Enligt den nationella infrastrukturplanen, som röstades igenom i riksdagen 2016, ska 125 miljarder kronor läggas på upprustning och underhåll av Sveriges befintliga järnvägar de kommande tio åren.
Överenskommelsen mellan S, MP, C och L utlovar bättre punktlighet för tåg i hela landet, men den största satsningen görs på stambanor för nya höghastighetståg. Dessa kommer sannolikt kosta minst 230 miljarder kronor – nästan dubbelt så mycket som ska läggas på de befintliga järnvägarna. Kostnaden för själva tågen är då inte inräknad.
Så – hur mår egentligen Sveriges vanliga järnvägar?
Expressen har tittat närmare på förseningarna i tågtrafiken.
LÄS MER: Sågas av experter – nu ska snabbtågen bli verklighet
50 000 timmars förseningar
2017 var svenska tåg försenade med i snitt tre minuter. Det gick nästan en miljon tåg, så den samlade förseningstiden var närmare 50 000 timmar – sammanlagt mer än fem år.
Norrbottens län ledde ligan för kortare förseningar. Där var 25 procent av tågen två till fem minuter sena. I hela riket var andelen tio procent.
En annan region sticker ut om man tittar på inställda tåg: Nio procent av tågen i Kalmar ställdes in, i jämförelse med två procent för riket i snitt. Inget annat län hade i närheten av lika många inställda tåg.
Sträckan Linköping-Västervik sticker ut i statistiken. 2017 var 5 500 avgångar planerade – men nästan 2 000 av dem ställdes in. 35 procent av tågen gick alltså inte.
2018 ställdes 1 150 tåg in, strax över 20 procent av avgångarna på sträckan.
Expressen åkte till Linköping för att provåka Kustpilen – ett av Sveriges absolut mest inställda tåg.
Känsliga läsare varnas: tåget var inställt.
Ersättningsbuss från Åtvidaberg
Expressens team anländer till Linköping vid 15.30 för att hinna med avgången mot Västervik 16.10. Det visar sig att tågen ställts in i båda riktningar tidigare under dagen, på grund av signalfel.
Nu har trafiken från Linköping kommit i gång igen, men åt andra hållet är det fortfarande stopp, så vi ger oss i väg fullt medvetna om att vi kanske aldrig kommer tillbaka igen.
Av rädsla för att strandas i Västervik hoppar vi av redan efter en halvtimmes resa, i Åtvidaberg. Här ska vi stå och frysa i 25 minuter i väntan på en ersättningsbuss tillbaka, men som tur är överrumplas vi av ett gäng ivriga konfirmander som bjuder på kaffe och bullar.
– Vi försöker bara göra någons dag lite bättre, säger Emma Johansson, 14.
De lyckas.
Susanne, 50: ”Man vet aldrig när man går till stationen”
På busstationen träffar vi även den pendlande kyrkopedagogen Susanne Bramfalk, 50, som är på väg tillbaka till Linköping.
– När man går till stationen är man aldrig säker på om tåget kommer att gå. Man får vara ute i god tid så att man hinner titta. Tåget kommer ofta fram till perrongen, men sen när man ska avgå så säger de att det är inställt, säger Susanne Bramfalk.
Fåtalet pendlare som sitter på ersättningsbussen verkar vara vana vid inställda tåg. Susanne tycker att järnvägen borde rustas upp – och att det inte räcker med stambanor för höghastighetståg mellan storstäderna.
– Om man vill att människor ska åka mer miljövänligt och klimatsmart så tycker jag nog att hela järnvägsnätet i landet ska rustas upp.
Ersättningsbussen går smidigt och vi är tillbaka i Linköping nästan enligt tidtabell.
Länstrafiken: ”Ramlar ner träd på spåren”
Men varför ställs så många tåg in just på denna sträcka?
Kustpilen går både Linköping-Västervik och Linköping-Kalmar, men betydligt färre tåg ställs in på den senare sträckan.
Tågen i Kalmar län körs av det privatägda företaget Transdev på uppdrag av Länstrafiken i Kalmar. Precis som för övriga järnvägar i Sverige står Trafikverket för skötsel och underhåll av själva banorna.
Stor del av förseningarna beror på att banorna är gamla, säger Karl-Gustaf Åberg, trafikplanerare vid Kalmar länstrafik.
– På vintern är det ju mycket inställda tåg för att det ramlar ner träd på banorna till exempel, när det är varmt på sommaren kan det bli problem med solkurvor, säger han.
Solkurvor efter höga temperaturer
”Solkurvor” uppstår till följd av höga temperaturer som får spåren att utvidgas. Problemen med solkurvor blir extra påtagliga på så kallade skarvspår – äldre spår som vars skarvar får det att låta ”kadonk-kadonk” när tåget åker förbi.
Det stora antalet inställda tåg 2017 berodde även på att man inte hade tillräckligt många fungerande tåg, menar Åberg:
– Vi hade rätt mycket fordonsproblem under 2017, som gjorde att vi inte kunde köra samtliga tåg. Det bör vara den anledningen.
Bengt Olsson är presschef på Trafikverket. Han har ingen enkel förklaring till varför så många kustpilar ställs in.
– Det är två väldigt gamla banor och där bedrivs inte så mycket trafik, det går trafik men det är i omfattning inte att jämföra med banorna som exempelvis går förbi Norrköping, Linköping och mot Stockholm.
– Det diskussionerna gällt när det varit dags för investeringar för att bygga om saker, så har det ställts mot varandra. Och då har man sett att vi kan bedriva den här typen av trafik i den omfattningen med den typen av spår som finns.
Men 2017 så var det 2 000 tåg som ställdes in – det är ju mer än fem tåg om dagen på den här sträckan?
– Det är lite svårt att göra bedömningen om varför det ställs in. Det finns säkert flera orsaker till varför – där finns det olika åsikter om vad som har förorsakat vad.
1 650 mil järnväg – 20 procent utan el
Personer som Expressen talar med på Trafikverket och i länstrafiken uppger en lång rad olika anledningar till att tåg blir försenade och ställs in: signalfel, trasiga vagnar, värme på sommaren, kyla på vintern och fåglar som sätter sig på kontaktledningarna.
Att tågen i just Kalmar län ställs in i så mycket högre utsträckning än i övriga landet får vi ingen förklaring till. Klart är att förseningar och inställda tåg i större utsträckning drabbar äldre järnvägar.
Där är tågtrafiken dessutom ofta dieseldriven.
Enligt uppgifter från Trafikverket är ungefär 20 procent av totalt av totalt 1 650 mil järnväg i Sverige fortfarande inte elektrifierad, och där drivs tågen i stället med fossila bränslen.
Både den nationella infrastrukturplanen och överenskommelsen mellan S, MP, C och L innehåller tydliga mål om att Sverige ska bli helt fossilfritt – men inga konkreta planer för hur tågtrafiken ska bli helt fossilfri.
Rättelse: I en tidigare version av artikeln användes en bild på ett annat tåg tillsammans med rubriken. Artikeln handlar om Kustpilen mellan Linköping och Västervik, ingenting annat.
