Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här är ledamöternas guldkantade förmåner

Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix

Gratis lägenhet i Gamla stan, guldkort på SJ, 58 000 kronor i månadslön och generösa fallskärmar.

Detta är bara några av riksdagsledamöternas generösa förmåner.

Expressens politiske reporter Karl-Johan Karlsson har detaljgranskat våra folkvaldas ekonomiska villkor.

Riksdagsledamöternas villkor

TJÄNAR ÖVER 58 000 I MÅNADEN

En riksdagsledamot har ett arvode på 58 300 kronor i månaden. Sitter ledamoten som vice ordförande i ett utskott är arvodet 67 045 kronor. En utskottsordförande får 69 960 kronor i månaden. Talmannen Per Westerbergs arvode är 148 000 kronor i månaden. De vice talmännen får 75 790 kronor i månaden.

Vänsterpartiet har en obligatorisk partiskatt som innebär att riksdagsledamöternas arvode som överstiger 27 500 kronor efter skatt ska gå till partiet.

Miljöpartiet har en frivillig partiskatt, där ledamöterna rekommenderas att betala minst 2 000 kronor i månaden, samt en fast avgift på 900 kronor till en trivselkassa.

FÅR LÖN EFTER ATT DE SLUTAT

De flesta riksdagsledamöter har en inkomstgaranti när de slutar i riksdagen. Den som har suttit minst tre år i följd får 80 procent av sitt arvode under ett års tid. Det innebär minst 46 640 kronor i månaden i inkomstgaranti.

Den som suttit sex år i riksdagen har rätt till inkomstgaranti i två år. Om inte ledamoten har fyllt 40, då kan den få inkomstgaranti i fem år. Om personen fyllt 50 gäller inkomstgarantin i 15 år, fram tills personen fyllt 65.

Efter första året sjunker storleken på riksdagsgarantin. Nivåerna varierar då från 33 procent till 66 procent av arvodet, beroende på hur länge ledamoten suttit i riksdagen. Ju längre tid i riksdagen, desto högre summa. Inkomstgarantin utreds nu och kan komma att förändras.

BOR GRATIS PÅ EXKLUSIVA ADRESSER I STOCKHOLM

Alla riksdagsledamöter som bor mer än 50 kilometer från riksdagen, vilket de allra flesta ledamöter gör, har rätt till en övernattningslägenhet i Stockholm – helt utan kostnad.

Riksdagens övernattningslägenheter ligger bland annat i Gamla stan och nära Norrmalmstorg. De är vanligtvis 25–50 kvadratmeter, men boytan kan vara allt ifrån 15 kvadrat upp till 90.

Om man inte vill bo i någon av riksdagens lägenheter kan man skaffa sig en egen och få hyran betald, dock max 8 000 kronor i månaden.

KAN RESA UTOMLANDS

Varje ledamot har en pott på 50 000 kronor per mandatperiod, som kan användas till tjänsteresor utomlands. Hur många resor pengarna ska användas till och vart ledamoten ska resa bestämmer politikern själv.

Utöver det reser ledamöterna utomlands i tjänsten tillsammans med utskotten. För denna mandatperiod har utskotten fått en resebudget på totalt 20 470 000 kronor.

FÅR GULDKORT PÅ SJ

Alla ledamöter kan få ett årskort på SJ med den högsta servicenivån, ett så kallat guldkort. Det ger dem förmåner som bland annat säte i första klass, trerätters middag och förtur i SJ:s servicebutiker. Kortet kostar normalt sett 71 000 kronor per år.

Om ledamöterna har långt hem kan de i stället få ett destinationskort på SAS. Ledamöterna har också möjlighet att ta taxi på riksdagens bekostnad om det är befogat.

HAR SPECIALTRAKTAMENTE

En riksdagsledamot får som alla andra traktamente när de övernattar utanför hemorten. Men riksdagsledamöterna har också något som kallas för ”Stockholmstraktamente”.

När ledamöterna som har övernattningslägenhet i Stockholm sover där får de ett specialtraktamente på 110 kronor skattefritt per natt.

SLIPPER TRÄNGSELSKATT

I juni 2007 röstade riksdagen ja till trängselskatt i Stockholm. Från och med första augusti samma år har stockholmarna fått betala en statlig skatt när de passerat tullarna med bil, inte sällan på väg till och från jobbet. Den riksdagsledamot däremot som tar bilen till jobbet slipper trängselskatten. Både ledamotens bostad på hemorten och eventuell övernattningslägenhet i Stockholm räknas som tjänsteställe. Resor mellan dessa och riksdagen, eller mellan bostäderna för den delen, räknas därför som tjänsteresor, vilket innebär att riksdagen tar alla kostnader – inklusive trängselskatten.

FÅR EN IPHONE OCH DATOR

Varje riksdagsledamot får en bärbar dator att använda i tjänsten. Dessutom får varje ledamot en extra skrivare att ha hemma.

Ledamöterna får också var sin tjänstetelefon, en Iphone. Privata samtal får de bekosta själva.

Har politikerna för mycket förmåner?

Riksdagsledamöterna ska representera väljarna. Men deras ekonomiska villkor skiljer sig markant från de flesta väljares. Och det gäller inte bara riksdagsarvodet, som ligger på över 58 000 kronor i månaden.

Annelie Enochson (KD) I praktiken är nämligen riksdagsledamöternas inkomst högre än så, om man räknar in värdet av alla tillägg och förmåner. Och till skillnad från andra yrken har ledamöterna i vissa fall beslutat om sina egna förmåner.

Ett av de mest tydliga exemplen är trängselskatten. När en sjuksköterska från Farsta tar bilen in till Södersjukhuset på morgonen eller när ett butiksbiträde åker bil hem till Enskede efter en arbetsdag i Stockholms innerstad - då betalar de bägge trängselskatt.

Men en riksdagsledamot som åker bil till jobbet betalar ingen trängselskatt. När Expressen ringer runt till riksdagsledamöter visar det sig att bara en känner till att de slipper trängselskatten.

– Det är fel och det borde vi ändra på. Det måste vara lika för alla. Jag kan tänka mig att motionera om det, säger C-ledamoten Johan Hedin.

Lägenheter på exklusiva adresser

En annan förmån är övernattningslägenheterna. Bor man mer än fem mil från riksdagen har man rätt till en gratis övernattningslägenhet. 255 av riksdagens 349 ledamöter utnyttjar den möjligheten.

Jens Holm (V) Riksdagens lägenheter ligger på attraktiva adresser, där det normalt sett är mycket svårt att få ett hyreskontrakt.

Om ledamoten inte vill bo i någon av riksdagens lägenheter kan han eller hon skaffa sig en egen och få hyran betald, dock max 8000 kronor i månaden.

– Jag tycker det är för många lägenheter i Gamla stan och på fina, dyra adresser. Man skulle kunna ha lägenheter i närförorter, som i Enskede eller Hägersten, säger V-ledamoten Jens Holm till Expressen.

Annicka Engblom, som bor i Blekinge och har en övernattningslägenhet i Gamla stan, menar tvärtom att det är nödvändigt att lägenheterna ligger nära riksdagen.

– Innan den här möjligheten fanns bodde vi på vårt kontor, med utdragssoffa och ett litet trinettkök, så det är en rimlig avvägning att vi har nära till arbetsplatsen. Vi är ofta på jobbet från tidigt på morgnarna till väldigt sent på kvällarna, säger hon.

Generösa fallskärmar

När man slutar i riksdagen kan man luta sig tillbaka på en mycket generös fallskärm. Har man suttit tre år i följd får man 80 procent av sitt arvode i ett års tid. Här finns inget tak som i a-kassan, vilket innebär att en ledamot får minst 46 640 kronor i månaden under ett år - utan krav på att söka jobb eller ens anmäla sig till arbetsförmedlingen.

Ju längre man suttit i riksdagen, desto längre får man inkomstgaranti. Beloppet minskar dock med åren. Som längst kan man få pengar från garantin i femton år.

Efter kritik utreds nu inkomstgarantin. Enligt en promemoria från utredningen är en skärpning på väg att föreslås, där man får 85 procent av arvodet i högst två år - vilket villkoras med att ledamoten söker jobb.

Vissa av dem som sågar inkomstgarantin är också kritiska mot riksdagsledamöternas arvoden.

Annicka Engblom (M) En riksdagsledamot har ett arvode på 58 300 kronor i månaden. Sitter man som ordförande eller vice ordförande i ett utskott har man närmare 70 000 kronor.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet brukar motionera om att sänka riksdagsarvodet.

– Vi riksdagsledamöter ska leva under så liknande förutsättningar som möjligt som vanligt folk lever under. Man ska inte bli rik på sitt uppdrag, säger Jens Holm.

Han får mothugg av kristdemokraten Annelie Enochson.

– Ska vi ha folk i riksdagen som är annat än ombudsmän och undersköterskor, då måste vi också ha en lön som motiverar någon som varit professor eller haft ett eget företag att sitta i mer än 2-3 år. Sänker vi arvodet får vi folk som tycker att det här är en jättehäftig lön, för de kommer direkt från studier eller låglöneyrken, säger hon.

Guldkort på SJ

När ledamöterna åker till Stockholm efter helgen tar de ofta tåget. Riksdagen ger dem det finaste årskortet som SJ har att erbjuda, ett så kallat guldkort, vilket gör att politikerna kan resa obegränsat i första klass med tre rätters middag och få förtur i köerna på SJ:s resebutiker runtom i landet.

Varje sådant kort kostar skattebetalarna 71 000 kronor per år.

Om ledamöterna har långt hem kan de i stället välja flyget och får då ett destinationskort på SAS.

Johan Hedin (C) Riksdagspolitikerna har också möjlighet att åka taxi på riksdagens bekostnad. Expressen har undersökt hur mycket taxi ledamöterna åker. Det handlar om många tusenlappar per ledamot och år.

Samtidigt ska det nämnas att taxiresorna i flera fall handlar om att skydda våra politiker. Vissa ledamöter uppmanas av säkerhetsskäl att ta taxi.

Riksdagsledamöterna reser också utomlands, vilket kostar skattebetalarna miljonbelopp varje år. Dels har varje ledamot en pott för utlandsresor på 50 000 kronor per mandatperiod. Hur många resor och vart ledamoten ska resa bestämmer politikern själv.

Sjukskriver sig inte

Expressens granskning visar också att många ledamöter inte sjukskriver sig - trots att de är sjuka. Flera ledamöter som granskades av TV3:s "Insider" 2008 hade aldrig sjukskrivit sig, trots att de suttit i riksdagen i många år.

Johan Hedin berättar att han gjort precis så - utan att inse att han då bröt mot reglerna.

– Jag hamnade på sjukhus, men då var det så lyckosamt att det skedde på en fredag direkt efter EU-nämnden. Sedan opererades jag på måndagen och var tillbaka på onsdag när jag skulle ställa en fråga till statsministern, säger han.

När han får reda på att han enligt reglerna skulle ha sjukskrivit sig, och att han sparat flera tusen genom att inte göra det, blir han förvånad.

– Det är fel i så fall. Då måste jag korrigera det, säger Johan Hedin.

I slutet av juni stänger riksdagen för sommaren och öppnar först i mitten av september. Det är alltså två och en halv månad då arbetet i riksdagshuset i stort sett upphör.

Folkpartisten Fredrik Malm menar att det finns ledamöter som inte gör många knop under den här långa perioden.

– Vi har rätt långa sommarlov och det finns säkert en och annan som tar det lite lugnare då, men samtidigt finns det en hel del som jobbar på rätt bra även på sommaren. Det är väldigt individuellt, säger han.

Statsvetare: Hitta en avvägning

Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att svenska politiker i en internationell jämförelse inte har särskilt gynnsamma villkor.

– Många vill ha politiker som är "bättre" än dem själva, som är lite slugare och är pålästa. Ska man ha de politikerna, så kommer de också vilja ha sådana här förmåner. Och så finns det de som i stället menar att politik inte är ett yrke, utan ett kall, och att politikerna därför inte ska ha några förmåner. Men då kanske man inte får de bästa politikerna. Så det gäller att hitta en avvägning, säger han till Expressen.

När ledamöterna väl är på plats, då är det svårt att få bort dem innan nästa val. I teorin skulle en laglydig ledamot kunna hålla sig borta från jobbet i fyra år, men ändå plocka ut lön och behålla sina förmåner.

Så ser det förstås inte ut i praktiken. Många ledamöter jobbar från tidiga morgnar till sena kvällar, ofta även på helger.

– Vi är ju alltid i tjänst, så slår man ut vårt arvode på arbetstid, så kostar vi ungefär 15 kronor i timmen. Det är rätt billig arbetskraft, säger Annicka Engblom till Expressen.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!