Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Här är kroppen som når toppen i sociala medier

BIKINIBILDEN. Linda-Marie Nilsson lade upp bikinibilden på Facbeook för att hon tröttnat på att hennes smala vänner verkade ha ensamrätt på badbilder.
Foto: Linda-Marie Nilsson

En armhåla fick internet att storma.

En bikinikropp fick 60 000 likes över en natt.

Vardagsmat i det verkliga livet blir sprängstoff i de sociala medierna.

Samtidigt som Facebook, Twitter och Instagram har blivit en naturlig förlängning av miljontals svenska personligheter väcks frågan: Är att vara perfekt den nya normen för nätumgänge?

– Sociala medier har blivit ett sätt att bygga sin image och kontrollera sitt rykte. Man kan se det som en annan version av ens personlighet, säger Dan Zarrella, en av USA:s främsta experter på sociala medier.

Linda-Marie Nilsson, från Skånes-Fagerhult i Örkelljunga, är 20 år gammal.

Strax efter klockan 20 i onsdags förra veckan lade hon upp en bild på sig själv på Facebook där hon poserade i bikini.

Hon hade tröttnat på att hennes smala vänner verkade äga ensamrätten på avklädda sommarbilder.

- Min bild var jättefin och jag tänkte göra ett litet ställningstagande. Först började mina Facebookvänner gilla bilden, därefter mina vänners vänner. När jag efter några timmar var uppe i 1000 "likes" öppnade jag bilden för offentligheten, säger hon.

Linda-Marie sov inte en blund på hela natten. Vid sextiden på morgonen hade 60 000 personer gillat bilden.

- Det är fantastiskt att bli så uppmärksammad, men också lite tråkigt att bilden anses så annorlunda att den måste uppmärksammas.

I torsdags blev 20-åringen inbjuden att diskutera sin bikinibild i TV4 Nyhetsmorgon med Pär Lärnström och Suzanne Sjögren - som var väldigt imponerade över Linda-Maries mod.

- Vilken grej det här har blivit, konstaterade Suzanne Sjögren i sändningen.


I samma sekund som de sociala medierna fick sitt genomslag blev de intressanta för företag.

Genom så kallad "buzz-marketing" kunde reklam riktas direkt till en målgrupp genom att användare, i stället för att bli avbrutna av tv-reklam, tipsade varandra.

Men de sociala medierna blev också snabbt ett forum för personlig marknadsföring. I början av 2010 rapporterade tv, radio och tidningar om personer som fått jobb via Facebook.

Ungefär samtidigt fick "Gilla"-knappen sitt stora genomslag, enligt TechCrunch. Men knappen, som används för att peppa andra Facebookanvändare, är inte bara ett verktyg för uppmuntran.


I en av de få forskningsrapporter som skrivits i ämnet, "Identitetskonstruktion genom Facebooks statusuppdateringar" av psykologen Linda Hellquist vid Stockholms universitet, beskrivs hur Facebook-användare ofta påverkas starkt av den respons som en statusuppdatering ger.

Roliga inlägg belönas med många "likes". Lyckliga och intressanta användare får uppmärksamhet, negativa och tråkiga användare ignoreras.

Utifrån denna virtuella popularitetstävling låter sedan användaren publiken styra skapandet av identitet i de sociala medierna.

Leif Denti och Isak Barbopoulos, docenter i psykologi vid Göteborgs universitet, har genom att intervjua 1000 Facebookanvändare kommit fram till att många användare mår sämre ju mer tid de tillbringar på Facebook.

Enligt Leif Denti kan detta bero på att användarna jämför sig med andra personer - som i sin tur kanske visar upp en illusion av lycka på sin profilsida.

- Det är farligt att vistas på Facebook om man inte förhåller sig skeptisk till den information som man utsätts för, har han sagt till Dagens Nyheter.

Jonas Mosskin, 31, är psykolog och har riktat in sig mot de sociala medierna.

Han har själv märkt av en svängning i hur folk använder sig av sociala medier.

– Folk är mer medvetna och beräknande än vad de var för fem, sex år sedan. Då var det lite mer oskyldigt. Nu använder man sociala medier för att lansera sidor av sig själv inför vänner och bekanta. Något som jag har tänkt på mycket i sommar, om man ska vara lite kritisk, är att alla verkar ha en perfekt och lyckad semester där de grillar i solnedgången eller är på någon skärgårdsö. Till slut blir det nästan som i reklamens värld. Om man ska vara cynisk är det en kommersiell bild av det lyckliga livet som människor förmedlar till varandra.

Mosskin tror dock inte att skillnaden mellan ens "nät-jag" och "riktiga-jag" är särskilt stor.

– På 90-talet, när internet kom, hade man idéer om att man skulle bli någon helt annan på nätet. Men den forskning som finns i dag tyder snarare på att om man är en extrovert person är man ofta det i sociala medier också. Däremot finns det nog finns särskilda normer och regler på nätet. Det är lite mer okej att skryta om saker man gör än att säga det på kafferasten, säger psykologen.


Om det är någon som borde veta varför Linda-Marie Nilssons bikinibild blev så uppmärksammad är det kanadensaren Dan Zarrella, 30 på HubSpot Social Media. Han är en av pionjärerna på området sociala medier och lever på att skriva böcker och att hålla föredrag om hur bland annat ett meddelande på Twitter kan få maximal spridning.

– Jag ser foton på Facebook som liknar Linda-Maries varje dag. Skillnaden är att hon presenterade sin bild som ett politiskt budskap genom att stå upp för de mulliga människorna och deras känslor. Hon satte fingret på en kulturell trend och kapitaliserade, frivilligt eller ofrivilligt, på det, säger Zarrella.

Dan Zarrella bor i Las Vegas men jobbar i Boston. Han har slagit Guinness världsrekord genom att anordna världens största webbseminarie och tillbringar stora delar av sin vakna tid på nätet.

Enligt Zarrella visar vi upp en version av vår personlighet i de sociala medierna. Motivet är att få kontroll över vårt rykte.

– Vi är byggda för att försöka ha ett bra rykte, för då har vi en bättre chans att sprida våra gener. Med sociala medier har denna utveckling accelererat. I sociala medier kan du kontrollera din image. Ett exempel är att bilder som sprids i de sociala medierna ofta är tagna snett ovanför huvudet, den så kallade "Myspace"-vinkeln. Innan de sociala medierna kom behövde du vara väldigt känd, väldigt rik eller ha en hög post på en tidning för att ha den här möjligheten.

Zarrella har över 50 000 följare på Twitter och märker själv att han agerar annorlunda online jämfört med i det verkliga livet.

– När jag umgås med vänner eller arbetskamrater är jag Dan, lyssnar på gangerrap och svär konstant. På Twitter är jag Dan Zarrella och svär aldrig.


Liksom Linda-Marie Nilsson blev skolbibliotekarien Lina Ehrin, 33, från Ludvika känd över en natt - mot sin vilja. Hennes håriga armhåla zoomades in under direktsändningen av Loreens uppträdande i melodifestivalen i mars och spreds sedan som en löpeld på Facebook. Folk rasade mot att Lina gick emot nätnormen, där rakade armhålor är kutym.


NÄTKÄNDIS. Linda Ehrins håriga armhåla syntes i tv och ledde till folkstorm på Facebook.
Foto: Foto: SVT

– Jag har fortfarande inte rakat armhålorna, men eftersom jag vet att folk tar illa upp brukar jag inte visa upp dem. 

Lina Ehrin har i huvudsak fått positiva kommentarer i efterhand, men har fortfarande svårt för hur folk kommunicerar i de sociala medierna.

– Jag tycker folk verkar ha lite dåligt självförtroende som måste hävda sig och visa perfekta liv utåt. Lev i nuet i stället, tycker jag.

Linda-Marie Nilsson, som pluggar journalistik, har fått sin mejlkorg översvämmad efter bikinibilden. Folk hör av sig från världens alla hörn för att tacka henne för att hon gav dem mod att våga visa sig i bikini.

När hon gick på sitt första pass på Laholms Tidning i måndags började arbetsdagen med att hon själv blev intervjuad. Hon har också blivit omskriven i den brittiska tabloidjätten The Sun.

– Det var helt galet att se sig själv bredvid alla artiklar om OS och drottning Elisabeth.

Linda-Marie hoppas att hennes bild ska kunna påverka normbildningen i de sociala medierna.

– Alla ska kunna representera sig själva, men människor vågar inte för att det blir pinsamt om ingen snappar upp dit. Det känns väldigt tråkigt att det är något man ska våga - att lägga upp sina semesterbilder borde vara någonting roligt.


Beteendevetaren och sociala medie-experten Nina Jansdotter beskriver det fenomen som Linda Marie Nilsson satt fingret på som en "mognadsfas."

– Eftersom bilden har blivit så delad och fått så många likes så finns det nog ett sug efter mer autenticitet i de sociala medierna. Sådana här modiga unga kvinnor blir förebilder för andra. Ju fler som öppnar upp, desto fler vågar ju.

Hon tycker inte det är konstigt att man beter sig annorlunda i sociala medier jämfört med i det verkliga livet.

– Jag tycker inte att vi visar upp en felaktig bild av oss själva. Om man är på ett mingel så springer man inte heller runt och pratar om sina sjukdomar. Problemet är att vi tenderar att jämföra oss med alla våra vänner på Facebook som om de vore en och samma person. Men jag håller inte med om bilden att det här bara skulle vara knäckande, för jag ser också att det bildas många små grupper där man peppar och stärker varandra. Generellt skulle jag nog säga att den nya utvecklingen är övervägande positiv.


Magnus Lindkvist, trendspanare och futurist, gav upp Facebook för ett halvår sedan. Han hade tröttnat - på sig själv.

– Jag märkte att jag blev en personlighet som jag inte tyckte om. Jag har nog alltid varit lite för välregisserad och alltid försökt låta lite snällare än vad jag är egentligen, säger han.

Lindkvist är osäker på om Facebook kommer ha samma starka marknadsposition i framtiden.

– Varumärken som Facebook har nog kortare livslängd än vad många har trott. Det kommer ersättas av något nytt och hajpat, som modeflugor ungefär. Facebook kan nog ha gått ett steg för långt i och med att man lyfter ut hela personligheten, samtidigt som Twitter växer enorm mycket, för att folk inte vill vara så publika som de blev på Facebook.

Trendspanaren tror att vi i framtiden kommer se fler och betydligt mer nischade sociala medie-tjänster.

– När ett medium är nytt är det ofta väldigt brett. När tidningarna kom fanns det en bred tidsskrift som alla läste. Över tiden har det blivit fler tidningar med mindre målgrupper. Jag tror att vi kommer se samma utveckling på nätet, där naturvetarna hänger på sin sida, zoologerna på sin sida och så vidare.

Fyra andra internet-snackisar

Ut ur gråzonen

Medieprofilen Johanna Koljonenn startade en twittertråd för att få folk att prata om sexuella gråzoner. #prataomdet belönades med Stora journalistpriset i klassen årets förnyare.


Gripande brevet

Jimmy Fredrikssons dotter Meja avled i en hjärntumör. Han blev sedan utförsäkrad av försäkringskassan, och berättade själv om fallet i ett gripande brev på Facebook, som delades över 60 000 gånger.


Stolp-hånet

Efter att högerbacken Mikael Lustig misslyckats med att nicka undan en boll på en hörna i EM-mötet med Ukraina startade en privatperson en kampanj på Twitter där personer "höll en stolpe". Initiativet kritiserades av Lustigs landslagskollegor.


Personligt meddelande

Cafés bloggare Fredrik Backman slog svenskt rekod i Facebook-delningar (142 000) när han kritiserade en kvinna i en Volkswagen Golf som körde vårdslöst och nästan krockade in i passagerarsidan där hans ettårige son Nicholas satt.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.