Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här är misstagen som polisen gjorde

Anders Behring Breivik hade kunnat gripas betydligt snabbare än han gjorde, enligt 22 juli-kommissionens rapport.Foto: Alexander Widding

En snabbare polisinsats hade varit möjlig på Utøya - och Anders Behring Breivik kunde ha gripits tidigare.

Det slår 22 juli-kommissionen fast i sin rapport som offentliggjordes på måndagen - och listar de misstag som gjorde att Breivik hann döda 77 personer innan han greps.

- 22 juli är berättelsen om resurserna som inte hittade varandra, säger Alexandra Bech Gjörv, ledare för kommissionen.

FAKTA

KRITIKEN - DET HÄR GICK FEL

• Regeringskvarteret var dåligt säkrat mot terrorangrepp. Redan 2004 uppmanade polisen regeringen att stänga av trafiken på Grubbegatan – där Breivik åkte in med sin skåpbil med sprängmedel.

• Säkerhetspolisen hade inte rutiner för varningar från tullen om att Breivik beställt ingredienser som kan användas till bomber.

• Rikslarm gick ut först 77 minuter efter det att bomben exploderat. Breivik efterlystes inte, trots att polisen hade hans signalement och registreringsnumret på hans bil redan efter nio minuter.

• Gränskontroller sattes in först två timmar efter attacken.

• Det tog närmare 70 minuter att gripa Breivik på Utöya efter det att Buskerudspolisen fick det första larmet. Beväpnad polis på land, 600 meter från Utöya, fick order att "observera", trots att Breivik då fortfarande sköt ihjäl människor på ön. Polisen väntade in en polisbåt för att ta sig ut till Utöya, trots att det fanns andra båtar i närheten.

• Polishelikoptern blev stående på backen till klockan 21, trots att piloten var beredd att lyfta strax efter bomben klockan 15.26.

Källor: Aftenposten, VG. (TT)

Under en presskonferens på Radisson Blue Scandinavia Hotel i Oslo offentliggjorde kommissionen sin rapport på måndagen. Och huvudbudskapet är att Anders Behring Breivik hade kunnat gripas betydligt snabbare än han gjorde.

Kritiken mot Oslopolisen är massiv.

- Oslopolisen uppfattade fort att det handlade om terror och de fruktade nya angrepp, säger Gjörv.

Ändå var det mycket som gick fel.

- Det gick inget rikslarm och helikoptrar blev inte mobiliserade, säger Gjörv.

Kunde ha kommit snabbare till ön

Hon berättar om hur polisens ledningscentral blev överbelastad och om utryckningarna som misslyckades.

- Orsaken till att polisen inte fungerade tillräckligt är många. De klarade inte att använda sig av de civila båtar som fanns och de kom senare till ön än vad de kunde ha gjort, säger Bech Gjörv.

Men det tog 35 minuter från det att polisen kom på plats på fastlandssidan tills första polis stod på Utøya.

- Oacceptabelt, säger Bech Gjörv.

Med en bättre plan hade polisen kunnat vara på ön åtminstone tolv minuter tidigare.

Beslutet att lasta för många polismän och för mycket utrustning i den lilla gummibåten – som sedan fick motorstopp och började ta in vatten – var fel och omotiverat.

- Det satte insatsen och personal i fara, säger Bech Gjörv.

Den första patrullen skulle ha försökt att skaffa en båt för att åka direkt till Utøya på egen hand, anser kommissionen.

Dessutom missade man att gå ut och varna allmänheten trots att de inkommit tips.

Tipslappen blev liggande

Bara minuter efter explosionen i regeringskvarteret i Oslo fanns en gärningsmannabeskrivning av Breivik när han lämnade den vita skåpbilen. En skadad fotgängare tipsade om en polisklädd, beväpnad man med hjälm som gick in i en flyktbil. Dessutom noterade tipsaren registreringsskylten.

Men lappen med tipset blev liggande hos polisen i över 20 minuter.

Kommissionen slår fast att bemanningen vid Oslo polisdistrikt var på en miniminivå i förhållande till vad som krävs en vanlig fredagskväll i juli.

Vidare anser kommissionen att angreppet mot regeringsbyggnaden i Oslo kunde ha förhindrats om säkerhetsåtgärder, som redan beslutats, hade verkställts.

Spärrade inte av gatan

Grubbegata, utanför regeringskvarteret, borde ha varit avspärrad för biltrafik 2011, anser kommissionen. Trots att beslut att stänga gatan fanns, och alla tillstånd var beslutade, hamnade frågan i stå.

- Hade gatan varit säkrad hade gärningsmannen kunnat välja andra mål, men inte Höyblokka (byggnadskomplexet där statsministerns kontor finns), säger Bech Gjörv.

Med en bättre arbetsmetodik hade den norska säkerhetspolisen PST dessutom kunnat spåra Breivik före den 22 juli.

700 personer har intervjuats under kommissionens arbete och kommissionen har kartlagt tidpunkterna för att få ett så precist händelseförlopp som möjligt. Videofilmer, GPS-information från polisbilar och stillbilder har använts.