Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Här är Hawkings svenska håltimme

Den populäre vetenskapsmannen Stephen Hawking kommer till Sverige. Foto: Geoff Pugh/Rex
Stephen Hawkins forskning om svarta hål är en av de saker som gjort honom till en av världens mest berömda vetenskapsmän.
Hans "A brief history of time" kom ut 1988 och blev en bästsäljare.

Världens mest berömde vetenskapsman är i Sverige.

Till skillnad från de svarta hål som gjort honom känd är Stephen Hawking en klart lysande stjärna vars utstrålning bländar både forskarkolleger och miljoner entusiastiska fans.

– Det är en jättegrej för oss att han kommer, vi är mycket hedrade, säger professor Katherine Freese, värd för den konferens där den brittiske fysikern föreläser i dag.

Stephen Hawkings schema i Sverige

Stephen Hawking ger en föreläsning som är öppen för allmänheten i kväll klockan 19. Men den är redan utsåld.

Ledande fysiker diskuterar Hawkingstrålning på en internationell konferens i Stockholm den här veckan.

Här är programmet för konferensen.

 

Måndag: Hawking talar om svarta hål

Föredrag och diskussioner om bland annat "Backreaction of Hawking Radiation and Singularities".

Stephen Hawking talar om "Quantum Black Holes" på kongresscentret Stockholm Waterfront.

 

Tisdag: Föredrag och diskussioner

Föredrag och diskussioner om bland annat "Black Hole Memory".

Middag.

 

Onsdag: Bankett och konsert

Föredrag och diskussioner om bland annat "Black Holes as Open Quantum Systems" .

Bankett på Operakällaren och konsert.

 

Torsdag: Föredrag och diskussioner

Föredrag och diskussioner om bland annat "Did the chicken survive the firewall?".

 

Fredag: Föredrag och diskussioner

Föredrag och diskussioner om bland annat "Puzzle Pieces: Do any fit?".

Lördag: Avslutning och middag

Avslutning.

Middag.

Stephen Hawkings största insatser

Hawkingstrålning

Han upptäckte att värmestrålning sipprar ut från de svarta hålen, alltså de "döda" kollapsade stjärnor som har så stark dragningskraft att de inte kan avge ljus och annan information. Hawkings fann att de svarta hålen till slut kommer att avdunsta och försvinna på grund av strålningen, även om det sker mycket långsamt. Hålen och all den massa och information de innehåller kommer att försvinna, något som strider mot fysikens grundlagar. Den här frågan diskuteras intensivt av fysiker, bland annat på veckans konferens i Stockholm.

 

Kvantkosmologi

Hawking använde kvantmekaniken för att förstå hur hela universum har uppkommit. Tillsammans med matematikern Roger Penrose kom han fram till att deras teorier om de svarta hålen också beskriver The Big Bang, den stora smällen, som skapade universum. Det hjälper oss att veta hur det gick till när universum skapades - och om det finns flera universum. "Människan har alltid varit nyfiken och vill lära sig mer om sin plats i kosmos", säger professor Ulf Danielsson.

 

Singularitet

Singulariteter är områden där fysikens vanliga lagar inte gäller. Hawkings och Penrose visade att den så kallade rumtiden - en teoretisk konstruktion där tiden bildar en fjärde dimension tillsammans med rummet tre vanliga dimensioner längd, bredd och höjd - kan innehålla singulariteter. Det är extremt teoretisk forskning, men Hawkings kolleger påpekar den kanske kan tillämpas praktiskt i framtiden på samma sätt som Newtons teorier om tyngdlagen möjliggjorde den industriella revolutionen och Einsteins relativitetsteori är en förutsättning för dagens tekniska framsteg.

 

Populärvetenskap

Hawking har gjort mycket för att popularisera naturvetenskap för allmänheten. Hans bok "A Brief History of Time") kom ut 1988 och blev en internationell bästsäljare som såldes i runt tio miljoner exemplar. Därefter har han gett ut en rad naturvetenskapliga böcker som "Svarta hål och universums framtid", "Universum i ett nötskal" och "Kosmos - en kortkort historik". Han medverkar också flitigt i medierna. Det har gjorts flera filmer om hans liv och han har medverkat i tv-serier som Simpsons.

 

Förebild

Människor över hela världen beundrar Stephen Hawking för att han trots en svår sjukdom har gjort så stora insatser för vetenskapen. Han föddes 1942 i England och fick i mitten av 1960-talet veta att han lider av nervsjukdomen ALS som leder till att musklerna gradvis förtvinar. Läkarna gav honom 2,5 år att leva. Han är sedan länge rullstolsburen och kommunicerar via en dator han styr med kindmusklerna. Men han fortsätter att forska och göra uttalanden i vetenskapliga och andra frågor - som hela världen lyssnar till.

Stephen Hawking, 73, är en superstjärna på den internationella forskarhimlen. Han har lagt fram banbrytande teorier inom svårtillgängliga områden som svarta hål, rumtid och singularitet - och hans idéer hjälper till att kasta ljus över grundläggande frågor som universums uppkomst.

Till skillnad från många andra vetenskapsmän försöker han förklara sina komplicerade teorier i populärvetenskapliga böcker, som säljs i miljoner över hela världen och gjort honom känd också utanför forskarnas snäva kretsar.

Förlamad av ALS

Samtidigt fascineras människor av hans livsöde. Hawking är förlamad av nervsjukdomen ALS och lever sedan 50 år "på övertid" trots läkarnas dystra prognoser.

– De upptäckter Hawking gjorde på 1970-talet är oerhört betydelsefulla. De är viktiga för den grundläggande fysiken och dess utveckling. Hans storhet är det han gjorde på 70-talet, men därefter har han fortsatt att bidra till vetenskapens utveckling, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet.

– Tidigare trodde man att ingenting kan komma ut ur världsrymdens svarta hål, som kan vara kollapsade stjärnor. Hawking upptäckte att det trots allt kan läcka ut lite strålning. Det är hans största vetenskapliga bidrag.

– Men strålningen från svart hål innehåller ingen information, ingen struktur, enligt de första beräkningarna som Hawking gjorde. Ett svart hål har inget minne och ingen förmåga att lämna information om vad som en gång skapat det. Det är den perfekta dokumentförstöraren, säger han.

Stephen Hawkings rön har gett ett avgörande bidrag till kunskapen om universums uppkomst. Han arbetade tillsammans med matematikern Roger Penrose och de kom fram till att deras teorier om de svarta hålen också beskriver The Big bang, den stora smällen, som skapade universum.

Svarta hål är "döda" stjärnor

Svarta hål kan beskrivas som "döda" stjärnor, alltså stjärnor som har kollapsat under sin egen tyngd. Hawking upptäckte att de avger viss värmestrålning trots att deras gravitation, dragningskraft, är så stark att inte ens ljus kan ta sig från dess yta. Hawking fann att den svaga strålningen leder till att de svarta hålen på mycket lång sikt avdunstar och försvinner. Den här Hawkingstrålningen ska diskuteras under konferensen i Stockholm i veckan.

Fysikens vanliga lagar upphör

Hawking och Penrose visade också att "rumtiden" - en teoretisk konstruktion där tiden bildar en fjärde dimension tillsammans med rummet tre vanliga dimensioner längd, bredd och höjd - kan innehålla singulariteter, alltså områden där fysikens vanliga lagar inte gäller.

Extremt teoretiskt

Denna forskning och dessa tankar är extremt teoretiska - och en bidragande orsak till att Hawking aldrig lär tilldelas Nobelpriset. För upptäckter som leder till Nobelpris i fysik måste vara grundligt verifierade och testade av andra forskare.

– Hawkings forskning är mycket teoretisk. Han har förändrat människors sätt att tänka på universum. Hans främsta bidrag är teorier om de svarta hålens fysik, universums uppkomst och singulariteter, säger Katherine Freese, fysikprofessor i Stockholm och Michigan samt föreståndare för forskningscentret Nordita i Stockholm som arrangerar veckans konferens om Hawkingstrålning.

– Vi kan inte säga något än om den praktiska nyttan av hans forskning om svarta hål. Men stora vetenskapliga upptäckter har alltid fått avgörande inverkan på samhället. Människan är kreativ och nyfiken och har alltid velat veta hur universum uppkom, säger hon.

Professor Ulf Danielsson, som deltar i konferensen och kommer att blogga om den, understryker Stephen Hawkings stora betydelse för att popularisera vetenskapen.

Såldes i tio miljoner ex

Hans stora bästsäljare "Kosmos - en kort historik" kom ut 1988 och såldes i runt tio miljoner exemplar. Och den förlamade forskaren, som är rullstolsburen och kommunicerar med omvärlden via en dator han styr med en kindmuskel, har blivit en förebild.

– Har blivit en ikon som symboliserar människans okuvliga nyfikenhet. Som aldrig ger upp trots svårigheter i sitt liv. Han är en förebild som fascinerar många, säger Ulf Danielsson.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!