Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB. Foto: Thomas HenriksonSvante Werger, kommunikationsdirektör på MSB. Foto: Thomas Henrikson
Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB. Foto: Thomas Henrikson
Stockholms tunnelbana.Stockholms tunnelbana.
Stockholms tunnelbana.

Här är möjliga lösningen på bristen på skyddsrum

Publicerad

Sveriges totalförsvar måste stärkas upp för att klara sig vid ett angrepp, menar försvarsberedningen.

En oväntad lösning på ett av problemen kan komma att bli Stockholms tunnelbana.

– Hela tunnelbanesystemet under jord kan vara ett bra skydd, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB.

Försvarsberedningens presentation av sin delrapport fick under onsdagen stor uppmärksamhet.

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, enligt försvarsberedningen, som poängterade att också enskilda personer har ett ansvar att förbereda sig.

Varje enskild medborgare måste kunna klara sig en själv en vecka utan stöd från det offentliga vid en kris, skrev beredningen i rapporten.

 

LÄS MER: Krig, naturkatastrof eller stor kris – så rustar du som en äkta ”prepper” 

 

En del av beredningens rapport innehåller också förslag om att nya skyddsrum ska byggas. Några skyddsrum har inte byggts i Sverige med offentliga medel sedan 2002, och i områden med mycket nybyggnation saknas i stort sett skyddsrum i dag. 

Tanken på tunnelbanan som skyddsrum har funnits i flera decennier, enligt Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB.

Men försvarsberedningen föreslår också att redan befintliga skyddsrum ses över – och att nya platser ska kunna utnyttjas som så kallade skyddade utrymmen. 

Ett förslag nämns uttryckligen i rapporten: Stockholms tunnelbana, som därmed skulle kunna bereda plats för delar av huvudstadens befolkning i en krigssituation.

Så skulle tunnelbanan kunna användas

Enligt Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB, har tanken på tunnelbanan som skyddat utrymme funnits i flera decennier. 

Under andra världskriget användes exempelvis Londons tunnelbanesystem av befolkningen för att söka skydd från bombningarna.

Ett skyddsrum har krav på sig gällande bland annat ventilation och skydd med exempelvis kemiska stridsmedel, vilket sannolikt inte skulle gå att lösa i tunnelbanesystemet. 

Londons tunnelbanesystem användes för att söka skydd från bombningar under andra världskriget.Foto: MATT DUNHAM / AP

Däremot skulle tunnelbanan kunna fungera som så kallat skyddat utrymme, framför allt om befolkningen ska skyddas mot konventionella stridsmedel i stället för exempelvis kemiska vapen.

"Kan vara ett bra skydd"

– Hela tunnelbanesystemet under jord kan vara ett bra skydd ur det perspektivet, säger  Svante Werger.

Skyddade utrymmen är ett mer pragmatiskt sätt än skyddsrum för att skapa bästa möjliga skydd i befintliga byggnader, menar han.

– Men i så fall behöver man göra ett antal saker i tunnelbanan. Vi måste exempelvis veta hur man ska hantera en befolkning som går ner där, hur man hanterar strömförande skenor och annat som finns i systemen och hur man skulle organisera tillförsel av mat, vatten och annat som behövs, säger han.

 

Skyddsrum

I Sverige finns i nuläget cirka 65 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner personer, men inventeringar krävs.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under 2017 inventerat skyddsrumsbeståndet på Gotland. 

Under 2018 kommer man gå igenom skyddsrum i andra prioriterade områden i Sverige.

Det får ta max två dygn, 48 timmar, för att ställa i ordning ett skyddsrum. Ett ansvar som fastighetsägaren har.

Här kan du hitta ett skyddsrum nära dig: Extern länk
Källa: MSB

 

Modern variant av "Om kriget kommer" ska skickas ut

För att förbereda befolkningen inför kriser och krigssituationer kommer ett utskick göras till samtliga 4,7 miljoner svenska hushåll under maj nästa år. 

Tanken bakom utskicket påminner om foldern "Om kriget kommer" som under många år var en ständig påminnelse om Sveriges roll och befolkningens utsatthet under kalla kriget.

I foldrarna uppmanades befolkningen att skynda till skyddsrum vid flyglarm och inte lyssna till meddelanden om att sluta slåss - då det är fienden som "vill lura oss". 

Men sedan kalla krigets dagar har något liknande utskick inte gjorts. Men nu, efter cirka 30 års uppehåll, är det alltså dags igen.

– Det kommer handla om förberedelser för kriser och i förlängningen också krigssituationer. Jag tror att det här är nya frågor för väldigt många, säger Svante Werger.

Regeringen beslutade i början av 2017  att utskicket skulle genomföras. Orsaken är enligt regeringsuppdraget ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag