Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här är orsakerna till våldsamma protesterna i Chile

En av Latinamerikans mest välmående och politiskt stabila nationer skakas av ett folkligt uppror. Vad är det som utspelas på Chiles gator?
En kostymklädd demonstrant applåderar och ropar slagord mot Chiles regering.
Foto: RODRIGO ABD / AP TT NYHETSBYRÅN
Polis griper en demonstrant i Santiago i Chile.
Foto: RODRIGO ABD / AP TT NYHETSBYRÅN
Protesterna har spridit sig till andra städer än Santiago: tiotusentals demonstrerar mot regeringen i Valparaiso, Chile.
Foto: FERNANDO BIZERRA JR. / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Avgå, Pinera. Gatuprotesterna i Chile inleddes av studenter den 7 oktober 2019 och är de värsta sedan militärdiktaturens dagar.
Foto: ALBERTO VALDES / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Både fredliga och våldsamma demonstrationer, anlagda bränder, vandalism, plundring, polisvåld, beväpnad militär på gatorna och en rad dödsfall.

Här är det du behöver veta för att förstå vad som händer i Chile hösten 2019.

En av Latinamerikans mest välmående och politiskt stabila nationer skakas av ett folkligt uppror. Vad är det som utspelas på gatorna i Chile?

Så startade protesterna i Chile

Allt började med en koordinerad studentprotest mot höjda priser på bussar och tunnelbana i Chiles huvudstad Santiago måndag den 7 oktober. En stor mängd unga plankade in på stationerna och skapade kaos.

Efter en veckas oroligheter fick flera stationer stängas måndag den 14 oktober, och dagen efter drabbade polis och studenter samman vid Santa Anas t-banestation – och flera demonstranter greps.

Protesterna vidgades till att även gälla höjda levnadsomkostnader och ökad ojämlikhet, oroligheterna fortsatte, eskalerade och fortplantades över landet.

Så trappades våldet upp i Santiago

Protesterna spreds till flera städer över hela Chile, som Concepcion, San Antonio och Valparaiso. Även om flera demonstrationer var fredliga blev många våldsamma, särskilt i Santiago, huvudstaden med sex miljoner invånare.

Polis sattes in mot demonstranterna, som målade slagord på väggar, vandaliserade tunnelbanestationer och butiker, satte eld på bussar och byggnader, plundrade butiker och byggde barrikader för att skydda sig i striderna mot polisens attacker med vattenkanoner och tårgas.

Hur många har dött och skadats?

Den 19 oktober kallade president Sebastian Piñera ut militären, och över 10 000 soldater och poliser patrullerade i Santiago. För första gången sedan 1990, då 17 års militärdiktatur i Chile avslutades, rullade stridsvagnar åter på huvudstadens gator.

Tunnelbanan stängdes, presidenten införde utegångsförbud nattetid och ett 15 dagar långt undantagstillstånd i vissa regioner i landet.

Hittills har minst 18 människor dött under upploppen, mer än 200 har förts till sjukhus (varav hälften med skottskador) och omkring 2 600 har gripits.

Anklagelser om övervåld och tortyr

Uppgifter om övervåld och tortyr förekommer: FN:s chef för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, talar om ”störande anklagelser” om överdrivet våld av polis och säkerhetsstyrkor.

Amnesty International har skrivit ett öppet brev till president Piñera, där organisationen uppmanar honom att respektera mänskliga rättigheter och beskriver ”massiva interneringar, många människor som torterats eller misshandlats, vissa personer som skadats allvarligt och dödats i samband med våldsamma incidenter”. 

Vad gäller protesterna i Chile?

Det startade som en missnöjesyttring bland studenter mot höjda priser i kollektivtrafiken i Santiago – men växte till en folkrörelse. 

Chiles ekonomi är stabil och växande, andelen fattiga har minskat och livskvaliteten har ökat, enligt OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling för världens I-länder). Samtidigt är Chile en nation där ojämlikheten har ökat och skillnaden mellan de fattigaste och de rikaste är bland de största i OECD.

Informella eller tillfälliga jobb för nästan en tredjedel av Chiles arbetare, låga löner, stigande levnadsomkostnader och ett otillräckligt pensionssystem är några av bristerna som gör befolkningen frustrerad. 

– Detta är inte en enkel protest mot ökningen av tunnelbanepriser, det här är resultatet av flera års förtryck som främst har drabbat de fattigaste, sa studenten Karina Sepulveda till Reuters vid en demonstration i centrala Santiago.

https://www.instagram.com/p/B37zGvUgO25/

Så har Chiles regering svarat

Efter det hårt kritiserade beslutet att sätta in militären och uttalandet om att ”vi befinner oss i krig” har Chiles president Piñera backat på några punkter.

Han meddelade att höjningen av priserna i kollektivtrafiken har skrotats, men det imponerade inte på demonstranterna. Regeringen meddelade senare att den har diskuterat lösningar för att ”reducera ojämlikhet och diskriminering som kvarstår i vårt samhälle”. Presidenten har också sagt att han är villig att diskutera åtgärder med oppositionsledare.

Senaste utvecklingen är att president Pinera aviserat ett välfärdspaket, som bland annat innehåller 20 procents ökning av baspensionen och en översyn av statens möjligheter att täcka kostnaderna för dyra medicinska behandlingar.

Tre döda i anlagd brand under protesterna i Chile.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.