bygget skulle bli klart på tio år och då minsann skulle Sverige ge Ryssland en match.

Ungefär samtidigt planterades en ekskog på Visingsö så att man några årtionden senare skulle kunna bygga otroliga krigsfartyg.

Men bygget tog lite längre tid än det var tänkt.

Längs Vanäs udde där fästningen skulle byggas löpte en sandås. De första 15 åren lades på att skyffla ut gruset till de 5 kilometer långa försvarsvallarna mot fästningens sjösidor.

Morsning, tidsschema.

För att försöka komma i kapp schemat jobbade cirka 2 000 personer på att bygga fästningen under åren 1827–1830.

Efter tolv år kunde första garnisonen flytta in, men fästningen var långt ifrån klar.

Men det fanns mer att göra än att flytta grus.

Ett slutvärn skulle byggas på ett sinnrikt sätt, men det tog tid.

Så det där att bli klar 1829 funkade inte. Och när man var klar med slutvärnet skrevs 1866. Amerikanska inbördeskriget var slut och man krigade på ett helt annat sätt då än 50 år tidigare.

Så man ritade om fästningen, gjorde den lite enklare och så, 1909 stod den klar, bara 80 år för sent.

I dag är det Europas största fästning och en trevlig turistattraktion.

4. Fälttåget mot Norge – vann vi, eller hur gick det?

Sverige hade förlorat Finland 1809. Kungen Gustav IV Adolf hade kickats ut och Sverige hade värvat en av Napoleons generaler att ta över kungakronan.

Efter Napoleonkrigen hade Sverige tilldelats Norge från Danmark som stod på den förlorande sidan.

Men Norge sa nej, tack. Då tyckte kungen Karl XIII, ivrigt påhejad av den blivande

Karl XIV Johan att det var en dålig idé att Norge skulle vara självständigt.

Så 26 juli 1814 drog Sverige i krig mot Norge. Efter några veckors krigande förstod norrmännen att svenskarna skulle vinna, så de inledde fredsförhandlingar.

Jaha, frånsett att det är rätt korkat att starta krig mot Norge, vad är det för galet med det där?

Jo, enligt författaren och historikern Herman Lindqvist så slutade Norges kapitulation i att Norge fick Karl Johan som kung, men med en egen författning, förvaltning och armé. De fick också en egen flagga och ett eget språk.

Enligt Lindqvist sket Karl Johan i Norge och allt det där. Varför hålla på och ockupera och försvenska norrmännen, som man hade gjort med Skåne 150 år tidigare? Karl Johan tänkte ju inte stanna i Sverige, utan åka tillbaka till Frankrike och regera ett riktigt land.

Tji fick han.


LÄS MER: Sex vikingatraditioner som lever kvar

5. Mannen som gav bort Finland till ryssarna

Carl Olof Cronstedt betraktades som ett av de stora militära genierna. Han blev känd för att vara hjärnan bakom Sveriges genom tiderna störata marina seger i slaget vid Svensksund, 1790.

Så, hur kunde det gå så fel?

Cronstedt hade tjänstgjort vid det amerikanska frihetskriget och i Gustav III:s ryska krig. Han hade flera utmärkelser som de flesta militärer bara kunde drömma om.

Ändå skulle han förlora allt.

1808 när det finska kriget bröt ut litade Sverige på att kunna hålla Ryssland på avstånd, tack vare den svenska utposten Sveaborg, som ansågs både ointaglig och omöjlig att runda. Så länge Sverige kontrollerade Sveaborg så var ryssen ingen fara, tänkte man.

Sveaborg var Nordens Gibraltar, helt enkelt.

Populär Historia har berättat om hur borgen föll och det var inte med militära medel.

För när Ryssland gick in i Finland 21 februari 1808 var den svenska armén underlägsen i antalet soldater. Svenskarna retirerade och ryssarna drog fram.

Men de kom inte längre än till Sveaborg och hur de än kalkylerade så gick det inte att ta borgen med vapen.

Carl Olof Cronstedt betraktades som ett av de stora militära genierna.
Foto: Wikimedia commons

Samtidigt satt krigshjälten Carl Olof Cronstedt på borgen och var arg för att den utlovade hjälpen aldrig kom fram. Och man kände sig mycket omringade av ryska trupperna.

Ryssarna satsade då allt krut på psykologisk krigföring. Generalen Jan Peter von Suchtelen såg till att sprida desinformation in i borgen. Sedan började man skjuta på borgen med granater under tre dagar i mars 1808. Det började brinna på olika ställen, men det var egentligen inget att oroa sig över.

Men svenskarna blev verkligen ängsliga och sköt tillbaka med allt de hade. Cronstedt var nervös och trodde att ryssarna var betydligt fler än de var.

När de ryska trupperna lite senare anföll igen – med lika uselt resultat – blev Cronstedt så nervös att man inledde förhandlingar med Ryssland… om att ge upp.

Ryssarna blev överraskade av Cronstedts grepp. De hade aldrig hört talas om något liknande, men okej om svenskarna vill ge upp borgen så var inte ryssarna sena att ta över.

Det spekuleras ännu i dag vad som hände. De svenska förlusterna i borgen var minimala. Det fanns gott om mat till alla och det rasade inga epidemier.

Kanske var Cronstedt sur på kungen som ”förvisat” honom till denna utpost, men vi vet inte.

Vad vi däremot vet är att Cronstedt dömdes 1809 i sin frånvaro för landsförräderi  till att mista höger hand, halshuggas och steglas

Stegling är en medeltida grej där man spikar upp den döde brottslingens hand eller huvud på allmän plats, så att andra inte gör om brottslingens misstag, som att lämna över en viktig borg till Ryssland.

Cronstedt benådades dock, men levde resten av livet i ensamhet och utan vänner.

6. Gustav II Adolf rider fel – vad skulle du där att göra?

30-åriga kriget rasade för fullt och Gustav II Adolf deltog aktivt vid slaget om Lützen 6 november 1632.

Slaget om Lützen 6 november 1632.
Foto: Wikimedia commons

Det låter ju som en grej ur en äventyrsfilm att hjälten leder anfallet mot den förskräckliga fienden. Han rider först med svärdet i högsta hugg och manar sina soldater till seger.

Det hände här också, fast med den skillnaden att det var så dimmigt att kung Gustav Adolf red fel på ett otrevligt sätt.

Både han och hans trogna häst Streiff sköts. Kungen träffades först av tre skott, tog emot ett stick i bröstet innan han föll mot marken och därefter fick ett dödande skott i tinningen. Katolikerna försökte rädda hästen, men den fick avlivas senare.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.